Att nia någon

[MadameNussi]

Sv: Att nia någon

10101010101

 

[MadameNussi]

Sv: Att nia någon

När jag växte upp på 60-talet så nitade man inte vuxna.

Attans autokorrigering! Jag var och är en fredlig person

 

[yennork]

Sv: Att nia någon

Tack, tack, mina fingrar har kliat men du kom först

Man nitade inte vuxna under min uppväxt heller. Jag tror inte att de hade tagit det så väl.

Nej, på 60-talet var det de vuxna som nitade barnen...

 

[Is]

Sv: Att nia någon

Kl
Uppvuxen i södra Norrland och fick lära mig att ni var artigt tilltal mot folk man inte anser sig känna även om jag själv aldrig medvetet använt mig av "ni" i tilltal så gör jag det nog ofta i skrift om jag mailar till företag eller när jag är osäker på om jag skriver till en person eller flera. Men inser när jag läser tråden att jag i vissa meningar använder "ni" tex "kan jag hjälpa ER med något?" var en vanlig fras när jag jobbade i affär.

Har aldrig kallat någon för farbror men tant + förnamn benämndes äldre ensamma damer Tex tant Rut och tant Karin var mina favoriter
Idag kallar jag ingen tant eftersom jag tycker att ordet fått en nedlåtande klang men däremot använder jag, som min dialekt kräver, Á och En när jag talar om äldre i byn detta helt av respekt mot en äldre generation. Á används om man talar om en kvinna och En om man talar om en man. Så talar jag om farmor och farfar med en annan i samma generation är jag noga med att benämna À Maybritt och En Evert.

 

[majola]

Sv: Att nia någon

kl

När jag flyttade till Göteborg ca 1994 (?) så blev jag överraskad av att det niades till höger och vänster. Det förekom i princip inte alls i min hemstad.

Nu har jag bott utomlands i åtta år och måste erkänna att det känns lite märkligt att få post från mer eller mindre offentliga svenska myndigheter som inleds med "Hej Josefin!" istället för "Sehr geehrte Frau C" Min föräldrar däremot är mycket roade av att jag t ex är ni och Herr/Fru med många (jämnåriga!) kollegor som jag arbetat med i flera år.

Däremot reagerar jag faktiskt fortfarande lite när jag ibland nias i Sverige. Trots att det samtidigt tar emot att säga du till vilt främmande personer. Jag tror jag har ett lite schizofrent förhållande till du och ni helt enkelt. Som tur är erbjuder ju svenskan massor med möjligheter att undvika det direkta tilltalet, så jag brukar satsa på det!

 

[Sar]

Sv: Att nia någon

Kl

Idag kallar jag ingen tant eftersom jag tycker att ordet fått en nedlåtande klang men däremot använder jag, som min dialekt kräver, Á och En när jag talar om äldre i byn detta helt av respekt mot en äldre generation. Á används om man talar om en kvinna och En om man talar om en man. Så talar jag om farmor och farfar med en annan i samma generation är jag noga med att benämna À Maybritt och En Evert.

"n"Evert ( endast n-ljud, inte "en") och "a"Majbritt används även här på dialekt och även jag har lärt mig att "ni" är ett artigt tilltal och inte nedlåtande. Kanske speciellt för Norrlandskusten?

 

[Apollo 13]

Sv: Att nia någon

kl

Alltså jag är lite i chock här!!!
Jag har aldrig ens haft några som helst funderingar på att det skulle va oartigt att Nia någon!! Jag Niar folk på jobbet, typ kunder, men inte kollegor eller chefer. En gång var det en kvinna som bad mig att inte Nia henne, och av ren vana så gjorde jag det igen och kvinnan blev helt tokig. Jag bad tusen gånger om ursäkt men tyckte ju såklart att hon var helt stollig som reagerade så illa på att jag var artig. Jösses! Nu förstår jag lite mer över varför hon kan ha blivit förbannad!!
Hahaha, alla brev och allt vi skickar ut till kunder är skrivna med Ni!! Måste verkligen stämma av detta och såfall ändra!!! Haha, min värld är lite upp och ner här!

Är fö uppväxt i Sthlm men har en mamma som kommer från Helsingborg.

 

[Lena Furberg]

Sv: Att nia någon

"n"Evert ( endast n-ljud, inte "en") och "a"Majbritt används även här på dialekt och även jag har lärt mig att "ni" är ett artigt tilltal och inte nedlåtande. Kanske speciellt för Norrlandskusten?

Jag minns det även från min barndom i Västerbotten, men har aldrig tänkt på att det skulle vara en artighetsgrej, eller ha med "ni" att göra. Trodde bara det var --- dialekt!

Men det var lite kul: som barn gick jag i söndagsskola minsann, på Tuvagården. Vår söndagskolslärarinna, Tant Rut, hade oss alltid att sjunga "Allena Gud i Himmelrik, må lov och pris tillhöra!" Jag trodde, som liten och oskyldig, att man (.......) sjöng om mig! "a´Lena Gud i himmelrik må lov och pris tillhöra". Jag var rätt stolt, i tysthet.

 

[Mia_R]

Sv: Att nia någon

Nä, jag tror det är norrländskt snarare. För mig var det en chock att flyttta söderut på 80-talet och upptäcka att det fanns sk "arbetarklass" som jag sett i gamla pilsnerfilmer. Nästa chock fick jag i början av -90 när jag träffade föräldrarna till ett ex och även började lära känna honom bättre, maken till obildade människor med mindervärdeskomplex och skygglappar har jag inte träffat på varken förr eller senare. Den typen trodde jag att man annars hittade på muséer.

De var närmast nivå att jorden är platt och solen cirklar runt oss.

 

[Apollo 13]

Sv: Att nia någon

sista knappen

Smsade i chocken till en god vän som är uppväxt i överklassen.. och som har lite humor..

han svarade:

"Du reformen infördes i slutet på 60 talet. Ni till folk över 70 som tror dom är något"



Hans mor är från Örebrotrakten, hans var vet jag inte, men både min vän och hans far har arbetat mycket högt inom militären.

 

[MadameNussi]

Sv: Att nia någon

som barn gick jag i söndagsskola minsann, på Tuvagården. Vår söndagskolslärarinna, Tant Rut, hade oss alltid att sjunga "Allena Gud i Himmelrik, må lov och pris tillhöra!" Jag trodde, som liten och oskyldig, att man (.......) sjöng om mig! "a´Lena Gud i himmelrik må lov och pris tillhöra". Jag var rätt stolt, i tysthet.

Idag fick jag svar på ett mail jag skickat till ett postorderföretag. Det inleddes med: Tack för ditt mail. Sen övergår avsändaren till att genomgående använda ni/er. Utöver det så blev jag väldigt förvirrad, för i min värld så skriver man ni/er med små bokstäver om man tilltalar flera personer samtidigt, men med stor bokstav om man tilltalar bara en

Jag tycker ju inte om att bli tilltalad med ni, så jag kunde inte låta bli att i svaret påpeka att jag bara är en person

 

[Apollo 13]

Sv: Att nia någon

I min värld skriver man Ni om man pratar med EN person och "Niar" om man "Niar" fler personer så skriver man "Er".

Ed.

Äh, nu inser jag hur pundigt det lät för så är det ju inte alls. Jag säger Ni även om det är fler, om jag skriver, så skriver jag alltid med stort N. Sen är det så att jag inte skriver "ditt" utan "Ert".

 

[Apollo 13]

Sv: Att nia någon

kl

Nu har jag pratat ytterligare med min vän (högt uppsatt militär från överklassen) samt även pratat med min mormor.

Mormor skrev (på facebook ) :

"Jag har ju varit med om dureformen på 60-70-talet. Innan var man inte ens du med vissa jämnåriga."

och

"Till och med min Mamma, som skulle fyllt 101 år häromdan, sa att hon nästan blev förnärmad när tjejerna i affären (hennes klädbutik) sa ni till henne. De sa de för att vara artiga, men det gillade hon inte. Jag har nog ungefär samma känsla. Får nästan känslan av att man vill påpeka hur gammal jag är. Och det är jag ju förstås."

Sen drog hon visserligen en länk till wikipedia och hävdade att Bror bett alla Dua honom, fast det egentligen står att han skulle Dua dem.... så hon är så klar med att man Niade överordnade att hon inte ens reflekterade över att det stod tvärt om i länken hon skickade

Min vän kunde inte alls förstå att det skulle vara så att man Niade underordnade... Han menade att tjänstefolket Niade herrskapet. Precis som jag trott från första början.


Alltså, kan jag inte annat än dra slutsatsen att INNAN reformen ansågs det artigt att Nia. Eller iaf, att avsikten med att Nia var att man skulle vara artig och man Niade helt enkelt uppåt.
EFTER reformen däremot är det många som anser att det är förlegat och nedvärderande att Nia för att det skulle ses som att man är någon form av översittare som vill bli Niad.

MEN, ni får gärna bevisa att jag har fel... fast då får ni nog ange en lite säkrare källa än Wikipedia!

 

[MadameNussi]

Sv: Att nia någon

Det är precis så här jag känner det.

Min far är född i Orsa i Dalarna. Där har det aldrig varit någon dureform för där har alla alltid sagt du till varandra. Han sa alltid att det var så skönt att komma till Dalarna för där sa alla du till varandra det kanske är detxhan har fört vidare till mig

 

[Is]

Sv: Att nia någon

"n"Evert ( endast n-ljud, inte "en") och "a"Majbritt används även här på dialekt och även jag har lärt mig att "ni" är ett artigt tilltal och inte nedlåtande. Kanske speciellt för Norrlandskusten?

Ja det är nog bara N som du skriver och inte En som jag skrev, tänkte hålla med dig om Norrlandskusten tills jag såg Lenas svar

 

[Is]

Sv: Att nia någon

Men det var lite kul: som barn gick jag i söndagsskola minsann, på Tuvagården. Vår söndagskolslärarinna, Tant Rut, hade oss alltid att sjunga "Allena Gud i Himmelrik, må lov och pris tillhöra!" Jag trodde, som liten och oskyldig, att man (.......) sjöng om mig! "a´Lena Gud i himmelrik må lov och pris tillhöra". Jag var rätt stolt, i tysthet.

haha helt underbart

 

[Badger]

Sv: Att nia någon

http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=4314

Duger den här? Den förklarar nog varför vissa lärt sig använda ni, andra inte och många blir irriterade.

 

[Sar]

Sv: Att nia någon

Jag minns det även från min barndom i Västerbotten, men har aldrig tänkt på att det skulle vara en artighetsgrej, eller ha med "ni" att göra. Trodde bara det var --- dialekt!

Ja, det var niandet jag upplevt artigt, "n" och "a" är nog bara dialekt

Men det var lite kul: som barn gick jag i söndagsskola minsann, på Tuvagården. Vår söndagskolslärarinna, Tant Rut, hade oss alltid att sjunga "Allena Gud i Himmelrik, må lov och pris tillhöra!" Jag trodde, som liten och oskyldig, att man (.......) sjöng om mig! "a´Lena Gud i himmelrik må lov och pris tillhöra". Jag var rätt stolt, i tysthet.

Haha, underbart!

 

[Badger]

Sv: Att nia någon

Ja, jag tror att anledningen till tant och farbror-tilltalandet var att det var så barnen tilltalade dem på 50-60-talen och därmed förblev de tant Björklund och tant Persson. Det blev aldrig tant Minnie eller tant Elsa av det - av någon outgrundlig anledning.

Jag måste fråga pappa nästa gång jag får tillfälle hur det var på varven med förmän och andra Viktiga Gubbar då det begav sig.

Det blev något liknande för mig. Alla mamma och pappas tant G moster E osv överfördes (tant förnamn på alla, släkt) Men inga nya startades egentligen - utom kanske faster S, hon är bara 60. De heter helt enkelt så i min hjärna.

 

[Monimaker]

Sv: Att nia någon

Jag ser nia som ett tecken på artighet.

Men på grund av denna tråd så undvek jag att nia studievägledaren i ett mail idag.