P
Patron
Jag är uppväxt med internet, och har alltid använt det väldigt flitigt, mer än vad jag idag önskar att jag gjort. Jag har nog publicerat tusentals bilder på mig själv genom åren och bloggat om privata grejer. För mig har det vart en självklarhet att finnas på nätet och har aldrig sett det som något konstigt.
Nu har jag däremot börjat tänka om lite. Jag börjar få ett större behov av att folk inte ska veta allt om mig och jag stör mig mer och mer på folk som ska synas och höras precis hela tiden. "nu äter jag frukost" "nu går jag och skiter" "nu äter jag mellis"... För mig börjar saker och ting gå över styr och jag undrar hur det kommer påverka oss i framtiden, ffa hur det kommer påverka våra barn att vi publicerar bilder och information om dem hela tiden.
Jag dömmer ingen, för jag publicerar fortfarande bilder på mig själv och bloggar fortfarande, jag förstår också hur man som förälder stolt vill visa upp sina fantastiska barn för omvärlden..
MEN, jag undrar om ni publicerar bilder på era barn på nätet? Har ni ens funderat på OM ni ska göra det eller föll det sig bara naturligt?
Om ni funderat på det, vad har varit fördelarna och nackdelarna? Vad fick er att komma fram till ert beslut, vare sig det är att publicera eller inte publicera?
Nu har jag inga barn än.. men ett på väg och jag förstår att jag kommer känna en stor lust att publicera bilder på bäbin så fort den kommit, det kommer ju vara världens finaste! Men jag känner ändå att det finns en risk att bilderna kommer följa barnet för resten av sitt liv, på gott och ont, så jag vet inte om jag kommer...
Samtidigt tycker jag det är fantastiskt med alla bilder på närståendes barn, jag har en väldigt hektisk vardag och har inte möjlighet att träffa barnen så ofta och då är det väldigt roligt att följa deras utveckling via bilder iaf... samtidigt kan jag också erkänna att jag känner lite som så kring vårt kommande barn att h*n finns tillgänglig för alla som vill träffa h*n och orkar man inte engagera sig så kanske det inte är SÅ viktigt.. extrem dubbelmoral! (Grundar sig nog mycket i att jag själv haft en mormor som jag nog max träffat 10 gånger under hela mitt liv, som skylld på ekonomi osv för att hon inte kommit och hälsat på.. men inte heller om hon fått biljetterna och vistelsen betald.. )
Anywas, hur tänker ni?
Nu har jag däremot börjat tänka om lite. Jag börjar få ett större behov av att folk inte ska veta allt om mig och jag stör mig mer och mer på folk som ska synas och höras precis hela tiden. "nu äter jag frukost" "nu går jag och skiter" "nu äter jag mellis"... För mig börjar saker och ting gå över styr och jag undrar hur det kommer påverka oss i framtiden, ffa hur det kommer påverka våra barn att vi publicerar bilder och information om dem hela tiden.
Jag dömmer ingen, för jag publicerar fortfarande bilder på mig själv och bloggar fortfarande, jag förstår också hur man som förälder stolt vill visa upp sina fantastiska barn för omvärlden..
MEN, jag undrar om ni publicerar bilder på era barn på nätet? Har ni ens funderat på OM ni ska göra det eller föll det sig bara naturligt?
Om ni funderat på det, vad har varit fördelarna och nackdelarna? Vad fick er att komma fram till ert beslut, vare sig det är att publicera eller inte publicera?
Nu har jag inga barn än.. men ett på väg och jag förstår att jag kommer känna en stor lust att publicera bilder på bäbin så fort den kommit, det kommer ju vara världens finaste! Men jag känner ändå att det finns en risk att bilderna kommer följa barnet för resten av sitt liv, på gott och ont, så jag vet inte om jag kommer...
Samtidigt tycker jag det är fantastiskt med alla bilder på närståendes barn, jag har en väldigt hektisk vardag och har inte möjlighet att träffa barnen så ofta och då är det väldigt roligt att följa deras utveckling via bilder iaf... samtidigt kan jag också erkänna att jag känner lite som så kring vårt kommande barn att h*n finns tillgänglig för alla som vill träffa h*n och orkar man inte engagera sig så kanske det inte är SÅ viktigt.. extrem dubbelmoral! (Grundar sig nog mycket i att jag själv haft en mormor som jag nog max träffat 10 gånger under hela mitt liv, som skylld på ekonomi osv för att hon inte kommit och hälsat på.. men inte heller om hon fått biljetterna och vistelsen betald.. )
Anywas, hur tänker ni?