Spinner vidare ... som hetero är jag ute på tunn is här men jag begär inte tolkningsföreträde, funderar bara kring hur jag ser på det. Och jag tycker att de där etiketterna oftast verkar så snäva. För mig blir man inte bisexuell för att man tänder på/hånglar med någon av samma kön. Jag har en god vän som alltid varit lesbisk. Hon har legat med många mån men det är uteslutande med kvinnor hon har sina kärleksrelationer. Hon definierar sig som lesbisk och hela hennes identitet är lesbisk, att hon ligger med män har inte påverkat det.Den här tråden fick mig att reflektera lite över mitt förhållningssätt och öppenhet till min egen sexualitet. Vid mitt "sexuella uppvaknande", eller vad man nu ska kalla det utan att låta bajsnödig, så var det kvinnor jag var sexuellt attraherad av. Efterhand så inkluderades män i den biten också, och det är också de som jag hyst romantiska känslor för, dejtat och varit tillsammans med. Jag utesluter inte att jag skulle kunna få känslor för en kvinna, och skulle vara öppen för det om det hände, men det har inte varit i närheten hittills. Därför tycker jag att det nästan är lite problematiskt att tala om mig själv som bisexuell, eftersom att det får en sådan sexuell betoning i mitt fall. Tycker nästan att det känns lite som ett "hån" mot personer som lever med både kvinnor och män om jag ska tala om mig själv i sådana termer. Däremot så brukar jag tala i termer om att jag inte är helt heterosexuell, och frågar någon så har jag inga problem med att vara mer detaljerad. Sedan har det absolut hänt att jag talat med lite trångsynta familjemedlemmar/släktingar om att det inte är helt uteslutet att jag någon dag dejtar en tjej, mest för att mjuka upp dem och uppmuntra till att tänka ett varv till.
Min syn på det här är väldigt inspirerad av henne och jag skulle önska att begreppen var lite vidare, att de inte bara handlade om sexualitet utan livsstil. Jag tycker t ex att jag bryter mot heteronormen trots att jag är hetero, min avvikelse är att jag lever ensam och inte har skaffat barn.
