Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

[Tender]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Förlåt, men jag måste... Den hunden som är okastrerad och mannen?

(För den ena hunden är vad jag förstår redan kemiskt kastrerad)

Nej, hundarna.

 

[hastflicka]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Det jag ser som ett problem är att du vill ha bort sambons hund och hela tiden försvarar sin egna. Jag kan förstå om sambon blir anti allt när det bara är hans hund som får skiten. Att ta kritik från någon som inte själv anser sig göra fel i en situation som den här är väldigt svårt. Du borde försöka hitta en vinkel på det hela som sambon kan acceptera utan att du lägger all skuld på hans hund.

Jag ocksa reagerade pa det.

Lilla hunden, om jag förstår saken rätt? Men det här är ju inte OK! Du kan ju lite låta en hund vara instängd i hundgård, medan den andre tillåts löpa fritt och trigga igång den inlåsta - när du vet att de inte går ihop.

Förstår om den store tar varje chans att skada den lille med det upplägget du iscensätter.

Föreslår faktiskt att du gör dig av med den lilla hunden, vad jag förstår har jakthunden inga problem att bo i hundgård. Verkar läge att ha hundfritt i hemmet under de förutsättningar du beskriver (att barnet inte är så stort att ögon, öron etc på hunden inte är fredade).

Precis!

 

[Petruska]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Men det är ingen mer som har n ågot tips om hur jag ska göra med sambon istället för hundarna? För hundarna är egentligen inte problemet, bara roten till det.

Gick f.ö skitkass att ta upp det och ingen som helst respons bara att han är snäll när jag inte är där.

Frågan är väl vart du vill komma med den här konflikten? Vad krävs för att du ska betrakta den som löst?

Handlar det om praktiska förändringar eller om sätt att prata om saken, tex?

För mig framstår det inte alls som att du vill ha delaktighet dig och sambon emellan när det gäller de här frågorna. Om du vill det annars, är ju omöjligt för mig att veta.

Det framstår inte heller som att du vill möta sambon, du är inte intresserad av att förstå hur han tänker och hans motiv för saker och ting.

Bara det att du skriver att det är en konflikt att "ta tag i" är underligt för mig när det gäller ett par som lever ihop. Ni är ju i konflikten hela tiden, vad det verkar. Det är ju inte så att konflikten tiger still.

 

[Luff]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Kl
Men det är ju inte att hundarna bråkar som är problemet. Det är att maken tar in barnet till en hund som visat sig vara opålitlig mot MÄNNISKOR

Ok, jag skulle ha börjat med att ta på mig och min lilla hund skulden för att stora hunden ballat ur.
Men sen sagt att oavsett anledning så vill du att han har en plan för hur han ska agera NÄR han tar in barnet hos en hund som har visat sig opålitlig. Lägg tillbaka ansvaret på honom.
Säg att barnet luktar dig, Kethets, hunden kan missuppfatta vem som är där. VAD ska han göra om hunden blir aggressiv? Låt honom sätta sig in i situationen. Bestäm INTE åt honom vad han ska göra. Försök att släppa dina negativa känslor för hunden när du pratar om det. Ju mer du tjatar, ju mer kommer han att vilja bevisa för dig att det är ofarligt för barnet.

 

[Jadzia]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Jag håller med och tror mig också börjat ana vart det gått fel i relationen mellan ts och den stora hunden.

 

[Niyama]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

min hund (äldre tik) gick bort hösten 11 då jag var gravid vilket ledde till att vår hane blev skum och bla. morrade åt mig när jag skulle lägga mig i sängen.

Vi fick barnet och jag skaffade en till hund (sådant där köp som både är genomtänkt och helt fel) en liten hane som är ett år yngre än den andra hanen.
Bråk redan första kvällen (blodvite på lilla, som varken säger bu eller bä). Lugnar ner sig och funkar ett tag för att bara blir värre. Efter bråk bredvid barnet på golvet kemiskt kastrerar vi äldre hanen och fungerar tills han hugger mig i händerna oprovocerat. Efter det flyttar han ut till annat ställe på gården.

Detta med hundarna har då blivit ett extremt känsligt ämne här hemma, jag skulle gärna se äldre hanen död helt ärligt (alternativt extremt mycket mera veterinär kollad och satt på metacan)

Ni har redan problem med hunden ni har (morrar åt dig), istället för att lösa det problemet skaffar du en till hund. Sen när situationen spårar ur vill du att din sambo ska avliva sin hund, trots att den t.o.m fått flytta ut?!

I denna soppa har vi då en son, som älskar hundar. Men som de flesta 1,5 åringar är han inte helt haj på det där med att inte peta ögon, ta snällt osv (blir bättre och bättre såklart och vi tränar) pga detta och den tidigare historiken vill jag egentligen inte ha sonen nära den äldre hunden, men tro fan att sambon lyssnar på det

Små barn som petar djur i ögonen kan man ju inte låta umgås med djuret utan att vara med precis bredvid. När man inte kan det får man dela på barn och djur med grind t.ex.

Idag såg jag rött när vi var ute vid hundgården och jag lät sonen hälsa utanför grinden samtidigt som jag hade koll så inte min skulle fram (då det leder till morr och aggressioner från äldre hunden) och då sätter han igång.
Fast lilla hunden är en bit ifrån. Springer självklart den lilla biten (vi snackar 1-2 meter) och hugger tag i sonen som inte blivit biten.

Du klagar på din sambo men tycker själv att det är en bra idé att låta sonen hälsa på äldre hunden när den lilla är med?

Men nu till själva saken jag behöver tankar runt. Hur ska jag fatta att sambon inte låter sonen så mycket som titta på den hunden? Den är labil och har tom bitit sambon så tror inte för en sekund att han skulle låta bli sonen.
Men som sagt, hunden är ju snäll när sambon är med....

Du får väl börja med att ta problemet på allvar själv, dvs inte göra som du beskrev ovan. Tycker Lovisaleonoras förslag var bra: gör av med lilla hunden så ni får hundfritt inne.

 

[AgentCarter]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Nu har jag jobbhelg så är inte aktivt, men helt ärligt är de flesta av era råd urkorkade.
Göra av sig med den lille? Om ni hade vetat hans liv hade ni inte heller gjort det...
Jag vill avliva den stora? Jo kanske, men det är inte lösningen på detta.
Problemet var att min sambo inte lyssnade på mig i en viktig fråga gällande vårt barn, inte vem som hatar den andres hund mest.

Den andra hunden springer också lös då den lilla är i sin hundgård t.ex.

Som sagt ville jag inte ha råd om hundarna, utan om situationen med sambon

(och ni som spekulerar hur min och äldre hundens relation blev sådan är det inte för att jag inte tyckte om honom. Vi gick promenader, spåra och lekte. Dock märktes det under graviditeten att han drogs sig undan mig och sen blev allt pannkaka)

F.ö är det troligare att vi separerar eller gör oss av med hundar och jag har ingen förståelse för att det skulle bli bättre om den lilla försvinner, när den stora minst lika mycket triggas utav mig.

 

[Mia_R]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Men gör er av med båda hundarna då så är problemet ur världen?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

...och jag har ingen förståelse för att det skulle bli bättre om den lilla försvinner, när den stora minst lika mycket triggas utav mig.

Låter ju som ni just nu inte ska ha hundar ö h t eftersom det inte funkar med barnet. I o f s har jag svårt att se att en arbetande jakthund som bor i hundgård inte skulle få vara kvar så länge hunden fungerar i den formen.

Men som du lägger upp det hade jag inte tyckt det var hundvänligt klimat ö h t, med stöket, lösa hundar som inte lyder, litet barn som inte kan låta hunden vara etc.

Och jo, det dåliga upplägget är nog av högsta betydelse för er relation faktiskt. Att din sambo inte tycker som du är ju fullt förståligt.

 

[Nebraska]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Arga hundar och barn passar inte ihop. Jag förstår inte varför det inte är glasklart för er båda? Kan ni leva med om det händer ert barn något?

 

[Ottilia]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Problemet var att min sambo inte lyssnade på mig i en viktig fråga gällande vårt barn, inte vem som hatar den andres hund mest.

Jag tror (såklart bara helt baserat på hur jag har tolkat det du skrivit i tråden så jag kan lika gärna vara ute och cykla) att det har blivit en konflikt mellan dig och den stora hunden, mellan den stora och den lilla och då också även mellan dig och din sambo. Lite som mina barn och andras ung r.

Jag tror att din sambo är lite blind för att hans hund kan vara potentiellt farlig för barnet och han blir ännu mer obenägen att lyssna på dig eftersom du inte längre tycker om hans hund. Du litar inte på hunden och tycker att han är farlig för dig, din lille hund och även för din son. Jag tror att det i de lägena blir lätt att man bara vill att hunden ska bort, bort, bort. Den är inte din och du vill inte ha den hemma.
Även om du inte säger så rakt ut till din sambo så tror jag att han känner av din inställning till hunden och hamnar då i försvars-ställning. Du har inte samma fina relation till hans hund så du förstår inte hur fin hunden är. Det är bara när den lilla elaka ettriga byrackan är med som den stackars store vovven blir irriterad. (tror att hans inställning kanske är något liknande)

Så jag tror att om du ska kunna prata med din sambo om hunden och sonen så måste du börja i en ände som gör honom mindre defensiv och mer emottaglig för något konstruktivt. Be att ni sätter er ned och pratar (gärna någonstans utan någon av hundarna i närheten) och börja med att förklara att du förstår vad han känner för sin hund. Att du förstår och uppskattar uppoffringen att ni nu har hunden i hundgården. Berätta att du saknar hunden som den var innan den började bli aggressiv mot dig. Att du hemskt gärna skulle vilja förstå varför han blev aggressiv mot dig när du var gravid - undra om det är något du har gjort eller kan göra annorlunda för att du och den stora hunden kan fungera ihop igen. Att du ska kunna lita på den stora igen men att just nu så morrar han när du kommer nära och du är rädd för att han kanske reagerar på om sonen luktar som du eller som den lilla hunden.

- Om du visar att du har någon välvilja kvar till den stora hunden - att du är beredd på att försöka arbeta på att hitta en lösning och att du kanske till och med visar att det kanske inte är hunden det är fel på men att du inte vet varför den gör som den gör mot dig - då tror jag att han lättare kan lyssna på att du faktiskt är orolig, för då är han inte lika mycket i försvarsställning. Om du sedan kan, utan att lägga ned någon värdering i den stora hundens reaktioner, bara lugnt konstatera att han är superfin mot sambon men att när du eller lilla hunden kommer nära så reagerar han genom att göra si och så. Att det finns en liten liten risk att det händer när er son kanske luktar som du eller hunden och att den risken hur liten den än är är tillräcklig för att sonen inte ska vara med stora hunden nu och fram tills dess att ni har kommit fram till en lösning.

Jag tror att ni båda känner att den andre inte förstår. och då blir det lätt att man själv har svårt att lyssna och förstå den andre förrän man själv har blivit förstådd. Om du verkligen visar din sambo att du förstår honom och hur han ser på sin hund så kanske han lättare kan förstå dig.

 

[AgentCarter]

Sv: Ta tag i en riktigt jobbig konflikt

Tack

Qqq 101010