aj då, då är jag med, och jag äter inte grönsaker o svamp, borde ha fattat detJag slutade äta kött -95. Men blir ändå glad
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
aj då, då är jag med, och jag äter inte grönsaker o svamp, borde ha fattat detJag slutade äta kött -95. Men blir ändå glad
Tråden är nu 12 sidor lång och jag har upprepade gånger sagt varför jag tycker det är inte är en bra ide att ge folk grejer de inte vill ha. Jag kan fråga folk om de vill ha något men jag prackar aldrig på någon något.Javisst, men om du också anstränger dig lite mer än att använda ord så känns det ofta bättre för mottagaren. Tänk i termer "visa att man vill göra rätt för sig". Om du inte orkar göra något för dem så är det ett att ge en gåva.
Jag skulle svimma eller få total panik. Snacka om trauma. Jag klarar inte av att se kött.Jag slutade äta kött -95. Men blir ändå glad
Jag vill inte bidra till överkonsumtion.Varför har det öht nån betydelse för dig om mottagaren slänger, ger bort, kastar, gräver ner i komposten, skänker till röda korser eller använder gåvan själv?
Du gör dig en björntjänst genom att 1) utgå från dig själv och din aversion mit gåvor och 2) att överanslysera och tänka ut x antal scenarior, som i 99 fall av 100 aldrig kommer hända.
För mig är det också ett problem att få saker jag inte vill ha. Fick biopresentkort av nån som säkert tyckte det skulle vara bra och roligt för mig att gå på bio men jag orkade inte använda det så det gick nästan ut. Det var en stor stress för mig att tänka att jag borde gå på bio innan kortet gick ut.För dig är det ett problem, för de allra flesta andra är det inte ens i närheten att vara ett problem.
Ring och prata med Folksam. De hjälper gärna till och svarar på frågor. Du behöver heller inte ge dem något, även om ett tack för hjälpen kan vara trevligt.Jag vet fortfarande inte vart jag behöver åka för att hämta upp hyrbilen. Det står inte på hemsidan. Och det kan vara lika illa med Folksam som med Trygg-Hansa, att jag måste till Örebro för att hyra. Och det går inte.
Jag har liksom aldrig riktigt förstått hur det funkar med att hjälpa andra. Vill alltid att allt ska vara millimeterrättvist. Jag har t.o.m. haft svårt för att ställa frågor på forum för att jag känt mig besvärlig och till last för andra.
Misstänker att det har med autismen att göra.
Och en anledning till att jag vill betala med pengar är för att jag inte kan betala på något annat sätt. Varken med tjänster eller något annat. Så det är för att lätta på mitt samvete som jag betalar.
För mig är det också ett problem att få saker jag inte vill ha. Fick biopresentkort av nån som säkert tyckte det skulle vara bra och roligt för mig att gå på bio men jag orkade inte använda det så det gick nästan ut. Det var en stor stress för mig att tänka att jag borde gå på bio innan kortet gick ut.
Dan innan det gick ut fyllde jag på det med 100 kr för att förlänga giltighetstiden och till sist sålde jag det till en kompis för jag bara orkade inte gå fler gånger på bio.
En stor tyngd lyftes från mina axlar.
(Livet med NPF).
Minoritetens upplevelser räknas precis lika mycker som majoritetens.Förtydligande behövs uppenbarligen....
Frasen "de flesta andra" är inte, jag upprepar Inte = exakt alla människor förutom en person.
Även om 10 eller 40 här inne viftar febrilt med sina händer, så hör ni fortfarade inte till gruppen "de flesta".
Ni är fortfarande i en tydlig minoritet.
Förtydligande behövs uppenbarligen....
Frasen "de flesta andra" är inte, jag upprepar Inte = exakt alla människor förutom en person.
Även om 10 eller 40 här inne viftar febrilt med sina händer, så hör ni fortfarade inte till gruppen "de flesta".
Ni är fortfarande i en tydlig minoritet.
Minoritetens upplevelser räknas precis lika mycker som majoritetens.
Visst. Men om majoriteten uppskattar en liten gåva som visar omtanke och uppskattning så blir det ju bra märkligt om man ska låta bli att ge för att en minoritet inte vill ha något...Minoritetens upplevelser räknas precis lika mycker som majoritetens.
Ja, annars får man ju förlita sig på att det finns tillräckligt med representation i närområdet av minoriteten som starkt ogillar tackpresenter av alla de slag som kan hjälpa till med det man behöver ha hjälp med.Enskilda upplevelser, ja. När man går på lämplighet i socialt samspel så är faktiskt majoriteten det som räknas.
Fast jag känner nog ändå att om det är så komplicerat som för @Wille med att ge en gåva för att visa sin uppskattning så är det mycket bättre att/om @Wille helt enkelt kan bli trygg i att när människor säger de inte behöver någonting som tack för hjälpen kan hon släppa det där.Visst. Men om majoriteten uppskattar en liten gåva som visar omtanke och uppskattning så blir det ju bra märkligt om man ska låta bli att ge för att en minoritet inte vill ha något...
Vilken Smart idé.Jag har faktiskt tänkt göra som en vän. Hon har ett skåp som hon fyller på med saker hon inte vill ha längre, så får gäster välja och vraka när de är på besök. Hon har också problem med ork och utbrändhet och orkar därför inte sälja eller återvinna. Det kräver kanske en viss ruljans på folk, men det gör att hon kan hålla ordning och få undan. Ska bara hitta på någon liknande lösning hemma!
Verkligen. Jag fick första tjing på att välja sist jag var där pga min födelsedag och fick två fantastiska små teak-prylar i present.Vilken Smart idé.
Jag tycker verkligen inte man kan slå fast att en majoritet blir glada över att få saker de inte vill ha. Det låter ju onekligen som det i just den här tråden, men jag upplever att det inte alls speglar verkligheten.
Däremot blir de flesta glada över att få saker de VILL ha. Dvs ger man något de flesta gillar har man hög sannolikhet att det blir "rätt".
Det ena utesluter ju inte det andra; de flesta blir glada över visad omtanke, men många önskar också att de sluppit saken om de nu inte vill ha den. Lite som att få en död råtta av katten, jättesnällt men jag hade helst varit utan.Jag upplever nog att nästan alla blir glada över omtanken man visar när man ibland tackar lite utöver att bara säga tack. Om man vill ha eller inte vill ha själva "saken" är sekundärt.
Det ena utesluter ju inte det andra; de flesta blir glada över visad omtanke, men många önskar också att de sluppit saken om de nu inte vill ha den. Lite som att få en död råtta av katten, jättesnällt men jag hade helst varit utan.
Det man visar utåt i de lägena är ju dock bara att man är glad av omtanken, inte att man tycker "saken" är till besvär.