Absolut, det är friktionsfritt att följa normen. Men nu handlade det ju om identitet. Alltså hur man själv uppfattar sig. Och jag tycker inte jag blir en annan för att jag attraheras av en, flera, ingen, kvinnor eller män. Det där varierar ju dessutom över tid, tycker jag.
Omgivning påverkar förstås också. Jag råkar leva i ett väldigt queervänligt hörn av samhället.
Jag är ingen vän av att bygga identitet på kön och sexualitet, jag försöker undvika det. Jag har t ex alltid kunnat känna igen mig mer i gaykärlekshistorier på film och i litteraturen, än i heterosexuella kärlekshistorier, vilket ställer till det om man ska bygga sin identitet på att heterosexuella är fundamentalt annorlunda än homosexuella.
Lite kan man ju också påverka själv vad man bygger sin identitet på. Klass, ursprung, yrke, personliga egenskaper och intressen ger jag mer plats. Det är ju ett val, självklart.