Att vara blind

Sv: Att vara blind

Hur funkar det att rida, hur gör man, går det att rida ut? Behöver hästen vara utbildad på något vis? Min nuvarande häst lever inte om 5-10 år dock, en 20 år gammal söt-tant redan!:love:

När jag gick gymnasiet jobbade en fd elev på skolan. Hon var så gott som blind, och döv. Hon hade en häst som stod på skolan och vad jag förstod har han varit skolhäst. Dom två var ut i skogen och tuffade runt. Hästen kunde rundan i skogen så det var inga problem :)
 
Sv: Att vara blind

Att det finns många blinda betyder inte att de som bor på respektive plats är särskilt socialt/politiskt aktiva. ;)

De flesta helt blinda idag är äldre (60+), de medfödda sjukdomarna försvinner i takt med att läkarvården utvecklas. Det finns en orsak till att medelåldern i SRF är så hög. Att födas blind är ovanligt, och de som föds med ögonsjukdomar får stödinsatser direkt.

Vill du prata med yngre politiskt engagerade synskadade/blinda så ta kontakt med organisationen Unga Synskadade, de är betydligt rivigare än SRF på den fronten.

SLHFs lokalorganisationer är också väldigt olika i sin aktivitet. Det krävs ofta några eldsjälar som drar igång arbetet. Finns dessa inte, så händer ingenting heller.

Jag har varit synskadad hela livet, och har också en nedsättning som stadigt försämras för varje år. Jag förstår att det är frusterande, men ta som sagt gärna kontakt med dem som faktiskt vet vad som gäller i ditt område. Både gällande SOL-insatser som du kanske kan vara intresserad av, hur lokaltrafiken fungerar (finns ex högtalare på stationerna och utrop på bussarna?), vilka hjälpmedel som din syncentral kan erbjuda (ex datakurs för att lära dig hantera JAWS och punktbräda), osv. SRF har återkommande (billiga) kurser i punktskrift på Almåsa Kursgård utanför Stockholm, rekommenderas varmt.

Att skela och ha svårt med avståndsbedömning är en sådana där trevliga bieffekter som man får anpassa sig efter. Jag spelade handboll som tonåring, nu - not so much. :D

Har både stött på "duktighetsvarianten" - alla blinda har skärpa sinnen och en magisk förmåga till både det ena och det andra. Respektive fått höra att jag givetvis inte kan ha det yrke jag har, eller de hobbysar jag har. Nähe svarar man då förvånat. Har gjort båda ett bra tag nu och det verkar ju gå bra. :p

Rena fördomar finns som sagt åt alla håll, hur man än vänder sig.

Jag är inte så politiskt aktiv överhuvudtaget och är nog inte det mer senare heller. Och ung är jag inte:p

Vad är SOL-insatser?

Jag har aldrig varit bra på att sikta och träffa så jag förstår varför du inte spelar handboll längre. Det är kanske inte rätt sysselsättning när man inte har ögonen med sig. Precis som basket som jag älskade när jag gick i skolan och där andra i klassen ville ha med mig då jag var kortast och snabbast på kort avstånd så jag snodde bollen och passade den vidare. Men sikta och göra mål kunde jag aldrig :D

Punktskrift verkar verkligen helt skitsvårt att lära sig, verkar det som. Hade varit kul att lära mig nu! Kan du det? Tar det evigheter innan man klurat ut hur det funkar?

Jag har skelat i hela mitt liv. Är född med ett öga som "satt fast" vid näsan, från första stund i mitt liv och har fått använda den där hatade lappen också. En läkare fick för sig att det var något fel på min nacke då jag höll huvudet helt snett och "nickade" också när jag koncentrerade mig riktigt för att se något så han bokade tid för operation för det. Min ögonläkare satte stopp för det omedelbart. Jag gör precis likadant i dag som då...:o Det blev en skelningsoperation när jag var 3 år istället och skelningen blev något bättre. Den har även dock blivit sämre med åren och de senaste 5-6 åren har det blivit väldigt tydlig. Det ögat rör inte sig på samma vis som det andra heller, men det är bara min neurolog som har lagt märke till det.

Nystagmus har jag också, för att göra livet lite häftigare. Det förstör jättemycket för min syn.

Mycket rörelser och människor och bilar i farten stressar. Inte mig som person utan mina ögon, tror inte de hinner med på nåt vis, det bli för mycket för dem att kunna ta in. Samma med en massa olika färger på något, alldeles för mycket för ögonen att kunna skilja ut. Jag är som småbarn tydligen, för mycket synintryck är jobbigt! :p

Huvudvärken jag ofta dras med beror ofta på mina ögon, de är överansträngda bara av att användas lite, så det blir huvudvärk då, sådan värk som inte går bort av sig själv utan värktabletter.

förutom den här skadan som gör att jag inte ser så bra från början. Jag minns nte vad det är dock.
 
Sv: Att vara blind

Jag tror faktiskt att det går att rida i skogen tillomed.
På en valack jag hade så red jag jämt ut i skogen på kvällarna, även på vintern. Han sänkte sig när det kom en låg gren så att jag kunde ducka, han sänkte sig olika mkt beroende på hur låg grenen var. Jag red alltid utan pannlampa och ofta var det helt kolsvart och man fick lita på hästen.

Så det går nog, med rätt häst.

Men som blind kan man ju inte ducka om man inte ser det man ska ducka för :P
 
Sv: Att vara blind

När jag gick gymnasiet jobbade en fd elev på skolan. Hon var så gott som blind, och döv. Hon hade en häst som stod på skolan och vad jag förstod har han varit skolhäst. Dom två var ut i skogen och tuffade runt. Hästen kunde rundan i skogen så det var inga problem :)

Vad modigt! Men jag tänker lite så att det borde finnas hästar som är vana vid olika former av handikappade ryttare ju.
 
Sv: Att vara blind

Men som blind kan man ju inte ducka om man inte ser det man ska ducka för :P

Vad i mitt inlägg var oklart? Hästen jag red sänkte sig så att jag kände att jag var tvungen att ducka, då behöver man inte se det man ska ducka för. Jag kände dessutom på hans rörelser hur mkt jag behövde ducka.

Så jag tror absolut att man kan rida ut precis lika mkt som en seende, på rätt häst.
 
Sv: Att vara blind

Jag laste den har traden och ros nar du (Enya) sa att du hellre forlorade synen an horseln. Sjalv har jag en tactile/visual inlarning (man lar sig genom att se och gora) och min samsta inlarnings 'sense' ar att hora och jag ros nar jag horde att du hellre forlorade synen an horsel. Jag forstar varfor (du ar uppenbarligen mer focuserad pa audio input an visuell input) men for mig kandes det sa hemskt att ens tanka sa.
I gar var jag till ogon lakare da jag har lite "skavsar" pa ett oga och dessutom lyckades bryta sonder mina glasogon:angel: ... och fick beskedet att det ser ut som om jag har en obotlig ogon sjukdom som kommer att gora mig blind.:( Det ar ju bara att gilla laget ... men nog hade jag hellre forlorat horseln:(
 
Sv: Att vara blind

Först vill jag beklaga att du har fått en ögonsjukdom och riskerar att bli blind. Det måste vara som en hemsk mardröm för dig just nu. Gilla läget får man ju göra, men vägen dit har för mig tagit många år, för dig har det just börjat och jag förstår att du har svårt för att förstå hur jag tänker. Vad är det för sjukdom du har?

Jag vet inte om jag kan förklara så någon förstår egentligen, men jag gör ett försök.

Jag har haft 33 år på mig att se, det är hela mitt liv ju. Jag har sett mina barn sedan de var nyfödda, sett alla deras förändringar i livet, Jag har sett soluppgångar, solnedgångar och allt däremellan, lekaqnde barn, lekande hundar, vackra hästar och som nu lövtäckta gräsmattor alldeles gult i det gröna, Enyas viloplats och Enya själv (världens vackraste hund). Det har hunnit bli massor och visst njuter jag av fina saker som tilltalar ögonen på ett så själviskt vis som bara något vackert kan göra.

Men hörseln. Det är något speciellt med barns skratt, speciellt sina egna. Barnens första skrik, barnens första joller och sedan första ord. Det är speciellt att höra vinden, vad säger den egentligen?

För en musikälskare som jag är så är det en stor del av mitt liv. Jag fick aldrig som barn lära mig spela ett instrument, jag skulle vilja men har inte tid till sådant nu, men har du lyssnat på ett instruments rena klara toner? Eller kombinationen av tonerna, det som gör musik till vad det är, vad det borde vara.

Jag är hörselskadad, mest på vänster öra så jag vet hur det är att inte höra så bra. Det har fått mig att förstå vad som är viktigt i mitt liv. Mina barns ansikte kommer jag kunna känna, men musik går inte att enbart känna, man måste höra det. Man måste uppleva det. Jag blir alldeles salig när jag hör bra musik. Jag tror mina vänner på facebook suckar både en och två gånger när jag lägger in låtar som får mig att rysa över hur bra de är. De tycker inte som jag.

http://www.youtube.com/watch?v=8Af372EQLck

En av mina favoriter. Jag kan fråga mig ibland: Hur kan man INTE tycka om denna? Lyssna 1:42 in i låten. Det är min favoritdel av låten!


http://www.youtube.com/watch?v=74uhX7vLsB4

Jag snubblade över de här för några dagar sedan och kan verkligen njuta av deras musik. Hur gör man för att få det är låta så underbart?

Jag kan skriva, använda orden och det har jag fått höra sedan barnsben (Simon Beckett kan konsten att göra skrivspråket till musik för hjärnan), jag är bra på att lyssna och sedan lära mig musik (jag skulle ha lätt för att lära mig spela instrument just genom att höra och göra), jag är bra på förstå musik och tycker att latin är ett lätt språk. Skriva och lyssna på musik och njuta av det latinska språket kommer jag kunna göra som blind.

Jag älska bilen Mini Cooper, drömmer om en Volvo 245a i toppskick, Top Gear är mitt favoritprogram, pappa var bilmekaniker mer än gärna delade med sig av bilälskargenerna till favoritbarnet och jag ville som liten gå samma väg. Tänk sorgen över att inte få ta körkort, över att få stå och titta på när andra har roligt, över att ha övningskört och KUNNA köra bil, över att varje månad betala för en bil som jag och mamma äger tillsammans, som jag aldrig har kört en meter med. Att titta på våra nyköpta vinterdäck och känna sorg över att jag inte får vara med i den gemenskapen en bil innebär. Att inse som 18 åring att det jag längtat efter sedan barnsben aldrig kommer ske. Att det som pappa längtat efter också. Han dog när jag var 14 och, missförstår mig inte nu, på sätt och vis var det tur då han ju slapp att bli besviken över mig för att jag inte kan dela hans intresse på det viset han önskade sig.

Nästa person som tänker att man kan allt man vill, att det bara är viljan som fattas tycker jag gott kan titta sig i spegeln på morgonen och tänka på vad den personen ser och dessutom titta riktigt, riktigt noga på sitt körkort.

Så jag känner sorg över att inte ha ögonen på min sida, över att bli blind. Och jag FÖRSTÅR verkligen hur du känner dig just nu. Men jag har haft många år på mig att acceptera det att istället älska mina öron för visst finns det inget val? Gilla läget låter lite dumt, men det är så det är ju. Du kan inte förändra din syn med viljan, men du kan förändra din inställning till det och till allt det andra du har kvar. Sorgen över det du inte har får inte ta över glädjen och njutningen över det du har. Våga gråta över att du inte kommer att kunna se, våga känna sorg över det, men våga också njuta över att du kan se nu, passa på, och rikta sedan uppmärksamheten och tankarna på vad du kan göra istället. Hur kommer ditt liv som synskadad att funka. VAD kan du fortfarande göra? Det är skitsvårt! Men det är klart att du också kommer att kunna gå vidare även utan ögon. Med hjärtat känner du med, med hjärnan tänker du med. När hjärtat har bearbetat allt tar hjärnan över och tänker logiska tankar.

Nu blev det lite väl långt och säkert alldeles svamligt. Hoppas jag någorlunda förklarade lite hur jag tänker.
 
Sv: Att vara blind

Vad i mitt inlägg var oklart? Hästen jag red sänkte sig så att jag kände att jag var tvungen att ducka, då behöver man inte se det man ska ducka för. Jag kände dessutom på hans rörelser hur mkt jag behövde ducka.

Så jag tror absolut att man kan rida ut precis lika mkt som en seende, på rätt häst.

Oj, in med taggarna! :)

Det svåra är då att hitta en sådan häst. Hur lär man den det? Hur lär man den att följa stigen? Det är ju så mycket mer än att den duckar som är viktigt. Vad händer om hästen går vilse? Jag tror man är i ett rätt utsatt läge som blind på en häst helt ensam i skogen. Tror jag.
 
Sv: Att vara blind

Jag har inte haft taggarna utåt, så det behövs inte. Jag frågade en enkel fråga, vad var oklart?

Alla hästar jag har haft har följt stigar automatiskt, det har inte behövt läras in. Och då har jag haft ganska många hästar. De gör ju själva stigar i hagen som de följer. Att hästen går vilse tror jag inte man behöver oroa sig över, jag har ridit väldigt långt många ggr, aldrig att hästen har varit vilse. Jag har varit vilse några ggr, men det är en helt annan 5:a.

Jag vet att det finns blinda som rider ut, så jag är helt säker på att det kan fungera alldeles utmärkt, om man vill, vågar och hittar rätt häst.
Man jag kan absolut förstå om man inte vågar. Men det är ju en helt annan aspekt av det hela liksom :D
 
Sv: Att vara blind

Kan ju säga att det inte går att rida ut som blind ensam på vilka vägar/stigar som helst. Problemet är inte att hästen inte följer stigar utan problemet är att veta vilken stig hästen följer och vart den leder. Sålänge det inte är en uppgjord slinga som går runt stallet och kommer tillbaka till stallet så fungerar det inte att rida själv. Alla hästar går heller inte hemmåt bara för att man låter den välja själv. I värsta fall kan man komma långt långt bort för det är svårt att orientera sig på en hästrygg.

Det behöver heller inte vara någon speciell häst utan det fungerar bra med dom flesta relativt orädda hästar som inte skyggar för allt. Ävev grenar och träd, hästen duckar ju inte för en högre gren som hästen utan problem kan gå under, den vet ju inte hur hög ryttaren är.

Det är dock inga problem med någonting sålänge det är någon som är med, hästen följer ju oftast hästen framför. Det fungerar även att rida i paddock och maneger själv sålänge det är sådana där pipgrejer som säger vart väggarna är så man kan svänga i tid.

Vet detta pga att vi har en blind i stallet.
 
Sv: Att vara blind

Varför skulle inte en blind kunna använda tex GPS som hjälpmedel? Med en talande sådan så skulle de ju lätt kunna rida ut själva, veta vart de är och vart närmsta väg tillbaks till stallet är osv.
Jag tycker det är dumt att begränsa sig :D

Jag har ju själv haft en häst som sänkte sig när det kom en gren i MIN höjd, inte i hans höjd, så nog borde det gå att lära in om man bara ger sig fan på det :D
Klart de kan lära sig hur hög ryttaren är och hur mkt plats den behöver! Min ena märr lärde sig vart hon hade vagnen och höll den från dikena eftersom jag lät henne hamna i diket med vagnen, och då blev det ju jobbigt att dra. Jätte enkelt faktiskt.

Jag har faktiskt aldrig haft en häst som inte har gått hemåt när man vänder den, spännande! Aldrig hört talas om det innan heller :D
 
Sv: Att vara blind

Hur skulle man lära in det hos hästen, att ducka för människan också, menar jag? Jag sägeri nte att det är omöjligt, men det känns lite svårt att lära in?



Jag tror att nästa gång jag rider min häst, när nu det bli med tanke på min vikt, så ska jag faktiskt rida på ridbanan och se hur hon vänder och liknande medan jag blundar och inte styr alls först. Jag får våga testa det i trav kanske också, det värsta som kan hända är ju att att det inte funkar som tänkt. Hon är inte så dum att hon springer in i staketet, men däremot tror jag att hon genar istället för att följa spåret. Att rida ut med ögonbindel, känns inte så säkert, så det låter jag nog bli att göra. Men visst hade det varit intressant att testa ändå, att se hur hästen tänker när jag inte stör den! :)
 
Sv: Att vara blind

Varför skulle inte en blind kunna använda tex GPS som hjälpmedel? Med en talande sådan så skulle de ju lätt kunna rida ut själva, veta vart de är och vart närmsta väg tillbaks till stallet är osv.
Jag tycker det är dumt att begränsa sig :D
Absolut men det beror ju som sagt på vad det är för väg/stig/område man befinner sig i. Dom flesta stall har ju inte direktanslutning med stigarna utan ofta behöver man ju gå på vägar/stiger som det befinner sig annat folk på. Är man i skogen så är ju också problemet med låga grenar osv.
Klart de kan lära sig hur hög ryttaren är och hur mkt plats den behöver! Min ena märr lärde sig vart hon hade vagnen och höll den från dikena eftersom jag lät henne hamna i diket med vagnen, och då blev det ju jobbigt att dra. Jätte enkelt faktiskt.
Det är inte alls konstigt, det blev ju obehagligt för hästen när vagnen går i diket och hästar undviker det som är obehagligt. Att du som ryttare slår huvet i en gren är ju inte obehagligt för hästen och således har den ingen anledning att parrera. Det ska ju inte vara obehagligt för hästen att ryttaren duckar.
Jag har faktiskt aldrig haft en häst som inte har gått hemåt när man vänder den, spännande! Aldrig hört talas om det innan heller
Det är ju väldigt olika, beror ju mycket på hur lydiga dom är, hur trygga dom är och hur dom trivs ute bortanför stallet. Min häst har aldrig haft särskilt bråttom tillbaka eller tagit första bästa väg tillbaka om han fått välja. Så låter man honom välja kan man hamna lite vart som helst. Min förra häst fick jag kämpa med så hon inte galopperade tillbaka till stallet, hon var hopplös, men hon var också en av den mera nervösa typen som trivdes bäst i stallet.
 
Senast ändrad:
Sv: Att vara blind

Jag blundar ofta när jag rider, framförallt om jag känner att jag inte riktigt "får till det". När ett sinne försvinner kan man fokusera mer på de andra tycker jag. Så på ridbanan ser jag inget problem alls faktiskt. Än har ingen häst dunsat in i nån vägg eller staket :D

Jag tror att du lär dig känna när hästen genar genom hörnen faktiskt, precis som att du känner när hästen jobbar rätt. Samtidigt så kanske det inte gör så mkt om man inte följer fyrkantsspåret, även om många hästar gör det av sig självt.

Hur man ska lära in det vet jag inte riktigt, men det borde ju vara så enkelt som att lära hästen att sänka huvudet jätte mkt när något är typ 80 cm över den? (Hur lång är en normal överkropp? XD )
Först med medhjälpare, eller rent av utan ryttare till o börja med. Kanske med klicker?
Jag tror det finns många sätt faktiskt! Det är nog bara fantasin som sätter gränsen.
 
Sv: Att vara blind

Fast blinda kan ju gå på vägar, varför skulle de då inte kunna rida på vägar? Såna där småhästar går ju att utbilda till "blindhundar", så jag ser verkligen inte problemet?

Jag hade ju en häst som sänkte sig naturligt, han sänkte sig olika mkt beroende på hur låga grenarna var med, så jag vet ju att det går.
Men det kräver ju att man har en sammarbetsvillig häst med, många hästar är lydiga och gör som man säger osv osv, men det krävs nog lite mer än bara lydnad från hästens sida tror jag.

Jo, men då är ju kanske inte just den hästen lämplig som häst till en blind person helt enkelt. De flesta hästar går ju hem faktiskt, så att ens ta upp de hästarna som inte gör det känns inte relevant, för varför skulle man ta en häst som inte passar för ändamålet?
 
Sv: Att vara blind

Fast blinda kan ju gå på vägar, varför skulle de då inte kunna rida på vägar? Såna där småhästar går ju att utbilda till "blindhundar", så jag ser verkligen inte problemet?
Dom går med käpp då, och med blindhund/häst så känner dom ju av vägen dom går på. Det gör man inte när man rider på det sättet. Att orientera sig utan att själv gå på marken är inte det lättaste.
Jag hade ju en häst som sänkte sig naturligt, han sänkte sig olika mkt beroende på hur låga grenarna var med, så jag vet ju att det går.
Men det kräver ju att man har en sammarbetsvillig häst med, många hästar är lydiga och gör som man säger osv osv, men det krävs nog lite mer än bara lydnad från hästens sida tror jag.
Lydnad menar jag när det gäller att gå dit ryttaren vill och inte när det gäller att ducka för träd. Jag förstår inte ändå hur hästen ska veta om att ryttaren måste ducka om inte hästen varit med om obehagligheter i samband med att dom gått under träden. Men det är ju klart ifall den stackars blinda har blivit avknockad tillräckligt många gånger pga grenar så förstår jag om hästen tillslut blir skeptisk och undviker att gå under.
Jo, men då är ju kanske inte just den hästen lämplig som häst till en blind person helt enkelt. De flesta hästar går ju hem faktiskt, så att ens ta upp de hästarna som inte gör det känns inte relevant, för varför skulle man ta en häst som inte passar för ändamålet?
Jag kan faktiskt inte hålla med alls. Träffat allt för många hästar som inte går hem såfort man vänder hästen. Det är dock en helt annan sak ifall hästen kommer lös eller liknande, då kan jag mycket väl tänka mig att hästen springer hem.

Och jag ser många problem med det också, hästen går hemmåt visst, men tar hästen hänsyn till vart den går? Tex trädgårdar breda vägar, håller den sig på höger sida osv, det är det som blir svårt när man inte ser. Att hitta hem är nog det sista problemet som blinda ryttare har.
 
Senast ändrad:
Sv: Att vara blind

Fast att lära dem att gå på höger sida måste väl ändå vara tämligen enkelt? Både blindhundar och blindhästar får väl lära sig det antar jag. Min hund vet precis vilken sida om mig hon ska sitta fot på, precis som att hästarna vet att jag oftast är på vänster sida om dem. Det är nog väldigt enkelt att lära in tror jag faktiskt.

Nog måste man kunna känna av marken när man sitter på en häst, man känner ju minsta markförändring, både i höjd och hårdhet, det gör iaf jag! Och jag är inte blind, jag ser inte ens dåligt faktiskt.

Jag hade inte blivit avnockad en enda gång och ÄNDÅ gjorde min häst detta. Vi red mkt i kolmörker, och på den hästen galopperade jag på små, smala, slingrande stigar även när det inte var nån måne ute och jag inte ens såg handen framför mig. Det gick hur bra som helst. Fick aldrig nån gren på mig, hästen snubblade aldrig, jag kände precis vart vi var på stigen och vart den tog slut.
Jag kan inte lägga fram några bevis för dig. Men jag VET att det går eftersom jag hade en häst som gjorde detta naturligt.

Det är väl lite samma som vad som hände när min hund var med på ett ljusparty. Hon har aldrig umgåtts med barn i hela sitt liv. Jag var iväg på ljusparty, där var en 2 årig liten flicka med. Hon sprang runt lite och min hund var och höll koll hela tiden. Helt plötsligt hör vi varningsskall från henne, om du har hört det så går det inte att ta miste på. Mamman reagerade instinktivt och hoppade mer eller mindre upp ur soffan. Framme så såg vi att den lilla var på väg upp i trappen.
Min lilla hund förstod alltså DIREKT att där ska inte ostadiga 2 åringar vara, och varnade oss. Detta hände 3 ggr, varenda gång så varnade hon.
Kan oxå tillägga att det är en mkt tyst hund i normala fall.

Djur är ibland väldigt mkt mer kloka än vi tror. Och när det gäller vad det går att lära dem så tror jag att man ska vara försiktig med att sätta gränser faktiskt.
 
Senast ändrad:
Sv: Att vara blind

Fast att lära dem att gå på höger sida måste väl ändå vara tämligen enkelt? Både blindhundar och blindhästar får väl lära sig det antar jag. Min hund vet precis vilken sida om mig hon ska sitta fot på, precis som att hästarna vet att jag oftast är på vänster sida om dem. Det är nog väldigt enkelt att lära in tror jag faktiskt.
Jag tror inte man kan jämföra hund och häst och ridning. När man rider så ska hästen vara följsam gentemot ryttaren, utan att man tänker på det som ryttare så håller man sig på höger sida, hästen går där den går pga att ryttaren rider den där. Detsamma när man rider i skogen och hästen inte tränger mot träna så benen krossas, hästen är antagligen välriden och ryttaren parrerar automatiskt och hästen lyssnar.
Nog måste man kunna känna av marken när man sitter på en häst, man känner ju minsta markförändring, både i höjd och hårdhet, det gör iaf jag! Och jag är inte blind, jag ser inte ens dåligt faktiskt.
Du kan nog inte jämföra att blunda en stund och hävda att du känner av vägen du vet ser ut. Jag kan också blunda en stund när jag rider men då vet jag om avstånd och jag vet om när vägen slutar osv, när ängen/stigen tar slut osv. Man "ser" ju vägen i huvet ändå på ett annat sätt.
Min lilla hund förstod alltså DIREKT att där ska inte ostadiga 2 åringar vara, och varnade oss. Detta hände 3 ggr, varenda gång så varnade hon.
Kan oxå tillägga att det är en mkt tyst hund i normala fall.
Jag tycker som sagt inte det går att jämföra hästar och hundar på det sättet. Hunden kände väl antagligen av en naturlig modersinstinkt till denna flicka och pga det "tog hand om den". Och som många hundar faktiskt gör, dom reagerar när något inte är som det ska. Men hästar tror jag inte är likadana på det sättet även ifall jag kan tycka min häst tydligt känner av när något är fel och är extra uppmärksam/försiktig osv. Det är ju en annan sorts relation man har till hästen ofta.
Djur är ibland väldigt mkt mer kloka än vi tror. Och när det gäller vad det går att lära dem så tror jag att man ska vara försiktig med att sätta gränser faktiskt.
Det håller jag absolut med om, men hur en häst ska automatiskt veta hur lång ryttaren är, det tror jag inte på. Som sagt om den inte vart med om obehagligheter i samband med träd eller liknande.
Hur man ska lära in det vet jag inte riktigt, men det borde ju vara så enkelt som att lära hästen att sänka huvudet jätte mkt när något är typ 80 cm över den? (Hur lång är en normal överkropp? XD )
Först med medhjälpare, eller rent av utan ryttare till o börja med. Kanske med klicker?
Jag tror det finns många sätt faktiskt! Det är nog bara fantasin som sätter gränsen.
Hur högt måste inte hästen gå med nacken i vanliga fall isåfall om den "bara" ska visa att det är en låg gren genom att sänka nacken? När man rider i skogen på tex längre tyglar så går dom flesta hästar ganska så lågt med nacken redan. Den kan ju sänka nacken av många olika anledningen tex om det är en svårare väg tex.

Det bästa är väl isåfall att helt enkelt lära hästen att stanna när det kommer en gren i en viss höjd och på det sättet visa ryttaren att den får ducka och sen gå vidare.
 
Senast ändrad:
Sv: Att vara blind

Det ar AMD ... Jag hoppas att det tar tid innan den helt forsvinner. Jag kan ju inte trana och tavla hund med horseln:( Jag behover min syn for att gora det jag gor idag. (Och trots debatten om att rida i skogen som blind ... nagra langa skona gallopper efter skogs stigar lar det inte bli. Sarskilt inte pa min hast:crazy:)
Mitt storsta problem med att det ar just synen ar just for att jag ar sa visuell. Jag har svart att uppfatta och komma ihag namn, nummer och instructioner jag hor ... ser jag det ar det en annan sak. Men, men ... nu ar det som det ar ... jag behover bara smalta det och hitta alternativa satt att gora det mesta jag vill.
 
Sv: Att vara blind

Mitt storsta problem med att det ar just synen ar just for att jag ar sa visuell. Jag har svart att uppfatta och komma ihag namn, nummer och instructioner jag hor ... ser jag det ar det en annan sak. Men, men ... nu ar det som det ar ... jag behover bara smalta det och hitta alternativa satt att gora det mesta jag vill.
Det kommer säkert att bli bättre, kroppen är ju grym på att kompensera svagheter om man bara tillåter den.

(Och trots debatten om att rida i skogen som blind ... nagra langa skona gallopper efter skogs stigar lar det inte bli. Sarskilt inte pa min hast)
Det fungerar absolut, dock inte på trånga stigar i skogen kanske men på "vanliga" stadigare vägar utan direkta hinder, jag och min blinde vän i stallet galopperar för fullt och det fungerar bra sålänge hennes häst följer min. Den kan bli lite het nämligen och för säkerheten så håller hon sig bakom så hennes häst inte sticker ifrån min.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 530
Senast: Twihard
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 068
Kropp & Själ Jag visste inte om jag skulle lägga tråden här eller på dagbok. Men jag vill nog ha tankar? För att börja från början… Jag har varit...
2
Svar
29
· Visningar
4 229
Senast: skiesabove
·
Övr. Hund Detta är nåt som tyngt mig länge så därför har jag valt ett anonymt nick. Jag har en sjuårig hund som jag haft sen han va valp. Vi...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 739
Senast: lilstar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp