Att låta slakta sin häst???

S

skumpan2000

Läste tråden nedan om slakt och började fundera kring hur vanligt det är att man låter slakta sin häst när den inte håller längre??? Själv skulle jag aldrig komma på tanken att slakta en gammal trotjänare och göra korv av den om någon annan människa ska äta upp...det är väl ändå inget värdigt slut på livet... :eek: Alltså, det finns inte och jag förstår verkligen inte hur man tänker, jag menar, göra mat av sin trogna vän. Gör man det för pengarna? Man kan väl bara får ut några tusen? Eller får man inte tillbaka lika mkt på försäkringen om man bara avlivar hästen??? Är nyfiken på varför man låter slakta hästen och om det bara är jag som tycker det låter förskräckligt??? :confused:
 
dom som vill göra det tycker jag att det är deras val och att det är ok. men jag skulle aldrig ngnsin klarat ab det själv. det e mina bebisar!! :eek:
 
jag har varit tvungen att avliva 2 av mina älsklingar... jobbigt:(
Men aldrig att jag skulel skicka dom på slakt! flr mig finns det bara inte... jag gjorde istället en trotjänaravlivning... tog hästarna dit dom trivdes bäst(i våran stuga ut på åkern) där vi tog bort dom smärtfritt(2 år emellan dom) men först så hade jag ju såklart prata med vetrinären(utdömning) sen länstyrelsen om rätt att få gräva ner, sen komunen så att platsen är okej, och slutligen försäkringsbolaget.

Eftersom han som tog bort mina hästar inte var anhörig till mig så fungerade han som vittne på att hästarna var avlivade och begravda, och då fick jag ut försäkringspengarna.. även om det inte var allt(fick bara ut försäkringspengarna på ena hästen) huvudsaken är att dom har det bra å slipper ha ont..
 
Hur då menar du? Har själv inte läst trådarna. Orkar inte göra heller precis just nu..


Men alltså jag tycker att man ska ta väl hand om sin gamla kompis så länge man kan, så länge hästen är levnadsglad och
trivs och är i någerlunda skick. Men det finns ju liksom en gräns.

Är inte hästägare själv och har inte varit det heller. Men hade jag t.ex. haft en gammal häst som kanske knappt hade hållt för prommenadridning och som börjat tappa gnistan hade jag nog inte tvivlat på att ta bort hästen. Tycker inte det är rätt.


Vart väl lite besviken nu när jag var på strömsholm på pingstävlingarna under måndagen. Var med på guidningen, då jag vann en tävling på stallsmart.nu och fick komma till strömsan förra året vid påsk under en dag och rida.

Red en häst vid namnet Jacobin då på eftermiddagen. Himla härlig häst! :) Fast jag var nog nästan mer koncentrerad på allt som hände runt omkring (grupp med unghästar ute o tränade t.ex.) än ridningen. Men det kändes maffigt, himla härlig känsla att ha suttit på högsta hästen i mitt liv. Han var ju bara nån cm strax under 180 cm. Han hade tävlat höga klasser i handikappklasser och brukade tydligen åka till globen ofta och vara med på uppvisningar varje år. Han hade stått på strömsan sen han var 3 år och han hade spatt
också tydligen. Han var väl 19 nu i år och de hade tagit bort honom rätt så nyligen tror jag. Han hade inte varit riktigt fräsch och alternativet var att de hade kunnat sålt honom som prommenadhäst, men de valde i stället att ta bort honom. Då visste de att han hade haft ett bra liv och behövde inte oroa sig för att han skulle få det bra in i det sista i sitt liv. Det tyckte jag var bra.

Och förra året, runt den här tiden på året så pratade min ridlärare med mig om en travare hon visste. Hästen var bara
4 år och var snarare mer byggd som ett hbl än ett vbl och hon hävdade sig inte på banan, fick inga resultat. Min ridlärare har nämligen lite kontakter på travet och hon hade dessutom ridit henne själv. Hästen var tydligen trevlig och gick i en ganska trevlig form då hon blivit riden parallellt med travet. Men då min ridlärare berättade om hästen hade tydligen ägaren till hästen ringt till slakt,
visade det sig.. Han som hon kände vid travbanan ville att hästen skulle komma till rätt ställe, vilket det inte va säkert att hon skulle göra då priset var så lågt som 5000:- och därför kontaktade han väl enbart min ridlärare, som alltså pratade med mig.. *lite rörigt*

Men när vi väl fick tag på ägaren då jag lyckats tjata på mamma, så var det För sent.. Men i sådana lägen tycker jag också att såpass billiga hästar hellre får slaktas än att de kommer till "vem som helst". I så fall ska ägaren kollas upp väldigt mkt och det är ju inte säkert att säljaren bryr sig om vart hästen hamnar alla gånger.. tyvärr..
 
Jag gör inte slut på en häst för pengarnas skull. Jag fick inte ens några pengar från slakteriet. De kom ut och tog bort henne Åt mig, som "tack" får de då pengarna jag skulle fått ut från dem för köttet. Jag tar ut killarna från slakteriet för att de är duktiga, de vet vad de sysslar med och gör det hur många gånger som helst om dagen.

Jag är inte grym på något sätt, inte okänslig heller - jag ser bara ett djur som inte mår bra. Jag bryr mig om själen, vad som händer med kroppen bryr jag mig inte ett skit om faktkst, ärligt talat. Kroppen är gammal och sjuk, själen vandrar vidare - det är ett värdigt Slut som spelar någon roll för min del. Och det har de fått, alla djur jag avlivat. Var de själva tar vägen, kroppsligen, bryr jag mig inte om.

Slakt och avlivning är ju precis samma sak, det låter bara olika i allas öron...en liten parentes bara...

Min häst finns någonstans nu, var vet jag inte - bryr mig inte heller. Hennes själ lever dock vidare och det är Det som spelar någon roll.
 
Det som är viktigt är väl ändå hur hästen har det medan den LEVER, inte vad som händer med kroppen när hästen är död. Om den går till destruering eller blir korv har knappast någon betydelse för hästen!!!

Det som jag tycker har betydelse är 1) Att den som ansvarar för hästen kan och vågar ta beslutet när det är dags att avliva hästen, 2) Att hästen slipper utsättas för långa och plågsamma transporter genom hela Europa och 3) Att själva avlivningen går till på ett för hästen så lugnt och skonsamt sätt som möjligt.

Allt jag räknat upp ovan anser jag kan uppfyllas oavsett om köttet sedan tas tillvara eller inte. Avlivningen går dessutom till på samma sätt, nämligen med bultpistol, vilket sannolikt också är det för hästen skonsammaste sättet.

Att sedan vi människor lägger in andra känslor i vad som skall hända med en död kropp, det är vårt problem, inte hästens. Vill man skona SINA EGNA känslor genom att inte ta tillvara köttet, och kanske till och med begrava sin häst, så har jag full förståelse för det. Men jag tror inte att hästen bryr sig...
 
Bra skrivet, Roheryn.
Bättre att ta väl hand om hästen under dess livstid än att lägga värderingar i vad som händer när den ska dö.
För mig - och det gäller min livsåskådning i största allmänhet - så är man död när man är död. Vad som händer med kroppen då är inte så viktigt. Intressantare at kroppen har trevligt när den lever då...
 
Håller inte hästen längre så beror det väl oftast på en skada eller sjukdom. Då tycker jag inte alls att det är förskräckligt att avliva hästen, snarare tvärtom!

Jag har inga problem med att hästarna avlivas, visst blir man ledsen ett tag framöver.. men vad är det jmf med att hästarna går och vantrivs,har ont osv osv?

Visst är det riktigt trist att folk slaktar hästarna för pengar, men det är deras huvudvärk! Sålänge inte jag har sålt någon häst till en sån människa så orkar jag inte engagera mig. Det jag som hästägare kan göra när jag inte kan ha kvar min häst är att antingen låna ut på foder eller avliva. För mig känns det väldigt osäkert att sälja en häst.
Speciellt då jag för ett tag sen hade en häst ute på annons, en del svar jag fick på den annonsen gjorde mig mörkrädd i flera veckor :mad: :crazy:
 
Är dte inte så att vissa har likställt begreppet "avlivning" med begreppet "slakt"? När det gäller avlivning av häst använder man ofta uttrycket slakt, vilket inte alltid innebär att hästens kött tas tillvara.
 
Jag skulle aldrig orka slakta mina hästar för att bli korv. Tänka på att folk sitter och äter på dem. Fy, vad hemskt! Den dagen ansöker jag om lov för att få gräva ned dem hemma!
 
Kanske ska förtydliga mig lite...självklart ska man ta bort sin häst om den inte längre kan leva ett bra hästliv och självklart ska detta ske på bästa sätt. Hästen lider ju inte av att bli uppäten men jag förstår ändå inte hur man tänker när man väljer att ens trogna vän som arbetat åt en i flera år ska bli mat...jag menar, varför väljer man det alternativet och inte vanlig avlivning där hästen inte blir mat! Bara tanken av att någon sitter och äter upp min lilla fina häst får mig illamående!! :( Som sagt, hästen lider ju inte av det men nog tycker jag att det känns som ett ovärdigare sätt.

Jag är väldigt noga med skötseln av min häst, ser till att hon får bra foder, mkt motion, god veterinärvård, mkt utevistelse osv. Självklart är det ju när hästen är i liv som man måste ta hand om den på bästa sätt men jag skulle aldrig klara av att låta henne bli mat när jag en gång i framtiden måste ta bort henne...efter allt hon har gjort för mig är hon värd ett finare avslut på sitt liv, hon är en del av familjen och jag vågar inte ens tänka på hur mina vänner och bekanta skulle regarera om jag sa att jag skulle låta min lilla pärla till häst gå till slakt när den dagen kommer...det finns inte i vår värld...hennes fina hästkropp som hon slitit med i alla år, låtit matte sitta och rida på utan protester, galopperat över ängarna med och haft ett liten fölunge i..och att jag ska få pengar för hennes fina kropp för att någon annan människa ska äta upp den. :(

Jag respekterar allas beslut men jag förstår ändå inte tankegången kring det hela, varför slakt och inte avlivning??? Känns det ändå inte bättre att inte låta hästen bli mat om det ändå inte skiljer något i pris (vilket det kanske gör)?
 
Man FÅR pengar för det kött som kan användas, så det är en skillnad i pris. Jag har aldrig varit i situationen själv, men jag har för mig att det är så att slaktvärdet dras av från de pengar man får från försäkringsbolaget.
 
Jag kan inte se något fel i att bli uppäten efter döden, det gör ju bara att man går in i det naturliga kretsloppet så att säga. Det enda viktiga för mig är att LIVET blir bra. Sen kan jag ju förstå dem som tycker att det skulle vara hemskt att veta att favorithästen blivit mat... Ofta kan det vara svårt att få tillstånd att gräva ner en hästkropp, utan den får gå på destruktion. Då är det väl bättre att den kan komma till nytta än att den eldas upp?
 
Jag respekterar allas beslut men jag förstår ändå inte tankegången kring det hela, varför slakt och inte avlivning??? Känns det ändå inte bättre att inte låta hästen bli mat om det ändå inte skiljer något i pris (vilket det kanske gör)?

Det är en stor ekonomisk skillnad mellan avlivning och destruktion och slakt för humankonsumtion. I det första fallet får du betala från et par tusenlappar och uppåt, i det andra fallet FÅR du pengar för köttet. Bara en parantes.

Jag tog bort mitt kallblodssto 2001. "0 år gammal, trotjänare som dock inte kunde ridas mer. Jag försökte hagpensioneras men hon trivdes övht inte med det. Så med tungt hjärta beslöt jag att hon skulle få somna.

Jag hade två ovillkorliga krav ang avlivningsmetod. Det första var att JAG skulle få vara med och hålla i ända till slutet. Det andra att det skulle vara lugnt för henne och s värdigt det går.

Jag var öppen för alla olika sätt och kollade upp dem noga.

Spruta på klinik gick bort för jag fick inte vara med.
Spruta hemma gick bort för det gick inte att garanterat samordna med kadaverbilen, så jag riskerade att få ha kroppen liggande ett par dygn.
Att nödslakten/trötjänaravlivningen tog bort henne hemma funkade.
Att ta bort henne på lilla lokala gårdsslakteriet funkade.

Så valet stod mellan de två sistnämnda. Och efter mycket vånda och funderande så beslöt jag att låta henne gå till slakt. Jag hade MYCKET svårt att ens tänka på att hon skulle vinschas på en kadaverbil och ligga över och under en massa andra döda kroppar i en container och sen åka genom halva Sverige. Det kändes helt enkelt naturligare at hon dog på en plats, där togs kroppen hand om och köttet tillvara.

Så hon avlivades på gårdsslakteriet som råkar ligga på samma gård där Nickis varit massor förr om årn och således är 'hemtam' miljö för henne. Hon var FULLSTÄNDIGT lugn. Det finns en beskrivning av hur allt gick till på min hemsida. Klicka på Djur -> Hästar -> Nicelyna och sen länken 'Så gick det till' eller vad den nu heter. http://hem.passagen.se/xyplex/

Halvblodsstoet togs bort hemma med bult och åkte kadaverbil till destruktion, hon hade slaktkarens. Samma gäller när de två jag har hemma nu behöver åka, bägge har livstids slaktkarens.

Men för mig känns det faktiskt BÄTTRE att köttet tas omhand, cirkeln sluts på något vis, än att de ska ligga huller om buller med en massa andra djurkadaver i en container.

Men, det viktiga är att se till att AVLIVNINGEN blir lugn, trygg och värdig. Sen är det egentligen oväsentligt, å är det bara ett kadaver i strikt mening. Även om man har svårt att släppa att det är ens älskade häst.

/Alexandra - som har ponnyer begravda hemma, slaktat på slakteri och tagit bort med nödslakt och skickat på destruktion. Lyckats innefatta både avlivning med spruta och avlivning med bult samt avlivning med kulvapen, så jag anser mig ha en ganska god bild.
 
frågan är väl om hästen lider eller inte?

Min gamla häst valde jag att avliva istället för att behandla och sedan skulle han duga till att gå i hagen.
Jag kan säga att jag kände den hästen så pass väl att jag visste att han inte var lycklig av att bara gå i hagen. han älskade att jobba!
 
Hellre att köttet tas om hand än att hästen läggs i en kadavergrop på soptippen
eck16.gif
.
Alla har inte möjlighet att gräva ner en sisådär 700 kilo i sin trädgård :idea:.
 
Jen80! Helt rätt. Jag hade en hästskötare som i sin tur hade en häst som efter många om o men vi valde att ta bort. Detta enbart för hästens bästa. Den morgonen sken solen o hästen var på sitt bästa humör, jag mådde väll inte lika bra men fick hålla modet uppe. Vi var ute i det fina vädret och hon fick gå o äta det morgondaggiga gräset. Tog in henne i stallet och killen som skulle avliva henne kom. Han sa till mig många gånger att detta var inget jag ville uppleva. Men jag hade lovat tjejen att hålla henne och var envis som en åsna. Killen var jätte lugn och stod och klappade hästen. Sedan var det dags, jag tog ut henne och innan jag visste ordet av så låg hon där o spratlade på marken. Och jag lovar det var ingen vacker syn, inte för en 19-åring och inte för någon. Absolut inte för tjejen som då bara var 14. Men jag lovar er att även om jag många gånger undrat om det var det rätta så vet jag att ingen jävel i världen kan komma åt att skada den hästen mer. Hon är förd i säkerhet och jag är inte lika rädd för den dagen jag står där med mina hästar. Jag kommer antagligen inte att klara det lika bra då som jag gjorde den gången för då kommer det ju att handla om mina bebisar.
Men de avlivade hästen hemma och tog med henne till slakteriet och det var helt ok. Mina skall dock kremeras, kosta vad det kosta vill...
 
Hellre att köttet tas om hand än att hästen läggs i en kadavergrop på soptippen

Det där är förbjudet sedan flera år.

De hästar som gårs till destruktion idag läggs i containrar med andra kadaver. När containern är full förseglas den och skickas sedan ner till Stenstorp och destruktionsanläggningen där (minns inte namnet på firman nu, det föl bort. Men alla kadaver går dit) och där tippas de i stora bränngropar och bränns.

Fortfarande inte trevligt, men det är inga soptippegropar iaf.

När jag tog bort stoet (som inte hade karens så jag kunde välja själv) så kändes det som sagt mycket bättre att kroppen togs om hand på samma plats hon dog, än att hon skulle åka kadaverbil och kadavercontainer genom halva Sverige (bor i nordUppland jag)
 
Firman heter Konvex och beskrivningen är väl inte riktigt rätt? Jag tror djuren mals ner till kött/benmjöl, skickas till Karlskoga och bränns i deras fjärrvärmeanläggning. I alla fall 2 tankbilar om dagen. Jag har inte sett någon energianalys, men det måste bli ganska mycket transporter för lite värme...

Däremot tror jag man satt stopp för exporten till Asien av råvara till golvspackel (som gett problem i många byggen)

Lite prisinfo finns på http://www.shv.org/ovrig/ta_bort.html men jag vet inte hur aktuella uppgifterna är.

Om hästen varit skadad ett tag kanske man har ebb i kassan och om då inte försäkringen täcker avlivning/destruktion är det rätt stor skillnad mellan att få 2500 och betala kanske 2000 för avlivning och 3500 för kadaverhämtning.

Så länge man inte väljer "Italienexport" och får kanske 7000 i handen tycker jag inte detta är något att moralisera om. Men rent personligt skulle jag vilja ha ett alternativ med slakt och kött till djurfoder om jag hade en häst. Fullkomligt ologiskt, men det stör mig mindre...
 

Liknande trådar

Hästvård Hej, om ni har sett mitt tidigare inlägg så har min häst Kissing spine. Vi har sedan februari behandlat ryggen två gånger och rehabat...
2
Svar
20
· Visningar
1 984
Senast: QueenLilith
·
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 880
Senast: mars
·
Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 214
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 882

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp