Att dra sitt strå till stacken

[HeddaVovven]

Åh gud vad jag känner igen!
Jag sitter i utbildningsgruppen och i valberedningen. Jag är administratör för vår FB-grupp, webbmaster för hemsidan och kursadministratör (ansvarig för kursmail, kursanmälningar, frågor om kurser etc). Jag är hjälpinstruktör på valp- och allmänlydnadskurser, skrivare på tävlingar och ska utbilda mig till tävlingssekreterare. Jag har tjatat om utbildning till MH-figurant men där händer ingenting.

Vi är en klubb med nästan 600 medlemmar, ändå hamnar arbetet alltid på några få. Det är helt hopplöst. Vi ber och bönar ständigt om hjälp men allting ska tydligen serveras på silverfat utan att man ska behöva lyfta på arslet. Det är oerhört tröttsamt och ibland väldigt omotiverande. Vi är ett tight gäng bland oss som håller på och hjälper till, tack och lov, det är nog det som får många av oss att fortsätta. Blir lite extra ledsen att så få bland de yngre är villiga att hjälpa till, jag kan räkna antalet under 35 på ena handen. Man vill gå kurs, man vill tävla, man vill ha och man vill ha, men man vill inte göra något för det. Förrförra året fick vi skit för att vi inte hade arrangerat en inoff-utställning till Hundens Dag, som vi brukar, men vi fick påpeka att det helt enkelt inte går om ingen vill ansvara för den. Förstår inte att man har mage att gnälla när man inget gör.

Eller hur precis så är det!
Vi är också en bra grupp som jobbar ihop och som du säger är det mycket tack vare det som man orkar fortsätta men ibland blir man bara så trött. Just detta att allt ska vara serverat och klart. Var med och planera då och engagera dig så blir det ju som du vill!

 

[Monifa]

Sitter med i styrelsen, har precis tagit över uppdraget att sköta om hemsidan och fb sidan och är funktionär på de tävlingar jag kan.

Är det någon här på buke som tävlar eller är medlem i Ulricehamns bhk? Alltid varit grymt imponerad över den klubben, så mycket tävlingar de arrangerar. Skulle så gärna vilja höra hur de fått sina medlemmar så aktiva.

 

[HeddaVovven]

Jag är ansvarig för rallylydnaden på min klubb = instruktör, tävlingssekreterare och sitter med i tävlingskommitteen. Vi har börjat med att göra funktionärslistor redan i januari - för varje tävling ser vi hur många funktionärer som behövs, sen sätter vi in folk från träningsgängen och andra som är aktiva. Det blir 1-2 ggr/år man behöver ställa upp som vanlig funktionär. Det verkar funka bra!

Men det gäller ju folk som hjälper till - att få folk att ta de ansvarsfulla uppdragen som kräver att man lägger ner tid och energi - det är svårare. Som hos så många andra vilar allt på några nyckelpersoner och skulle någon av oss falla ifrån blir det stora problem! Många har inte tid, och vill inte ta ansvar heller. Det känns för stort, låter det som när man frågar runt.

Precis. Det är ansvarspositionerna som är det svåra. I princip vem som helst kan skriva på en lydnadstävling men när det gäller att ta ansvar över en tävling då är det stopp. Då finns det hundra ursäkter.

 

[Wingates]

Jag är dålig på att vara aktiv just nu. Jag är webmaster i min rasklubbsLO men utöver det gör jag noll just nu.
Jag planerar att engagera mig, men eftersom körkortshelvetet har tagit längre tid än planerat har jag inte kunnat, eftersom jag inte har någonstans att "förvara" hunden tyvärr.
Tänkte försöka ändra på det i år.

 

[Viva]

Fast, det tycker inte jag. Det finns tillfällen där jag inte ens fått/kunnat gå ifrån för att rasta min egen hund eftersom jag inte kan lämna min funktionärspost och jag inte får någon att byta av mig. Det är inte särskilt kul och självklart blir man då mer restriktiv med hur vad man hjälper till med. Alla kanske inte har hundar som kan vara i bilen tex. Finns väl många anledningar.

Eller har ens bil. Där ni bor kanske alla har det men i större städer behöver det inte alls vara så.

 

[em-pirre]

Vi försöker satsa på att få in nya medlemmar i styrelsen. Sen försöker vi köra med kommittéer där den ansvarige försöker fånga upp andra i klubben. Vi har t.ex. en utställningskommitté där två sitter i styrelsen. De plockar med sig folk k klubben som de vet är jätteintresserad av just utställning och kan ha kunskap och idéer att komma med.

Det blir lätt så att "löst folk" ute bland medlemmarna inte riktigt vet om att de behövs. Och styrelsen blir lätt en liten tight grupp. Vi jobbar för att splittra den tighta gruppen, eller kanske mer för att skapa många små grupper som jobbar med det som just de är intresserade av.

 

[Raderad medlem 94602]

Alla vi andra lämnar hunden i bilen. Bara att rasta vid pauserna. Tycker det är en dålig ursäkt faktiskt.

Samma här. Ända gången det är hundar i klubbstugan eller vid planen är när någon har valp.

Vi har inget belöningssystem men däremot så de som är engagerade blir bjudna på julbord (på en jättemysig herrgård) grillfest på sommaren och lite andra belöningar som plats på helgträningar när någon ny tränare är på plats. Det lönar sig på olika vis att hjälpa till.
Sen är vi en liten klubb där man ansöker om medlemskap. Man tar inte in folk som bor långt bort eller har andra orsaker som kan stå ivägen för att vara engagerad i klubben. Vi har ju inte upplägget "kurser" utan all träning är individuell med hjälp av vår tränare och övriga medlemmar så vi är väldigt beroende av att vara ett gott, hjälpsamt team.

 

[Gnist]

Nu är ju inte jag nån klubbmänniska öht på så vis, men varför räkna med/tro att alla medlemmar som är tränings/tävlingsintresserade också ska vara intresserade av att sköta delar av verksamheten?

Lite som när barnen är med på nån typ av fritidsaktivitet och därmed är medlemmar i nån typ av klubb, så räknas det med att alla föräldrar ska vara intresserade av att ställa upp och gratisjobba för något som de faktiskt betalar för att barnen ska vara med på.

Ytterst märkligt fenomen det där.

 

[Fruentimber]

Nu är ju inte jag nån klubbmänniska öht på så vis, men varför räkna med/tro att alla medlemmar som är tränings/tävlingsintresserade också ska vara intresserade av att sköta delar av verksamheten?

Lite som när barnen är med på nån typ av fritidsaktivitet och därmed är medlemmar i nån typ av klubb, så räknas det med att alla föräldrar ska vara intresserade av att ställa upp och gratisjobba för något som de faktiskt betalar för att barnen ska vara med på.

Ytterst märkligt fenomen det där.

Vi andra gratisjobbar ju för att man ska kunna gå kurser och tävla. Då är det väl inte ett dugg märkligt att man uppskattar hjälp när man är en ideell verksamhet.

 

[Bulldoozer]

Vi gick vår första kurs i höstas på bhk (agility grund) och ska i vår hjälpa till med de öppna träningarna och maken har lovat att sitta i sekretariatet på tävling i sommar (jag antar att jag också kommer få en uppgift sen). Maken eller jag har hoppat in på nästan varje tävling och hjälpt till med tidtagning eller sekretariat när det behövts. Tror att när vi blivit varma i kläderna så finna risken att vi hjälper till mer.
Vi är även aktiva i en kraftsport där vi sitter i distriktsstyrelsen, båda vi är utbildade domare och är vana att hjälpa till på tävlingar även om vi inte är där i domarrollen. Det är tyvärr samma sak där, många vill vara med och tävla men ett fåtal som hjälper till med att tävlingen ska bli av. Vissa klubbar får nästan hota sina medlemmar för att de ska rycka in och göra en liten insats när det behövs.

 

[Vassi]

Det känns det lite läskigt att hoppa in i en tråd med en massa engagerat, duktigt folk och spela djävulens advokat, men jag prövar och hoppas jag kan formulera mig någorlunda Här kommer en kommentar från en nykomling och hur ens resonemang kan gå med avseende tvång;
Ny med bruksras sen i somras, dock en inte så rastypisk herre utan han är nöjd med den träning jag kan erbjuda på egen hand. Trots det har vi gått med i SBK förra veckan med tanken att det skulle vara kul för oss båda med allt vad en träningsgrupp kan tillföra. Jag våndades ett tag innan jag gick med för jag tänkte att vi är ”fel” i den ambitiösa (och för en utomstående lätt att uppfatta som elitistiska) bruksmiljön men blev peppad av en annan medlem. Att som nykomling läsa den här tråden ger tyvärr känslan att det bara är att klippa medlemskortet och strunta i att ens ta kontakt med klubben på orten. Jag kanske inte kan leva upp till kraven som ställs på deltagande (som jag inte ens vet vad det innebär ännu) och allt jag kan komma med är i så fall tydligen bara dåliga ursäkter och icke-problem. Lika bra att släppa det...

Meeen jag är ju dålig på att klippa kort och släppa, så jag spekulerar vidare istället från min nykomlings-nivå (bear with me)
Den sociala sammanhållningen inom klubben borde kunna vara en mer effektiv metod än tvång. Forskningsmässigt vet vi att skam, skuld och tvång är riktigt dåliga motivatorer. Och som nästa led i det resonemanget; ”skola in” oss nykomlingar. Ganska få tänker som Pippi ”det där har jag aldrig prövat så det kan jag säkert”. Alltså att spontant anmäla sig för första gången till något en vet inte vad det innebär eller kräver är läskigt för de allra flesta. Om en samtidigt är ny i klubben där det redan finns en tight sammanhållning så upplevs det inte alltid heller så uppmuntrande och välkomnande (been there done that, från båda sidor ska tyvärr erkännas). Kanske ett rejält sidospår och novell till inlägg, men vet av erfarenhet att många ideella verksamheter brister på sista punkten.

Disclaimer: ingen erfarenhet av SBK, men desto mer av andra ideellt arbete i form av projektgrupper, styrelsearbete och arrangemang

 

[em-pirre]

Det känns det lite läskigt att hoppa in i en tråd med en massa engagerat, duktigt folk och spela djävulens advokat, men jag prövar och hoppas jag kan formulera mig någorlunda Här kommer en kommentar från en nykomling och hur ens resonemang kan gå med avseende tvång;
Ny med bruksras sen i somras, dock en inte så rastypisk herre utan han är nöjd med den träning jag kan erbjuda på egen hand. Trots det har vi gått med i SBK förra veckan med tanken att det skulle vara kul för oss båda med allt vad en träningsgrupp kan tillföra. Jag våndades ett tag innan jag gick med för jag tänkte att vi är ”fel” i den ambitiösa (och för en utomstående lätt att uppfatta som elitistiska) bruksmiljön men blev peppad av en annan medlem. Att som nykomling läsa den här tråden ger tyvärr känslan att det bara är att klippa medlemskortet och strunta i att ens ta kontakt med klubben på orten. Jag kanske inte kan leva upp till kraven som ställs på deltagande (som jag inte ens vet vad det innebär ännu) och allt jag kan komma med är i så fall tydligen bara dåliga ursäkter och icke-problem. Lika bra att släppa det...

Meeen jag är ju dålig på att klippa kort och släppa, så jag spekulerar vidare istället från min nykomlings-nivå (bear with me)
Den sociala sammanhållningen inom klubben borde kunna vara en mer effektiv metod än tvång. Forskningsmässigt vet vi att skam, skuld och tvång är riktigt dåliga motivatorer. Och som nästa led i det resonemanget; ”skola in” oss nykomlingar. Ganska få tänker som Pippi ”det där har jag aldrig prövat så det kan jag säkert”. Alltså att spontant anmäla sig för första gången till något en vet inte vad det innebär eller kräver är läskigt för de allra flesta. Om en samtidigt är ny i klubben där det redan finns en tight sammanhållning så upplevs det inte alltid heller så uppmuntrande och välkomnande (been there done that, från båda sidor ska tyvärr erkännas). Kanske ett rejält sidospår och novell till inlägg, men vet av erfarenhet att många ideella verksamheter brister på sista punkten.

Disclaimer: ingen erfarenhet av SBK, men desto mer av andra ideellt arbete i form av projektgrupper, styrelsearbete och arrangemang

Just det där! Därför gör vi som vi gör i vår klubb.

 

[Fruentimber]

Det känns det lite läskigt att hoppa in i en tråd med en massa engagerat, duktigt folk och spela djävulens advokat, men jag prövar och hoppas jag kan formulera mig någorlunda Här kommer en kommentar från en nykomling och hur ens resonemang kan gå med avseende tvång;
Ny med bruksras sen i somras, dock en inte så rastypisk herre utan han är nöjd med den träning jag kan erbjuda på egen hand. Trots det har vi gått med i SBK förra veckan med tanken att det skulle vara kul för oss båda med allt vad en träningsgrupp kan tillföra. Jag våndades ett tag innan jag gick med för jag tänkte att vi är ”fel” i den ambitiösa (och för en utomstående lätt att uppfatta som elitistiska) bruksmiljön men blev peppad av en annan medlem. Att som nykomling läsa den här tråden ger tyvärr känslan att det bara är att klippa medlemskortet och strunta i att ens ta kontakt med klubben på orten. Jag kanske inte kan leva upp till kraven som ställs på deltagande (som jag inte ens vet vad det innebär ännu) och allt jag kan komma med är i så fall tydligen bara dåliga ursäkter och icke-problem. Lika bra att släppa det...

Meeen jag är ju dålig på att klippa kort och släppa, så jag spekulerar vidare istället från min nykomlings-nivå (bear with me)
Den sociala sammanhållningen inom klubben borde kunna vara en mer effektiv metod än tvång. Forskningsmässigt vet vi att skam, skuld och tvång är riktigt dåliga motivatorer. Och som nästa led i det resonemanget; ”skola in” oss nykomlingar. Ganska få tänker som Pippi ”det där har jag aldrig prövat så det kan jag säkert”. Alltså att spontant anmäla sig för första gången till något en vet inte vad det innebär eller kräver är läskigt för de allra flesta. Om en samtidigt är ny i klubben där det redan finns en tight sammanhållning så upplevs det inte alltid heller så uppmuntrande och välkomnande (been there done that, från båda sidor ska tyvärr erkännas). Kanske ett rejält sidospår och novell till inlägg, men vet av erfarenhet att många ideella verksamheter brister på sista punkten.

Disclaimer: ingen erfarenhet av SBK, men desto mer av andra ideellt arbete i form av projektgrupper, styrelsearbete och arrangemang

Jag tycker nog att du överdriver kraftigt. Givetvis är vi inget annat än varmt välkomnande mot nya medlemmar. Varför skulle vi inte vara det? Vi vill ju att folk ska fortsätta gå kurser hos oss. Och det är absolut inte tal om något tvång, skam eller skuld - var får du det ifrån? Ja, jag passade på att "rasa av" mig i tråden, för arbetet man lägger ner är mestadels otacksamt, men inte springer jag väl omkring på klubben och försöker tvinga folk att hjälpa till? Eller försöka skamma de som inte kan?

Jag lägger till att hos oss spelar det ingen som helst roll om du har en bruksras eller ej. Så hoppas jag att det är på alla brukshundklubbar, annars är man ute på hal is.

 

[Lipperta]

Nu är ju inte jag nån klubbmänniska öht på så vis, men varför räkna med/tro att alla medlemmar som är tränings/tävlingsintresserade också ska vara intresserade av att sköta delar av verksamheten?

Lite som när barnen är med på nån typ av fritidsaktivitet och därmed är medlemmar i nån typ av klubb, så räknas det med att alla föräldrar ska vara intresserade av att ställa upp och gratisjobba för något som de faktiskt betalar för att barnen ska vara med på.

Ytterst märkligt fenomen det där.

Jag tycker det hör till faktiskt. Skulle alla tänka så skulle det ju inte ens finnas klubbar.
Man kan ju inte båda äta kakan och spara den.

--
Själv är jag inte med i någon klubb så jag ska inte sita och låstsas som jag är gud.
Men när jag orkar psykiskt vill jag gå med och tänker självklart hjälpa till med det jag orkar.

 

[bollen__]

Jag tycker nog att du överdriver kraftigt. Givetvis är vi inget annat än varmt välkomnande mot nya medlemmar. Varför skulle vi inte vara det? Vi vill ju att folk ska fortsätta gå kurser hos oss. Och det är absolut inte tal om något tvång, skam eller skuld - var får du det ifrån? Ja, jag passade på att "rasa av" mig i tråden, för arbetet man lägger ner är mestadels otacksamt, men inte springer jag väl omkring på klubben och försöker tvinga folk att hjälpa till? Eller försöka skamma de som inte kan?

Jag lägger till att hos oss spelar det ingen som helst roll om du har en bruksras eller ej. Så hoppas jag att det är på alla brukshundklubbar, annars är man ute på hal is.

Nej, tyvärr är det inte så på alla klubbar. Det finns klubbar som ger mig exakt den känslan hon beskriver men det finns även klubbar som ger mig känslan du beskriver. Gissa var jag valt att vara medlem...

 

[em-pirre]

Jag tycker nog att du överdriver kraftigt. Givetvis är vi inget annat än varmt välkomnande mot nya medlemmar. Varför skulle vi inte vara det? Vi vill ju att folk ska fortsätta gå kurser hos oss. Och det är absolut inte tal om något tvång, skam eller skuld - var får du det ifrån? Ja, jag passade på att "rasa av" mig i tråden, för arbetet man lägger ner är mestadels otacksamt, men inte springer jag väl omkring på klubben och försöker tvinga folk att hjälpa till? Eller försöka skamma de som inte kan?

Jag lägger till att hos oss spelar det ingen som helst roll om du har en bruksras eller ej. Så hoppas jag att det är på alla brukshundklubbar, annars är man ute på hal is.

Jag tror inte alls hen överdriver. Det blir lätt så att de mest aktiva blir en liten klick som det kan upplevas svårt att komma med i även om sanningen är motsatsen. Som ny upplevs det lätt så tror jag.

 

[Fruentimber]

Nej, tyvärr är det inte så på alla klubbar. Det finns klubbar som ger mig exakt den känslan hon beskriver men det finns även klubbar som ger mig känslan du beskriver. Gissa var jag valt att vara medlem...

Nej, jag förstår att det inte är så överallt, men jag tycker det är fullkomligt förjävligt och ger brukshundklubbar dåligt rykte.

 

[Lipperta]

Det känns det lite läskigt att hoppa in i en tråd med en massa engagerat, duktigt folk och spela djävulens advokat, men jag prövar och hoppas jag kan formulera mig någorlunda Här kommer en kommentar från en nykomling och hur ens resonemang kan gå med avseende tvång;
Ny med bruksras sen i somras, dock en inte så rastypisk herre utan han är nöjd med den träning jag kan erbjuda på egen hand. Trots det har vi gått med i SBK förra veckan med tanken att det skulle vara kul för oss båda med allt vad en träningsgrupp kan tillföra. Jag våndades ett tag innan jag gick med för jag tänkte att vi är ”fel” i den ambitiösa (och för en utomstående lätt att uppfatta som elitistiska) bruksmiljön men blev peppad av en annan medlem. Att som nykomling läsa den här tråden ger tyvärr känslan att det bara är att klippa medlemskortet och strunta i att ens ta kontakt med klubben på orten. Jag kanske inte kan leva upp till kraven som ställs på deltagande (som jag inte ens vet vad det innebär ännu) och allt jag kan komma med är i så fall tydligen bara dåliga ursäkter och icke-problem. Lika bra att släppa det...

Meeen jag är ju dålig på att klippa kort och släppa, så jag spekulerar vidare istället från min nykomlings-nivå (bear with me)
Den sociala sammanhållningen inom klubben borde kunna vara en mer effektiv metod än tvång. Forskningsmässigt vet vi att skam, skuld och tvång är riktigt dåliga motivatorer. Och som nästa led i det resonemanget; ”skola in” oss nykomlingar. Ganska få tänker som Pippi ”det där har jag aldrig prövat så det kan jag säkert”. Alltså att spontant anmäla sig för första gången till något en vet inte vad det innebär eller kräver är läskigt för de allra flesta. Om en samtidigt är ny i klubben där det redan finns en tight sammanhållning så upplevs det inte alltid heller så uppmuntrande och välkomnande (been there done that, från båda sidor ska tyvärr erkännas). Kanske ett rejält sidospår och novell till inlägg, men vet av erfarenhet att många ideella verksamheter brister på sista punkten.

Disclaimer: ingen erfarenhet av SBK, men desto mer av andra ideellt arbete i form av projektgrupper, styrelsearbete och arrangemang

Åh men precis, jag är otroligt rädd för att göra fel, och det känns läskigt att gå iväg med en massa super kunniga hundfolk, de kanske tycker jag gör fel på allt Samma anledning jag inte vågar gå med i ridklubben, skulle egentligen älska ''klubbjobb'', en massa vänner och bekanta

När jag var yngre gick jag ock mamma på klubben, en fin liten klubb. Alla var mycket välkommnande och hade lika mycket problem med hundskrällena
Om en stack så var det inte mer med det, bara hämta och fortsätta, ingen skam eller irritation.

Dock hjälpte vi aldrig till något mer än fulla på med dricka i kassan. Mamma var dålig och jag var barn.
Hade det varit nu hade jag nog aldrig åkt hem från klubben

 

[bollen__]

Jag tror inte alls hen överdriver. Det blir lätt så att de mest aktiva blir en liten klick som det kan upplevas svårt att komma med i även om sanningen är motsatsen. Som ny upplevs det lätt så tror jag.

Precis! Det behöver ju inte vara så på riktigt men det upplevs så. Hört väldigt många säga samma sak som jag upplevt och av samma anledning valt den mindre klubben lite utanför stan precis som jag gjort.

 

[Fruentimber]

Jag tror inte alls hen överdriver. Det blir lätt så att de mest aktiva blir en liten klick som det kan upplevas svårt att komma med i även om sanningen är motsatsen. Som ny upplevs det lätt så tror jag.

Fast jag menade att jag tyckte att hen reagerade överdrivet relaterat till tråden, inte till någon enskild klubb. Att tycka att man ska klippa medlemskortet för att man läst denna tråd tycker jag är överdrivet.