Att föda barn - dödsångest?

Sv: Att föda barn - dödsångest?

Min livmoder är för svag!
Kommer inte ihåg vad de kallade det. Det var därför jag vart dålig efter förlossningen och tappade blod, livmodern var helt öppen och hade fortfarande värkarna så det pumpade ut blod rätt länge efter snittet. Visst får jag försöka föda vaginalt, men läkaren gav inte så mycket hopp om att det skulle fungera..
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Nä, någon dödsångest kände jag inte när jag krystade fram ungen, bara trötthet. Gjorde knappt ont trots att jag inte hade fått bedövning. Däremot gjorde värkarna dygnet innan helvetiskt ont!!
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Att ALLA skulle ha det är en stark överdrift, MEN det finns många som faktiskt har dödsångest. Det är ju bara att Googla på förlossning/dödsångest och man får upp en hel del. Det är faktiskt inte helt ovanligt att kvinnan känner dödsångest i ett visst skede under förlossningen. Dock varar den inte länge.

Själv skulle jag mer än gärna velat försvinna från jordens yta eller nåt annat under min förlossning..tur dom snittade mig då. Detta tänker jag ALDRIG göra om...åtminstone ingen vaginalfödelse. Någon dödsångest hade jag inte, men deen låg bra nära på slutet.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

att man skulle dö är kanske och ta i ..
men när jag födde mitt andra barn så gjorde det så fruktansvärt ont så jag hade "dödsångest" .
Hon hade fastnat på nått sätt med ena axeln och ..ja det kändes som jag skulle gå sönder.

Kan säga att för min del är det färdigt med barn födande ...jag är inte gjprd för att föda barn.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Ingen som helst dödsångest vid någon av mina två förlossningar.
Däremot var jag rädd att få panik.
Särskilt med första, var inte beredd på att värkarna plötsligt skulle göra så ont. Då sa jag efter varje värk att om jag får en till kommer jag få panik. Men det gick bra bara jag försökte slappna av.
Sen fick jag EDA. Under utdrivningsfasen kändes det bara som att det brann i underlivet. Men det var inte så farligt.

Under andra var jag inte ens nära att få panik.
Han kom ut på 2 krystvärkar och det gjorde inte så värst ont, trots att han föddes helt utan smärtlindring.

Dödsångest, det får jag när jag åker karusell. Det är bra mycket vidrigare än att föda barn.
Jag ska nog ut och föreläsa lite om det.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Samma här! Ska jag nån gång ha barn måste jag bli lovad att få ta kejsarsnitt istället...
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Nej, ingen dödsångest, däremot hade jag gärna struntat i alltihopa och sagt "nej tack, jag vill inte ha nån bebis" och gått därifrån om jag kunnat....

Splittras i bitar? Nej, inte så stark smärta. Mer, faktiskt, känslan av att barnets huvud sitter helt fast i mitt bäcken och aldrig kommer att komma ut... Obehagligt, men inte ångestframkallande.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Nej inte alls!

Dumheter att stå och säga så på en föreläsning som om det vore en allmän sanning. Finns säkert kvinnor som kännt så, men det hör nog inte till vanligheten.
 
Senast ändrad:
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Dumheter att stå och säga så på en föreläsning som om det vore en allmän sanning. Finns säkert kvinnor som kännt så, men det hör nog inte till vanligheten.


Det var precis så hon sa det, som att det var en sanning - att i stort sett alla kvinnor känner så. Även om vissa gör det medan andra bara känner enorm smärta så är det ju faktiskt felaktigt att säga så. Att dessutom göra det som föreläsare, det blir ju dubbelt fel. Studenterna lyssnar ju på henne och förutsätter ju att hon vet vad hon talar om.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Äh, trams. Det hade nog aldrig blivit fyra barn om jag skulle känt dödsångest varje gång. Däremot kan nog make/sambo/pappa uppleva det som dödsångest, för visst gör det jävligt ont, och man är liksom upptagen med sitt arbete och inte så kontaktbar:angel:

Men att gå ut och säga att det ÄR så, det känns magstarkt!
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Nej inte vid den vaginala förlossningen. Då kände jag mig bara som en stark urkvinna med all världens power mellan benen. Vid de två kejsarsnitten däremot, då trodde jag att jag skulle dö, och det varade inte så kort som en ynka sekund heller... :crazy:
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

När du gjorde kejsarsnitt. Fick du biverkningarna med bedövningen: dina armar ryckte okontrollerat, som frossa ungefär ? Det är tydligen en vanlig biverkning..det fick jag. Var liite otäckt. Men dom spännde fast armarna på mig, men det skakade jag loss.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Nej, jag hade en mycket bra narkosläkare. Vi hade talat länge innan om hur jag reagerat på spinalbedövning förut och han lyckades hålla det under kontroll nästan hela tiden (spydde under ihoptråcklingen samt hade frossa på uppvaket "bara").
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag tycker inte det är en bra liknelse det där med att bajsa ut en vattenmelon, det är ju inte *där* det känns, eller *där* bebisen kommer ut. Man känner ju hur vaginan blir uttänjd och hur det pressar på, men allt släpper i samma sekund som huvudet är ute. :)

Jo visst släpper det det håller jag med om. Men för min del var det en bra liknelse efersom jag aldrig fick några riktiga krystvärkar, så sa vår underbara bm åt mig att jag skulle kläma/ta i som att jag skulle bajsa :o
Så jag blev full i skratt för det påminde mig om den härliga människan. Sen kan jag väl hålla med om att det väl kanske inte är samma ska men ja ;)
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

nej inte det minsta..

jag hade ca 68 timmars förvärkar som var :devil::crazy:

krystade i ca 1½ timme det var inget....

jag vill inte ha fler barn och det beror helt på förvärkarna
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Däremot var jag rädd att få panik.
Särskilt med första, var inte beredd på att värkarna plötsligt skulle göra så ont. Då sa jag efter varje värk att om jag får en till kommer jag få panik. Men det gick bra bara jag försökte slappna av.

Ja, det är nog den rädslan de blivande papporna ser. Vid min andra förlossning hade jag väldigt täta värkar. Det kände som att jag aldrig fick vila. Då kände jag ibland att paniken inte låg alltför långt borta. Att det liksom fanns två val: Behålla sanset och tänka logiskt, eller bara bryta ihop och låta paniken ta över. Jag är glad att jag kunde behålla sanset. Jag tycker synd om dem som trillar ner i panikens avgrund. Om man väl hamnar där är det nog svårt att ta sig upp, och då blir nog hela förlossningen en fruktansvärd upplevelse.

Jag förstår att det är lätt att drabbas av panik, faktiskt. Särskilt om man inte är förberedd på att det kommer att göra riktigt ont, eller inte har kontroll på sin andning och avslappning. Så det finns nog en poäng i att det pratas om hur fruktansvärt ont det gör att föda barn. Jag tycker man ska vara inställd på att det kommer att göra jävligt ont.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

jag vill inte ha fler barn och det beror helt på förvärkarna

Jag hade inte förvärkar lika länge som du, tack och lov, men min första förlossning var ändå ganska utdragen. Men den andra gick på två timmar och tio minuter! Om du skulle föda igen går det förhoppningsvis mycket snabbare.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 617
Senast: Enya
·
Relationer Vi har en man i vår släkt som blivit totalt genomelak på äldre dar. Han är 91 år. Han blev änkling för 6-7 år sen och därefter har det...
2
Svar
23
· Visningar
4 387
Senast: pimy
·
Relationer Detta är en tråd som lika gärna kunde hamna på förälder, hund eller ÄU så blev här:p Jag och sambon har precis som många andra våra...
2 3
Svar
51
· Visningar
6 806
Övr. Hund Jag har vissa problem med min hund. I stort sett är han väldigt lydig, trevlig och social, men samtidigt kan han vara väldigt strykrädd...
Svar
7
· Visningar
2 551
Senast: zabby
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp