Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

[Gnist]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Nu skrev jag ju inte heller det inlägget till dig Gnist, utan det var riktat till Vouge. Jag kan inte hjälpa om du känner dig träffad dock.

Känner mig inte ett dugg träffad, men förbryllas lite över att det tydligen är helt okej för vissa att vara dryga och nedsättande i tonen mot andra användare samtidigt som de klankar ner på sättet som en del andra skriver

Personligen anser jag inte att man gör ts en tjänst att hålla med i hur jobbigt och svårt det är, att hon kan fortsätta som innan och ändå tappa i vikt. Det är bara helt enkelt inte sant och det vet alla.

Sen kanske det inte är så jäkla roligt att få höra hur det är, men nån mobbing eller elakheter är det ju inte.

Det är tufft, det är jobbigt, det är besvärligt att gå ner i vikt, så är det bara. Det är inte enkelt eller roligt för någon i början.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Läs Philosophias inlägg. Hon säger inte "fortsätt med business as usual" men hon sitter inte heller och klankar ner och är nedlåtande. Uppenbart är det inte omöjligt.

 

[Gnist]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

jag sitter här med hjärnspöken och ältar hur hopplös jag är och att jag aldrig någonsin kommer kunna gå ner och yada yada yada med en chokladkaka och skithusrullen intill istället.

Jag tror inte någon här anser att du alls är hopplös. Jag gör det då inte.

Kanske vore nog ett bra första steg på just din viktresa att få hjälp mot dessa hjärnspöken som sätter de tankarna i huvudet på dig?

 

[Mirre]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

KL

TS: Hur har du det med stöd i din omgivning?
Det är otroligt viktigt och en enorm hjälp att omgivningen stöttar och peppar en. Att de inte ställer fram ett kakfat när man inte vill äta det osv.

 

[Enya]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Nu kan jag inte tala för TS, men jag kan säga att när jag var i samma situation så behövde jag höra saker som gav mig hopp. Jag behövde få höra att det finns en massa sätt att gå ner i vikt, även om jag var fullt medveten om att alla var variationer av "träna och äta rätt". Jag behövde höra att folk hade gjort det, hur de hade gjort det och att de berättade för mig att jag också kunde göra det.

Och för att upprepa det jag sa innan; det finns säkert många som förfärar sig, men olikt dig - och några få andra - har de flesta den goda smaken att hålla tyst just för att sånt som du säger inte hjälper ett dugg. Det du gör är att du skickar iväg ett verbalt piskrapp på någon som blottar sig. Kanske är det inte din avsikt, men du ska vara medveten om att det är den effekten som blir.

Du resonerar så bra och du är den jag tänker på ibland när jag tänker på att jag måste gå ner i vikt. Du har gjort det och du har varit jätteduktig!

Så som du skriver här, så funkar jag också.
Jag behöver gå ner i vikt och jag har gått ner i vikt några kg, sedan gått upp lite av dem och nu ner lite igen. Jag måste äta regelbundet för att gå ner i vikt, men jag har så otroligt svårt att göra det. Jag äter 1-2 gånger per dag. Chips och ostbågar äter jag sällan, jag är inte så förtjust i det. Choklad däremot äter jag väldigt gärna vissa perioder i månaden, då är det inte sötsug utan chokladsug och det är så otroligt intensivt att det känns som abstinens


Mitt råd till TS är att försöka äta regelbundet först och främst. Det är jättesvårt om man inte är van vid det, men om man kommer över tröskeln så blir det lättare att fortsätta med resten också misstänker jag. Jag har gått hos dietist också och hon sa att det har med insulinet att göra, om man äter för sällan på taget så produceras det mer insulin på något vis. Jagk an inte förklara, men poängen är i alla fall att det inte funkar att svälta sig smal genom att inte äta så ofta eftersom kroppen sätter in sig på svältläget och samlar på fett. Eller hur det nu var. Såkert någon här som har mer koll.


Att komma ihåg att äta 5-6 gånger per dag är jättesvårt för mig, så jag funderar helt enkelt på att skriva nån lista eller sätta telefonen på någit alarm eller så.

 

[ameo]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Nu kan jag inte tala för TS, men jag kan säga att när jag var i samma situation så behövde jag höra saker som gav mig hopp. Jag behövde få höra att det finns en massa sätt att gå ner i vikt, även om jag var fullt medveten om att alla var variationer av "träna och äta rätt". Jag behövde höra att folk hade gjort det, hur de hade gjort det och att de berättade för mig att jag också kunde göra det.

Eller hur!

Att tala om för en överviktig att denne är för tjock är liksom ingen nyhet för personen ifråga. Och på samma sätt - det är ingen nyhet för den överviktige hur man blir fet och inte heller någon nyhet hur man går ner i vikt. Man VET detta rent intellektuellt. Men att gå från ord till handling kan vara det största steget i livet och inte sjutton blir det lättare av att man blir dumförklarad för att man inte är redo att göra det på ett drastiskt sätt.

 

[Rifer]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag vet en hel del som gjort GBP och alla har tyckt det varit värt det. Just efteråt har det varit svårt för många att anpassa sig efter hur man ska äta och dricka men efter en tid blir det en vanegrej. Min syster gjorde det då hon alltid varit överviktig och aldrig lyckats gå ner samtidigt som andra hälsofaktorer gjorde att hon inte kunde motionera normalt. Hon säger att GBP är det bästa hon har gjort.

Pulver (protein, nutrilett el annat) går ju utmärkt att använda som komplement/ersättare för att få i sig näring regelbundet och på det sättet minska sötsuget.

För att få motion räcker det långt att ta någon promenad varje dag (helst), behöver inte vara en jättelång eller i racerfart men så man kommer ut och rör på sig.

 

[MissFideli]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag har precis gått klart en behandling för ätstört beteende och kan därifrån säga en sak i alla fall. Du kommer troligen aldrig sluta känna godissug om du äter 2 ggr/dag. Jag gick från att äta mat 2 ggr/dag och vara ständigt godissugen (alltså inte sockerberoende) till att äta 5-6 ggr/dan och glömma bort godiset i flera veckor. Man förstör ämnesomsättningen genom att äta så sällan och den får man igång genom att äta ofta. Inte mer sällan än var 3:e-4:e h. Det är inte enkelt att äta så ofta, man får ställa klockan. Och det gäller att äta lite då, inte göra som jag, äta mycket men sällan. Inte heller dricka för mycket, inte ens vatten. Man rubbar hungers- samt mättnadskänslorna då, utan nått glas vatten/måltid.

Så frukost-mellanmål-lunch-mellanmål-middag-mellanmål-nattmacka. Och det är helt okej att byta ut nått av mellanmålen mot t.ex 100 g/godis. Men helst inte varje dag.

 

[svea]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Wow, härligt att det funkade med behandlingen. Har resultatet hållit sig och skulle du rekommendera den till andra? Blev du bra bemött?

 

[DarkInNight]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Blir faktiskt ledsen när jag läser tråden.

TS. Försök sortera bland inläggen, det finns flera riktigt bra, tänkvärda och stöttande!

Andra.. . Vissa verkar inte vett att hålla käften helt enkelt. ..


Jag hoppas iallafall att du fortsätter på din väg mot ridskolan

 

[MissFideli]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Ja, jag skulle absolut rekommendera det! Och jag har blivit otroligt bra bemött där jag gick! Resultatet håller i sig sådär, men det beror ju mer på mig och att det inte bara handlar om maten för min del. Man börjar med en 20-veckorsbehandling och jag kommer behöva mycket längre tid än så, men tror att jag kan fortsätta själv ihop med psykolog och behandling av andra psykologiska bekymmer. Men som min psykolog på Capio Anorexicenter säger, det är svårt att ta sig ur djupa traktorspår. Man kommer halka ner i dom ibland. Men det är okej, bara man försöker ta sig ur dom igen. Så jag är väldigt nöjd med grunden jag fått men väljer själv att inte fortsätta efter 25 v (och jag hade fått fortsätta om jag ville) för att jag har 2 mil enkel resa till Capio och svårt att få ihop det med mina nya arbetstider.
Fokuset ligger inte på att gå ner i vikt, det är inget man berör alls egentligen. Dom är av åsikten att äter man normalt kommer man också väga normalt. Vilket betyder viktuppgång om man är underviktig och viktnedgång om man är överviktig. Man får dock lära sig normal portionsstorlek (nästan det svåraste av allt, framförallt när man som jag nästan alltid äter ute/köper färdigmat) och vi var ute och åt flera gånger för att träna det.

 

[escodobe]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Ja, jag tror man måste inse och lära sig hut mycket kalorier allt man äter egentligen innehåller!
Första gången jag kikade på kaloriinnehållet på lösviktsgodis (en av mina laster) så fick jag en chock! 100gr - ca 400-500 kalorier! (beror på vad man väljer i påsen)
Jag och min sambo plockar oftast ihop ungefär 800-900gr och äter upp allt, för mig så är det då kanske 400gram - 1600 kalorier! Det är hela mitt dagsbehov av kalorier (är på viktnedgång)!

Så jag tror man måste lära sig lite om vad man äter, vad det innehåller och hur mkt man kan äta om man ska lyckas gå ner i vikt. Speciellt om man har ett "dåligt" förhållande till mat.

Jag är kanske inte rätt person att ge råd, Jag var en bit över trettio innan jag blev normalviktig från att ha varit smal, men jag tror du har en viktig poäng. Att begripa vad man äter och vilka mängder.

Ts behöver kanske inte sluta helt med godis. Det är ett stort steg. Men köper man två tablettaskar tar det ett tag att äta och de väger totalt 45 gram. Vilket är en stor skillnad mot 400 gram. Eller att ta en liten styckbit chocklad på 30 gram och inte 200 gram. Häll upp ostbågar i en liten skål istället för att äta en påse tillexempel.

Jag köper nästan alltid Happy meal på mcdonalds. Jag gillar läsk och pommes, men ingen människa behöver en halv liter läsk som följer med en vanlig meny. Ändå dricker jag ofta upp den om jag får en, den kan inte ens sparas. Alltså köper jag en som är2,5 dl istället.

 

[gul_zebra]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Blir faktiskt ledsen när jag läser tråden.

TS. Försök sortera bland inläggen, det finns flera riktigt bra, tänkvärda och stöttande!

Andra.. . Vissa verkar inte vett att hålla käften helt enkelt. ..


Jag hoppas iallafall att du fortsätter på din väg mot ridskolan

Jag gör mitt bästa, men det är svårt. I hela mitt liv har jag fått höra konstant att jag inte klarar av ditten och datten, däribland viktminskning, att jag är lat, vrång, you name it. Det är en massa ord man aldrig blir av med och som bara kommer upp på ytan och får ytterligare bränsle när man får höra det om och om och om igen även här på buke. Till slut blir det att man tror på allting

Det finns absolut flera jättebra som skrivit i tråden, och de av er som gjort det ska ha ett jättetack!

 

[Ninnurur]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag känner igen mig i det där så väl. Har i princip alltid varit överviktig och har mobbats för det från dagis till gymnasiet och till viss del även i vuxen ålder. I höstas övertalade cili mig att skaffa gymkort med henne. Kom på igen att träning är kul (tränade massor i tonåren). Sen fick jag plats i en testgrupp på Xtravaganza där jag åt deras matlådor till lunch och middag och sen frukost och mellanmål utöver det. Då bröt jag mitt sockerberoende och kände hur bra kroppen mådde av regelbundna måltider. Sen blev jag medlem på Xtra och har gjort tre kurer med shakes och ätit däremellan. Samt tränat på olika sätt (gym, cirkelträning, PW, ridning). Sen jag startade väga in mig 2/9-13 har jag gått ner 26 kg och är nästan halvvägs, ska ner totalt 55 kg. Så, det går, och det måste inte vara en megaansträgning utan kan vara ett mellanting med både tokstrikt och lite sådär. Men det viktigaste är nog att du lär dig att äta mer regelbundet och lite mindre portioner. Klarar du det har du klarat ett enormt steg

 

[lizan]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Om du tänker bort pengar, finns det något som du känner skulle vara av stor hjälp?

Träningskort så du kan gå på spinning kan vara ett exempel.
Men skulle du vilja gå med i någon viktklubb/viktväktarna/whatever? Har du kikat runt på nätet och sett vad för internetprogram det finns för att hjälpa dig ta tag med måendet? Eller något program som riktar in sig på den mentala biten av att klara av att komma igång?

 

[karindk60]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

En idé till att hitta den lösning som passar dig kan vara att skriva dagbok på allt du äter.
Skriv allt vad du äter! Även den morot du delade med hästen i stallet. En liten bit av något eller ett glas vatten. Sen ge allt en karaktär på hur sugen du var på just det och på hur bra det kändes att äta det.
Till exempel kvällsmat: 4 potatisar (8) (5) & köttbullar (9) (9), en kopp sås (9) (5) en stor sked rödkål ( 4) (8) Med tal från 1-9 Då 1 är var inte ett dugg sugen och smakade mig inte och 9 är Måste bara ha det, smakade himmelsk.
Vänta inte med att skriva, gör det direkt för bättre resultat. När du har gjort det en vecka eller två, börjar du nästan automatisk att dra ned på det som du inte behöver äta. Det att man skriver det gör att man tvingas vardera och ta beslut. Då kommer lösningen på vad du enkelt kan ändra. Man måste inte ändra allt på en gång så börja med det som är enkelt. Sen när du känner att det ju inte var så farligt att ändra det, vågar du också ta en ting till. Du lär dig också att ta bort det som inte är bra och ibland ersätta det med något bättre. Det är viktigt att du med de ändringar du gör känner att ditt liv blir bättre så att du inte känner att du går miste om något.
Till exempel kan godis mycket väl bli 10-4 och en färsk ananas kan bli 4-10 då ser man ju att man kanske kan byta ut godis med ananas. Fast att det i första hand inte kändes som det man var sugen på.
Det blev lite rörigt men jag hoppas du förstår hur jag menar. Så blir du din egen dietist.

 

[gul_zebra]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag tycker du behöver gå till nån som du får förtroende för och diskutera igenom vad som hindrar dig, ditt mående, vad du är beredd att förändra.

Ja jag ska höra med habiliteringen om jag kan få träffa kuratorn där.

VIlken diet man använder tror jag egentligen är rätt irrelevant, utan man tar väl nåt som verkar passa en.

Precis min tanke. Därav tråden, för att bla kunna ta reda på vilken som passar mig (och det ser ju ut att vara just kaloriräkning)

Angående motion, har du kollat om du kan få "Fysisk aktivitet på recept", FaR? Nu är det förstås olika på olika ställen, men det finns ställen som erbjuder billigare avgift till personer som fått det utskrivet. Kan kanske värt att kolla upp om det finns något ställe med just spinning nära dig som gör det.

http://www.1177.se/Skane/Tema/Halsa...och-traning/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/

Aldrig hört talas om, ska ta en titt! Förhoppningsvis kan jag dock få typ spinning eller så helt betalt, det ska bara klaffa med lite annat först som lär kollas upp.

Drick flera liter vatten eller ät en vettig middag innan du åker och handlar så du inte på något vis är hungrig eller sugen. Det är ju bara bra om du måste iväg och cykla för att komma åt godiset sedan. Bättre iallafall än att köpa det direkt. Iallafall är det så för mig att är inte jag det minsta sugen eller det minsta hungrig när jag går och handlar så handlar jag enbart det nödvändiga. Dock så ångrar jag mig ofta när jag kommer hem men då är jag alldeles för lat för att ta mig ner och handla igen.

Suget är relativt "enkelt" att komma över, tex genom att dricka mycket vatten eller sysselsätta sig med annat. Tröstätandet däremot är ju ett större problem. Det är ju lite något som det kanske krävs mera hjälp med.

Jag har konstant en flaska vatten intill mig och nån till i kylskåpet redo att plockas fram. Vatten har jag alltid varit en bra drickare av, och numera är det något av en räddning för att jag ska ge fan i snus som jag slutade med för ett halvår sen. Kommer suget att stoppa nånting under läppen kan jag lätt ta en klunk vatten istället

Vad gäller att handla så får man väl egentligen se det som en dålig vana som ska brytas. Jag behöver inte ens vara hungrig, sugen eller nere utan jag köper ändå, "för framtida behov" sas (som såklart dyker upp när man sen sitter hemma och ser den där chipspåsen, förr eller senare blir man ju hungrig och det ääär ju så gott...). Däremot är det förstås svårare att motstå när man håller på dör av hunger, utan tvekan!

Ts har ju inte en icke fungerande sköldkörtel iom att T3 och T4 är bra, så det går inte att jämföra med någon som måste äta sköldkörtelhormon för att dessa värden ska vara bra, så det behöver ju inte hon ta åt sig av..

Däremot så har hon b12 och andra brister i sitt matintag och får då dessa via piller vilket ger ett bättre mående, vilket ju är bra men en helt annan sak.

Jag hade dåliga värden på även T3 och T4 så sent som i oktober och läkaren misstänkte då struma. Men när blodprovet togs hade jag precis ätit min första köttbit efter 13 år som vegetarian. Att T3 och T4 ser bra ut nu antar jag beror på det kött jag börjat äta. TSH däremot är fortfarande avvikande även på senaste blodprovet men förhoppningen är alltså att det ska rätta till sig när jag får i mig B12 och folsyra.

Personligen anser jag inte att man gör ts en tjänst att hålla med i hur jobbigt och svårt det är, att hon kan fortsätta som innan och ändå tappa i vikt. Det är bara helt enkelt inte sant och det vet alla.

Sen kanske det inte är så jäkla roligt att få höra hur det är, men nån mobbing eller elakheter är det ju inte.

Jag har aldrig inbillat mig att jag kan fortsätta som innan. Tvärtom har jag radat upp vad jag har problem med och bett om hjälp för att jobba runt de problemen.

Jag har heller aldrig påstått att det är mobbing, bara att kommentarerna låter likadant som mobbarna lät när de skyllde ifrån sig på att de "bara menade väl". Men jo, att sitta och säga åt en annan människa att hen inte kommer klara av att gå ner i vikt när denne bett om hjälp är rätt jävla lågt.

Jag tror inte någon här anser att du alls är hopplös. Jag gör det då inte.

Kanske vore nog ett bra första steg på just din viktresa att få hjälp mot dessa hjärnspöken som sätter de tankarna i huvudet på dig?

Hjälp mot hjärnspöken? Vill du veta vad som orsakar hjärnspöken från första början? "Du kommer inte klara av att gå ner i vikt". DET orsakar hjärnspöken.

TS: Hur har du det med stöd i din omgivning?
Det är otroligt viktigt och en enorm hjälp att omgivningen stöttar och peppar en. Att de inte ställer fram ett kakfat när man inte vill äta det osv.

Stöd är det si och så med. Jag har en person som är enormt uppmuntrande, och en som iaf gör så gott hon kan. Resten - min familj - är sisådär, den typen som säger att det är bra att jag försöker och så är det inget mer med det. Den typen som ser ner på en och bara väntar på ännu ett misslyckande. När jag hade gått hos dietist som barn fick jag en drös kostråd att följa, bland annat att äta filmjölk till frukost. Jag fick snällt fortsätta äta skitmat och filen räckte två dagar, någon ny köptes aldrig hem. Så jag kan väl inte direkt påstå att jag förväntar mig något som helst stöd från familjen, när de inte ens ansåg mig vara värd den där jäkla filen... Eller all den motion jag under uppväxten nekades heller för den delen.

Kakfat och sådär är inga problem däremot, jag har snarare problem åt motsatt håll där - har alltid haft jättesvårt för att äta bland folk, så jag avstår varesig jag vill eller inte. Medan andra har paltkoma efter ett julbord sitter jag och hungrar ihjäl

Om du tänker bort pengar, finns det något som du känner skulle vara av stor hjälp?

Träningskort så du kan gå på spinning kan vara ett exempel.
Men skulle du vilja gå med i någon viktklubb/viktväktarna/whatever? Har du kikat runt på nätet och sett vad för internetprogram det finns för att hjälpa dig ta tag med måendet? Eller något program som riktar in sig på den mentala biten av att klara av att komma igång?

Det är just det som är så svårt - jag vet inte riktigt Men träningskort som exempel, absolut, så det ska ju kollas upp så det kan ordnas.

Viktväktarna odyl är inte min grej nej. Just viktväktarna för att räkning lika gärna kan ske på kalorier och för att möten är helt fel för min del. Andra klubbar vete fasen men jag tror det vore lite för påtagligt på nåt vis. Låter det konstigt så hojta till, huvudet är inte helt med just nu så jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig.

En idé till att hitta den lösning som passar dig kan vara att skriva dagbok på allt du äter.

Dagbok låter som en bra idé ja

 

[kenneth]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Vill man inte göra en GBP så finns det en annan metod som inte har biverkningarna som gbp har. Den kallas för sleeve gastractomy, googla på den metoden eller gå in på cftk.se och läs.

 

[lil-sis]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Vill man inte operera så spelar nog inte metoden så stor roll. Det är ju ett ingrepp och en "stympning" med de risker det innebär.

Klarar man att gå ner utan operation så måste ju det vara det bästa.

Klarar man det inte själv trots att man helhjärtat försökt ett par gånger så kan det däremot vara värt risken. Eller det är värt det, för den absoluta majoriteten räddar det ju liv trots allt. (bland de spm väljer op förstås).

 

[Habibi]

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Men om trådskaparen får 15 stöttande inlägg och avfärdar ALLA, är inte det lite underligt? Varför ska man jamsa med? Denna människa kommer aldrig halvera sin vikt utan hjälp.

/a