Att inte ha någon tv

Jag har ingen tv, och förvånansvärt många människor går i spinn när de får höra det. "Men vad gör du då på kvällarna!?" "Hur klarar du dig utan!?" Osv, osv.
Jag funderar på vad som är så provocerande i det, men kan inte komma på något?

Jag känner hyfsat många som är utan TV men ändå tittar på TV-serier och filmer mer än genomsnittet. De har bara ingen stor skärm som står framme jämt.

För övrigt är det väl inte alls provocerande att man har andra intressen än att titta på broadcastad video på kvällarna?
 
Jag känner hyfsat många som är utan TV men ändå tittar på TV-serier och filmer mer än genomsnittet. De har bara ingen stor skärm som står framme jämt.

För övrigt är det väl inte alls provocerande att man har andra intressen än att titta på broadcastad video på kvällarna?
Jag har heller ingen internetuppkoppling, så jag surfar lite på mobilen. Serier och filmer är alltså inte aktuellt heller.
 
[...]
För övrigt är det väl inte alls provocerande att man har andra intressen än att titta på broadcastad video på kvällarna?

Jag har inte heller någon TV och helt rätt borde det inte vara provocerande. Men det är det. Alla möjliga människor kommer med förvånade utrop. Försäljare av TV-utbud brukar upplysa om att de inte är Radiotjänst. Underförstått: de antyder att jag egentligen har TV men fuskar med licensen.

Detta stör mig. Liksom att Radiotjänst aldrig slutar ringa (från dolt nummer). Hur många gånger om året ska jag behöva tala om att jag inte har TV? Att en myndighet så uppenbart misstror mig börjar störa mig så till den milda grad att jag faktiskt funderar på om jag ska försöka göra något åt det.
 
Jag har ingen tv, och förvånansvärt många människor går i spinn när de får höra det. "Men vad gör du då på kvällarna!?" "Hur klarar du dig utan!?" Osv, osv.
Jag funderar på vad som är så provocerande i det, men kan inte komma på något?

Inte jag heller, för jag har inte heller någon TV.

De flesta i min omgivning har inga svårigheter att acceptera det, men Radiotjänst verkar ha svårt att förstå hur någon kan klara sig utan TV.

Själv läser jag böcker på kvällarna, vilket är mycket trevligt.
 
Jag har inte heller någon TV och helt rätt borde det inte vara provocerande. Men det är det. Alla möjliga människor kommer med förvånade utrop. Försäljare av TV-utbud brukar upplysa om att de inte är Radiotjänst. Underförstått: de antyder att jag egentligen har TV men fuskar med licensen.

Detta stör mig. Liksom att Radiotjänst aldrig slutar ringa (från dolt nummer). Hur många gånger om året ska jag behöva tala om att jag inte har TV? Att en myndighet så uppenbart misstror mig börjar störa mig så till den milda grad att jag faktiskt funderar på om jag ska försöka göra något åt det.

Fast jag tycker att med den nya tekniken så är det ju inte alls lika många längre som tittar på samma program, på sk tablå-TV. Det borde vara så diversifierat så att inte-titta-alls bara är en variant på att inte ha sett just det andra vill diskutera.

Jag använder TV-apparaten men tittar i princip aldrig på tablålagd TV utom sportevenemang som sänds direkt. Annars spelar jag in intressanta program oavsett sändningstid och tittar på när det passar mig. Fast mest läser jag böcker på kvällarna innan somnadags. Att ha en TV betyder inte att den måste sättas på. Vilket är något jag kan störa mig på när jag är på besök hos andra; att TV:n står på utan att någon egentligen tittar och bara stör. Jäkla umgängesförstörare när den används på det sättet.
 
Vi har tv, men inga kanaler. Kollar på det vi vill se via Apple TVn. Har väl typ... 2 timmar tv-tid/månad :p
Upplever också att det provocerar folk, av någon märklig anledning.
 
Jag har ingen tv, och förvånansvärt många människor går i spinn när de får höra det. "Men vad gör du då på kvällarna!?" "Hur klarar du dig utan!?" Osv, osv.
Jag funderar på vad som är så provocerande i det, men kan inte komma på något?

Jag köpte en TV för att kunna spela spel och titta på Netflix när jag har lust. Att vi inte har kanaler verkar vara provocerande, men det känns totalt onödigt att ha svensk TV när hälften av hushållet inte förstår Svenska.

Har typ bara tid att titta på TV när jag är sjuk. :laugh:
 
Jag har ingen tv, och förvånansvärt många människor går i spinn när de får höra det. "Men vad gör du då på kvällarna!?" "Hur klarar du dig utan!?" Osv, osv.
Jag funderar på vad som är så provocerande i det, men kan inte komma på något?

Nu har jag tv men det gick utmärkt att vara utan några år. Internet vill jag dock inte vara utan.
 
Läser, fixar hemma, går på kurs, umgås och pratar med vänner, bakar, lagar mat, städar, aktiverar hunden och en massa andra saker. Jag skulle ändå aldrig hinna titta på någon tv!
Ja, det är ju individuellt vad en gillar.
Vi sitter sällan och slötittar på Tv:n. Sena kvällar tittar vi på en bra film eller dokumentär (och någon gång enstaka skräpsåpor)
 
Har 42 tums skärm istället för TV. Med rn dator så klarar jag mig utan en TV.

Kollar ändå aldrig på vanlig tabloid TV så det kvittar.
 
Har också levt utan tv långa perioder av mitt vuxna liv. Jag har heller ingen dator. Upplever att många förfäras när man först nämner det.
Det jag kan sakna utan tv är att kunna titta på en film via dvd någon kväll när man är trött. I övrigt är det en stor stressfaktor som försvinner utan tv.
 
Jag har ingen tv, och förvånansvärt många människor går i spinn när de får höra det. "Men vad gör du då på kvällarna!?" "Hur klarar du dig utan!?" Osv, osv.
Jag funderar på vad som är så provocerande i det, men kan inte komma på något?


Jag har inte heller någon TV... streamar på datorn om jag vill se någon serie. Det där slötittandet känns väldigt ointressant faktiskt. Men det är ju egentligen ingen större skillnad utöver att jag kan streama när jag vill och inte måste vänta in program.

Att vara helt skärmlös däremot känns lite...obehagligt...? Som att vara isolerad.
 
Jag har ingen TV men streamar en hel del, den som tycker det är mest jobbigt är mamma när hon hälsar på. Hon har fem år efter min separation lite svårt att köpa att jag ser allt på datorn. :grin:
 
Jag har ingen tv, och förvånansvärt många människor går i spinn när de får höra det. "Men vad gör du då på kvällarna!?" "Hur klarar du dig utan!?" Osv, osv.
Jag funderar på vad som är så provocerande i det, men kan inte komma på något?
Jag tycker inte att jag får lika mycket reaktioner nu som för tio år sedan. Då var det konstigt på riktigt liksom!
Nu finns det så mycket att titta på som inte är tv så det känns som att de flesta på sin höjd höjer lite på ögonbrynen till en början.
Jag har inte haft tv sen de släckte analoga nätet i Uppsala, kan det ha varit 04?
 
Jag har en TV, men enbart för att spela TV-spel eller se på film ibland. Jag tycker inte att det finns särskilt många intressanta program att se, och de jag vill titta på brukar ändå finnas via streaming eller liknande på datorn.

Märker att det sticker lite i ögonen på folk att man inte tittar på TV. Jag tror att det är ett go-to samtalsämne för många, typ som vädret, så när det visar sig att man inte följer vad som nu är populärt att titta på så blir de lite ställda och vet inte vad de ska prata om istället.
 

Liknande trådar

Fritid Jag tänkte har vi en bästa film tråd får vi ha en för bästa tv-serie också. Vilken är den bästa tv-serien du har sett och varför? För...
6 7 8
Svar
149
· Visningar
6 806
Senast: cambodia
·
R
Kultur Jag skulle väldigt gärna vilja ha tips om poddar och tv program och youtube kanaler osv. Som går att se eller lyssna på gratis så ingen...
2
Svar
33
· Visningar
947
Senast: Gunnar
·
Samhälle Tittar ni på nyheter på TV eller streaming? Själv har jag slutat att titta på nyheter. Jag behöver inte nyheter för att veta att idag...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
2 893
Senast: aiquen
·
Samhälle Jag känner ett äldre par, som just nu är i följande situation: De bor i en gemensam villa och är gifta sedan många år. Båda är gamla...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
6 065
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp