Min hund bet min son

[Sel]

Fast vet inte om jag håller med. Folk blir ju ganska rejält upprörda och ledsna ibland. Men jag blandar väl ihop hundägare jag mött, med er. Men folk minns än idag när "vår" hund blev biten i huvudet, örat av en polishund (försvarade sin gård på löplina) så att han blödde och var tvungen att åka vill veterinären. Väldigt upprörda faktiskt. Kan inte ens minnas att jag känner en annan hund som blev så biten.

Jag hade fått uppfattningen att om någon fick sin 6 månaders valp som försökte hälsa, huggen precis under ögat så att det blödde ur alla tandmärken och ledde till veterinärbesök så skulle de inte bara acceptera det med en axelryckning och tycka att det hamnade på valpens skyll dig själv konto. Den försökte ju hälsa, klart den ska ha ett uppfostringsbett och det så det känns. Valpar får faktiskt tänka själva och ta ansvar.

Sen kan jag ha fel såklart. Det är kanske självklart att en valp åker till veterinären nu och då för att husets andra hund biter den.

Jag skrev om grummel, morr occh nafs - inte blödande bett. Diskussionen har ju blommat ut en del från TS första inlägg och jag vill fortfarande mena att det som för hunden är ganska naturlig kommunikation inte ses med blida ögon av allmänheten, när det är riktat mot en människa, och då i synnerhet ett barn.

Som i @Seabaz exempel där hunden fick en enkelresa till veterinären för att den morrade åt barnet som börjat tulta runt och föräldrarna blev osäkra. I förebyggande syfte helt enkelt.
Jag säger inte att det är Fel beslut när människor i liknande situation inte försöker omplacera eller lösa problemet, det är helt upp till var och en i slutänden, men tycker att det är ett exempel på hur höga våra krav på hunden är, och hur låg toleransnivån.

Sista meningen var väl lite onödig.

 

[Lovisaleonora]

Men vad du helt missat, helt, är att jag har aldrig, inte i ett enda inlägg sagt att jag tycker att en hund inte "får" morra när den är trängd, på sin plats osv. Bara att jag tycker att en hund får gå undan -till sin plats, först i alla fall.

Jaha, och den hund som missnöjt kurrar och går till sin korg när soffan ska besittas av människor? Himlen nästa?

 

[Sel]

Naturligtvis kan man inte jämföra rakt av. Det blir jättekonstigt. Jag menade bara att normaltillståndet är en högre tolerans. Hundar verkar förstå att barn inte är små vuxna utan att de är något annat. Att hundar känner sig osäkra på barn måste ju handla om en (för de flesta oönskad) social osäkerhet. Ännu en anledning att bara använda socialt helt trygga individer i avel...

Angående tillsägelser så brukar (trötta) barn i tvåårsåldern också reagera något överdrivet med skrik och gråt när de stöter på ett nej .

Fast jag vet faktiskt inte om normaltillståndet är en högre tolerans. Jag är inte alls säker på att hundar autmagiskt förstår att ett människobarn är en människo"valp", det är väl snarare en irrationell liten varelse som rör sig knepigt och generellt är gränslös men som tillsammans med eventuella berusade individer och andra märkligheter är något de oftast accepterar.. och ibland tycker om. Ibland inte.
Min ena hund verkar se på barn på samma sätt som hon betraktar fyllbultar på stan, med lämplig skepsis om hon inte känner dem väl - den andra är glad att hon når upp till ansiktet på dem eftersom hon vet att där oftast finns snor liksom. Ingen av dem verkar tänka "Ah, en unge, jag får nog vara varsam."

Haha, det vet jag! ^^ Men om en hund som säger till får en valp att pipa, eller en tvååring att skrika, reagerar nog människomamma helt olika. Det första är oftast helt okej, det andra för det mesta inte.

 

[linnsan]

Joo, men gästen eller barnet kanske inte har någon liten gotte att slänga? Barnet är ju typ 5 år? dvs inte ens om den bor i ett hus är det kanske så att hen kommer ihåg att lägga en samling gotte i fickan.

Jag som gäst skulle då inte peka ned en hund som morrar i soffan (Om det inte är en hund i släkten. Andra hundar vet man ju inte hur de skulle se på en sådan sak.). Jag skulle hålla mig borta från soffan.

Din självklara situation, hunden ligger i sin korg och man går fram och klappar och den morrar är ju så självskriven och uppenbar att det är inte det jag pratar om.

Man kan ju placera ut gotte i små lådor i olika dörröppningar. Plus att man då tränar några gånger tillsammans med barnet, hundar är ofta ganska lättlärda. Sen lämnar man ju inte barn och hund ensamma, speciellt om man vet med sig att hunden är osäker. Om situationen skulle uppstå och hunden inte flyttar på sig får väl barnet ropa på vuxen. För mig låter detta som ett icke-problem.

Det är givetvis ägaren eller annan person som hunden litar på som ska peka ner en grinig eller osäker hund från soffan.

Jag skrev verkligen inte att hunden ligger i sin korg. Den kan ligga i soffan, sängen, golvet, bilen eller var som. Hunden kan ändå vilja vara ifred.
Det finns dessutom många som inte har korg eller specifik plats till hunden.

Eh jo kanske. Men personen som filmar är ju så knasig och barnet så litet att det, dvs barnet, hade inte förstått ett morr själv och kunnat akta sig. Barnet förstår ju alltså inte hundens kroppsspråk.

Om filmaren inte förstår det så vet jag inte om den förstått bättre av ett morr.

Det där är alltså helt normalt beteende hos bebin. Vad som inte är normalt är att ingen lyfter den därifrån, i samma ögonblick den började kravla åt det hållet.

Det är ju samma kategori som människan som filmade en tvååring eller vad det var och ett föl i en hage.

Men vad du helt missat, helt, är att jag har aldrig, inte i ett enda inlägg sagt att jag tycker att en hund inte "får" morra när den är trängd, på sin plats osv. Bara att jag tycker att en hund får gå undan -till sin plats, först i alla fall. Precis som jag tycker att mitt barn inte får stå i vardagsrummet och säga -jag vill vara ifred, gå! Utan tycker att mitt barn först får gå till sitt rum i så fall. Men i sitt rum får man säga, jag vill vara ifred, snälla gå.

För det är enklare om alla får vara i allmänna utrymmen.

Jag tror absolut inte att personen som filmar förstår att hunden är obekväm. Ett morr däremot, det förstår alla.

Men varför pratar du om "till sin plats" hela tiden? Hunden ska väl lämnas ifred oavsett? Vem har sagt att hunden ska ha ett helt rum för sig själv?

Exemplet med barnet blev jättekonstigt.
Snarare blir jämförelsen såhär: Barnet sitter i soffan och kollar på film. Ett syskon kommer och börjar prata och retas lite och barnet som redan sitter där säger till sitt syskon att sluta.
På samma sätt som en hund säger till att den vill bli lämnad i fred och kanske inte vill ha någon som klappar, bär eller på annat sätt stör den.

Ingen har liksom pratat om att hunden ska vakta ett helt rum och där lämnas ensam. Det är en helt annan sak.

 

[Christensen1]

Det gör jag, i alla fall i sådana här trådar där det diskuteras och vänds/vrids på problemet.
Jag utgår från att dom allra allra flesta vill sina hundar/djur väl och att en avlivning inte är ett enkelt beslut att fatta även när det är ”solklart”. Skulle jag ha fel, ja då är det väl så (även om min uppfattning är att de allra flesta väntar för länge med ett sådant beslut om det nu går åt något håll) - men så länge inte trådar handlar om ex understimulerade hundar med maximal ensamtid som förväntas vara lugna och lydiga av sig själva, som folk hellre avlivar än att börja aktivera och se som en hund med behov så tycker åtminstone jag att en ska skippa skuldbeläggandet.

Jag hittar åtminstone en kommentar som visar att somliga avlivar hundar som morrar eller bits omgående. Min erfarenhet är att det förekommer ganska ofta. det går också att utläsa från kommentarer bland annat på fejjan också, när det gäller sådana händelser.
För egen del kan jag räkna upp tre hundar i bekantskapskretsen som avlivats utan varken utredning eller ifrågasättande för att "hundar som bits är farliga".
Men du får förstås välja att tro vad du vill.

 

[Badger]

Jaha, och den hund som missnöjt kurrar och går till sin korg när soffan ska besittas av människor? Himlen nästa?

Läste du ens inlägget? Är det inte det som kallas för att gå undan?
Himmelen nästa? oj snällt skrivet. Nu är man en djurdödare för att man frågade om varför stå kvar och morra var bättre än gå undan.

 

[Badger]

Man kan ju placera ut gotte i små lådor i olika dörröppningar. Plus att man då tränar några gånger tillsammans med barnet, hundar är ofta ganska lättlärda. Sen lämnar man ju inte barn och hund ensamma, speciellt om man vet med sig att hunden är osäker. Om situationen skulle uppstå och hunden inte flyttar på sig får väl barnet ropa på vuxen. För mig låter detta som ett icke-problem.

Det är givetvis ägaren eller annan person som hunden litar på som ska peka ner en grinig eller osäker hund från soffan.

Jag skrev verkligen inte att hunden ligger i sin korg. Den kan ligga i soffan, sängen, golvet, bilen eller var som. Hunden kan ändå vilja vara ifred.
Det finns dessutom många som inte har korg eller specifik plats till hunden.



Jag tror absolut inte att personen som filmar förstår att hunden är obekväm. Ett morr däremot, det förstår alla.

Men varför pratar du om "till sin plats" hela tiden? Hunden ska väl lämnas ifred oavsett? Vem har sagt att hunden ska ha ett helt rum för sig själv?

Exemplet med barnet blev jättekonstigt.
Snarare blir jämförelsen såhär: Barnet sitter i soffan och kollar på film. Ett syskon kommer och börjar prata och retas lite och barnet som redan sitter där säger till sitt syskon att sluta.
På samma sätt som en hund säger till att den vill bli lämnad i fred och kanske inte vill ha någon som klappar, bär eller på annat sätt stör den.

Ingen har liksom pratat om att hunden ska vakta ett helt rum och där lämnas ensam. Det är en helt annan sak.

Men dåså. Det var ju precis så jag menade. Jag uppfattade verkligen det som att någon tyckte att en hund kunde vakta kanske inte ett helt rum men en god andel av ett.

 

[Badger]

Sista meningen var väl lite onödig.

Kanske, iofs, men det hade ju gått från bett med hål till att hundar kan nypa till valpar. och jag tyckte det var olika saker bara.

 

[Badger]

Fast gå till sin plats. Ruben har lika stor rätt till min lägenhet som jag.
Sitter han på en stol eller ligger i soffan och någon kommer och drar ner eller knuffar på honom så biter han eftersom han blir förbannad.
Däremot är det inga problem att be honom gå ner och erbjuda en annan plats.

Var skrev jag att någon skulle dra ned eller knuffa en hund ur en soffa? Exemplen givna var milsvitt från sådana saker! Jag pratar om en hund som vaktar en korridor, ett rum, ett dörrhål mot barn och gäster. Du pratar om en hund som ligger i en bit av en soffa och blir sur om man trängs med den. Det är ju helt olika saker. Varför tycker du ens att det är samma sak? Folk i allmänhet brukar inte sno åt sig hundars platser i stolar och soffor såvitt jag sett. Varken genom knuff eller order.

 

[Gnist]

Jag hittar åtminstone en kommentar som visar att somliga avlivar hundar som morrar eller bits omgående.

Om du med det avser mig, så har du fel.

Här avlivas ingen hund omgående och aldrig enbart baserat på morr, utan när det är ställt utom tvivel att den är genuint opålitlig. Vilket hänt 1 gång under mitt hundliv.

Skulle jag äga en sådan hund igen, så blir slutresultatet detsamma. Visar det sig att en hund är opålitlig så får den inte leva vidare, hos mig eller annan.
Mentalt skräp ska man inte hysta runt "bara för att" som så många gör.

 

[Bison]

Var skrev jag att någon skulle dra ned eller knuffa en hund ur en soffa? Exemplen givna var milsvitt från sådana saker! Jag pratar om en hund som vaktar en korridor, ett rum, ett dörrhål mot barn och gäster. Du pratar om en hund som ligger i en bit av en soffa och blir sur om man trängs med den. Det är ju helt olika saker. Varför tycker du ens att det är samma sak? Folk i allmänhet brukar inte sno åt sig hundars platser i stolar och soffor såvitt jag sett. Varken genom knuff eller order.

Jag reagerade på ordet gå till sin plats.
Om en hund vaktar något ber man ägaren om hjälp, ser inget problem öht.

 

[Christensen1]

Om du med det avser mig, så har du fel.

Här avlivas ingen hund omgående och aldrig enbart baserat på morr, utan när det är ställt utom tvivel att den är genuint opålitlig. Vilket hänt 1 gång under mitt hundliv.

Skulle jag äga en sådan hund igen, så blir slutresultatet detsamma. Visar det sig att en hund är opålitlig så får den inte leva vidare, hos mig eller annan.
Mentalt skräp ska man inte hysta runt "bara för att" som så många gör.

Jag avser inte någon speciell. Däremot är det förvånansvärt många som anser att deras hundar är skräp och att "en död hund lider inte" som någon sorts svar på varför hundar avlivas.
Jag har själv ägt en hund som var "mentalt skräp". Allt beror på vilka egenskaper hunden har utöver att den har problem med folk.
Så enkelt som att säga att hundar som är "mentalt skräp" och bör avlivas anser jag inte att det är.

 

[Badger]

Jag reagerade på ordet gå till sin plats.
Om en hund vaktar något ber man ägaren om hjälp, ser inget problem öht.

Som var tillsammans med en hel massa olika ord för någon annanstans än ståendes mitt på golvet i flera inlägg.

 

[Lovisaleonora]

Läste du ens inlägget? Är det inte det som kallas för att gå undan?
Himmelen nästa? oj snällt skrivet. Nu är man en djurdödare för att man frågade om varför stå kvar och morra var bättre än gå undan.

Jag frågade. Vad anser du, i din regelbok, om hundar som knorrar när de går undan? Resten av utläggningen behöver jag inte, men ett svar hade varit fint.

 

[Badger]

Jag frågade. Vad anser du, i din regelbok, om hundar som knorrar när de går undan? Resten av utläggningen behöver jag inte, men ett svar hade varit fint.

Regelbok om hundar som knorrar när de går undan?
Sure? eller från vadå?

Om jag var hemma hos dig som gäst och hunden står och morrar i hallen, men sedan går så jag ändå kan komma in och fika så tycker jag väl bara att jag nog egentligen hellre ses någon annanstans, bättre för alla liksom, men visst.

 

[Badger]

Jaha, och den hund som missnöjt kurrar och går till sin korg när soffan ska besittas av människor? Himlen nästa?

Ah, du menar från soffan. I så fall var det nog dig som hunden kurrade åt när du bad hen flytta sig, för jag satte mig i andra änden av soffan, på en stol eller på golvet. Skulle inte känna mig träffad.

 

[Badger]

borttaget

 

[Tennessee]

Efter att ha läst större delen av tråden är jag himla glad att jag inte är hund Enkel resa till veterinären för att ha satt gränser för sitt personliga utrymme? Borde man verkligen få ha djur djur om man tycker att deras liv är värt så lite?

 

[Gnist]

Så enkelt som att säga att hundar som är "mentalt skräp" och bör avlivas anser jag inte att det är.

Inte alla mentala skräphundar behöver avlivas, men de som är opålitliga och tar till tänderna som första reaktion på det mesta anser jag inte ha en plats i mitt hem, i mitt liv.

 

[Killaloe]

Inte alla mentala skräphundar behöver avlivas, men de som är opålitliga och tar till tänderna som första reaktion på det mesta anser jag inte ha en plats i mitt hem, i mitt liv.

Och dessutom, lå ar ditt inlägg här för att spinna vidare lite, många hundar som är mentalt skräp bör kanske få vandra vidare för deras egen skull, när det krävs mängder av anpassningar och rutiner för att vardagen ska bli dräglig om ens det och minsta lilla får hunden att bli stressad/rädd osv. Sen finns det såklart grader av mental skräpighet och olika möjligheter till anpassning - men ibland undrar jag verkligen vad mentalt skräpiga hundars får ut av livet

(Och jag har själv en mentalt skräpig hund som hela mitt liv är anpassat kring för att han ska må bra, vilket han gör i det stors hela och därför finns kvar - för mig fungerar det men jag hade aldrig kunnat omplacera honom med gott samvete eller förväntat sig att någon annan skulle ha möjlighet att anpassa livet)