Att bli äldre

[sjoberga]

Men den stress som @_Taggis_ beskriver i inlägget drabbar ju främst kvinnor.

Jag tänker att den stressen ändå försvinner i hög utsträckning även i de fall man tidigt bestämt att man vill bli förälder om planen sedan håller som tänkt.

 

[MCP]

Frågade maken, som också gillar fest, vad är nästa anhalt? Var festar man som 40-åring? När Åre, Kallis, Marbella och allt det där börjar bli tröttsamt. Medeltidsveckan, svarade han

Det där ämnet snuddade jag vid med en sommarjobbare som är hälften så gammal som jag. Vi pratade om det där med festande, och då sa jag något i stil med att det är synd att folk i min ålder inte går på dans nu för tiden (har förstått att det finns lite mer föryngring på dansbanorna i sverige och på andra håll i finland, men just här kallas det gammaldans av en orsak).
Jag är i dagsläget inte intresserad av dansbandsdans, men tänker att vore det som för ännu 30-40 år sedan så skulle jag säker tycka att det vore riktigt trevligt sätt att umgås och träffa folk.

När nattklubbsfestande aldrig riktigt varit ens grej ens när jag var yngre, så har det verkligen inte blivit mer lockande när jag blivit äldre. Det finns nuförtiden några helt okej ställen här i närheten där jag åldersmässigt känner mig hemma, men de är också ställen där man mer eller mindre stillsamt dricker sitt vin/drink/öl i det sällskap man kom dit med, inte var man dansar och rör sig och umgås.
Känner helt enkelt att det finns lite av ett festglapp mellan nattklubbsfestande ungdomar och pensionärsdans, typ.

 

[Daff]

Intressant ämne och tråd.
Åldrande och allt som hör till är något jag funderar på ganska ofta, och det är också något som vi ofta kommer in på när vi vänner umgås. Märker i denna tråd att det jag delar känslor och tankar med många här.

Jag har inget emot att bli äldre, men även jag funderar ju på när man ska bli vuxen, på riktigt alltså. Att nu vara närmare 40 än 30 så betyder ju att man är vuxen på pappret, men det är svårt att få det att sjunka in. När jag var barn så kändes ju vuxna så mycket mer vuxna då, även om det antagligen bara var vad jag trodde, och de kände sig likadana som jag gör nu.

Såg just en film, där de sade något i stil med att när man är ung, så är det ingen som säger åt en att livet bara rullar på, varesig man gillar riktningen eller inte. Och detta är en insikt som sjunkt in för mig de senaste åren. Att livet rullar på, på gott och ont. Det är som om jag omedvetet tänkt att livet ska komma till någon sorts statisk punkt någon/några gånger, men det gör det inte, det fortsätter på framåt hela tiden.

Jag växer inte upp mera, jag har nått det krönet och har istället börjat åldras. Gråa hår och rynkor stör mig inte så mycket, men tanken på att kroppen kommer att börja få åldersrelaterade krämpor är inte lika lockande. Att vid hälsokontroller istället för "du är ju ännu ung" få börja höra "i din ålder måste man ju börja tänka på..." är lite småskrämmande.

Har inte barn, så det finns liksom inga sådana där stora livsomvälvande saker där jag klart kan tänka före/efter.
Tycker att det känns lite jobbigt att åren börjar gå bara fortare och fortare, för har man inte barn så känns det som om man för att "rättfärdiga" det åtminstone borde leva ett väldigt spännande liv för att väga upp det, men jag orkar helt enkelt inte leva så spännande, är liksom en ganska så nöjd skit i grunden

Oj, vilket svammel detta blev nu

Åh vad jag känner igen mig i mycket! Särskilt det här med att jag borde leva ett mer spännande liv eftersom jag inte har barn. Jag borde liksom resa mer, göra karriär och gå på fest. Istället sitter jag hemma som om jag hade hade haft familj och skäms lite över det.

 

[sjoberga]

Åh vad jag känner igen mig i mycket! Särskilt det här med att jag borde leva ett mer spännande liv eftersom jag inte har barn. Jag borde liksom resa mer, göra karriär och gå på fest. Istället sitter jag hemma som om jag hade hade haft familj och skäms lite över det.

Jag tycker nog istället att det är befriande att det är uppenbart att det inte finns två allenarådande alternativ som väljs som livsväg.

 

[Daff]

Jag tycker nog istället att det är befriande att det är uppenbart att det inte finns två allenarådande alternativ som väljs som livsväg.

Jag påverkas nog av att leva runt människor som har familj och barn och som även festar och reser mer än mig.

 

[Fruentimber]

Jag tänker att den stressen ändå försvinner i hög utsträckning även i de fall man tidigt bestämt att man vill bli förälder om planen sedan håller som tänkt.

Det vet jag inte, men som frivilligt barnfri kan jag ändå relatera till inlägget.

 

[Hippocampus]

Jag har enorm ångest. Jag får liksom känslan att jag bara sitter och tiden går..

På jobbet ibland får jag känslan av att alla är så mycket äldre än mig och sen säger min chef att "gör som du vill, du bestämmer". Va tänker jag, du kan inte be en 15 åring bestämma! Aha...jag är över 40...

 

[Nahar]

Frågade maken, som också gillar fest, vad är nästa anhalt? Var festar man som 40-åring? När Åre, Kallis, Marbella och allt det där börjar bli tröttsamt. Medeltidsveckan, svarade han

Hemma hos folk, svarar jag. Alltså inte hemmafester som i tonåren, utan riktiga bjudningar antingen på folks lantställen eller hyrd lokal. Kräftskivor, födelsedagar, högtider, disputationer (okej kanske bara i min krets det där sista) etc etc. Men det förutsätter ju att vänkretsen har tid och pengar, samt är tillräckligt stor för att det ska bli fest av det och inte bara sittning.

 

[Hippocampus]

Ja, verkligen norm. Tom jag som aldrig velat ha barn och inte vill det nu heller, kan nu i min ålder börja känna att "tänk om jag ändå missar nåt". Wtf liksom, det har Aldrig varit en tanke hos mig innan. För mig är dessa tankar bara ett bevis på hur utanför jag känner mig i livet, när jag tom börjat grubbla på sånt där normifierat som barnskaffande.

ju äldre jag blir, ju mer tänker jag "så skönt utan barn!" Slipper iaf den oron och ångesten att ansvara för ett annat liv också.

 

[lingonben]

Jag klagade över att det fysiska åldrandet är jobbigt, men tänkte häromdagen på att jag ska ge min medelålderskropp lite cred också. Jag har varit iväg på träningsresa och tänjt på gränserna för vad jag trodde jag klarade av. Okej att jag är långsammare än innan och har lättare att lägga på mig vikt, men det finns styrka och balans kvar än!

 

[_Taggis_]

Jag tänker att den stressen ändå försvinner i hög utsträckning även i de fall man tidigt bestämt att man vill bli förälder om planen sedan håller som tänkt.

Eller tvärtom. Tänk att ha landat i att man vill ha barn redan när man är 25, men när man närmar sig 40 (som kvinna då) är man singel och barnlös... måste vara hemskt.

 

[sjoberga]

Eller tvärtom. Tänk att ha landat i att man vill ha barn redan när man är 25, men när man närmar sig 40 (som kvinna då) är man singel och barnlös... måste vara hemskt.

Det var det där med att ”planen håller som tänkt”….

 

[GoldieII]

Insåg just att jag numera får anmäla mig till äldreboenden hos Stockholms stads bostadsförmedling. Gränsen går vid 55 vilket jag har varit i en månad. Det kändes INTE bra

Vänta till du får Seniorrabatt på ICA 5%. Det fick mig att vakna upp ..

 

[Raderad medlem 68338]

Frågade maken, som också gillar fest, vad är nästa anhalt? Var festar man som 40-åring? När Åre, Kallis, Marbella och allt det där börjar bli tröttsamt. Medeltidsveckan, svarade han

Alltså känner SÅ INTE igen mig. Aldrig varit i på ngt av ovanstående tror inte det har med åldern att göra utan snarare tyckte och smak.

Men för att återkoppla till ”frågan” så är det nog mkt hemma man hänger i ”vår ålder”. Eller så går man ut och äter på ngt hak.
Jag hänger mkt hos grannarna, äter, dricker vin, spelar musik, diskuterar konst, kultur, historia, arkitektur eller djupdyker existensiella frågor till småtimmarna.

 

[tanten]

Varit på (fullkomligt underbar) konsert ikväll.
Swish funkade inte så de tog kort. Paret framför mig betalade och när det var min tur sa jag "samma som de". varpå de tryckte in pensionärspris även för mig. Dvs ingen CD med biljetten. Jag hade inte fattat att det fanns pensionärspris men fattig som jag är protesterade jag inte.

Första gången jag betalat med sån rabatt. Vet inte om jag ska vara glad, arg eller sorgsen.

 

[Raderad medlem 68338]

Vänta till du får Seniorrabatt på ICA 5%. Det fick mig att vakna upp ..

Funkar även motsatta vägen. En tant jag kände blev kallad till förskolan. hon var 100+ år.

 

[Voeux]

Alltså känner SÅ INTE igen mig. Aldrig varit i på ngt av ovanstående tror inte det har med åldern att göra utan snarare tyckte och smak.

Men för att återkoppla till ”frågan” så är det nog mkt hemma man hänger i ”vår ålder”. Eller så går man ut och äter på ngt hak.
Jag hänger mkt hos grannarna, äter, dricker vin, spelar musik, diskuterar konst, kultur, historia, arkitektur eller djupdyker existensiella frågor till småtimmarna.

Ja, det är absolut en smaksak! Eller kulturgrej nästan, där kretsar skiljer sig. Jag har vissa vänner som gör allt det där och andra som inte skulle sätta sin fot på sådana ställen, och så har det varit sen vi var unga. Ha middagar och intressanta diskussioner har vi också såklart men det är ju inte samma typ av fest som jag tror att jag kommer sakna!

 

[Raderad medlem 68338]

Ja, det är absolut en smaksak! Eller kulturgrej nästan, där kretsar skiljer sig. Jag har vissa vänner som gör allt det där och andra som inte skulle sätta sin fot på sådana ställen, och så har det varit sen vi var unga. Ha middagar och intressanta diskussioner har vi också såklart men det är ju inte samma typ av fest som jag tror att jag kommer sakna!

Vad är det för fester du saknar?
Jag gillar temafester! Med musik, kläder, kanske även mat och dryck i samma tema.

Jag trycker inte att fest behöver skilja sig så mkt från middagar. Min erfarenhet är att ganska ofta mynnar middagar ut till dans till småtimmarna

 

[Voeux]

Vad är det för fester du saknar?
Jag gillar temafester! Med musik, kläder, kanske även mat och dryck i samma tema.

Jag trycker inte att fest behöver skilja sig så mkt från middagar. Min erfarenhet är att ganska ofta mynnar middagar ut till dans till småtimmarna

Jo, men det är skillnad på dans på en handfull personer i ett vardagsrum och dans på klubb Förstå mig rätt, middag med snack och dans är också kul. Men fest ute är en annan känsla. Hög musik med bra ljudanläggning, dans i flera timmar och försvinna in i musiken, ljud och ljuseffekter, träffa nya människor. Ofta har vi varit ute större gäng som lärt känna andra större gäng så vi lärt känna 10 nya personer en kväll. Eller springa på gamla bekanta. Ha drinkbord. Bar där allt går att beställa. Känslan av att vara ute i vimlet och inte hemma osv. På festresor har alla bott i närheten av varandra flera dagar i streck så det blivit lite bruncher, spontana dagsfester osv. med nytt folk vi lärt känna. Ja, väldigt annorlunda från middagar och hemmafester. Det tror jag att jag kommer sakna!

 

[Raderad medlem 68338]

Jo, men det är skillnad på dans på en handfull personer i ett vardagsrum och dans på klubb Förstå mig rätt, middag med snack och dans är också kul. Men fest ute är en annan känsla. Hög musik med bra ljudanläggning, dans i flera timmar och försvinna in i musiken, ljud och ljuseffekter, träffa nya människor. Ofta har vi varit ute större gäng som lärt känna andra större gäng så vi lärt känna 10 nya personer en kväll. Eller springa på gamla bekanta. Ha drinkbord. Bar där allt går att beställa. Känslan av att vara ute i vimlet och inte hemma osv. På festresor har alla bott i närheten av varandra flera dagar i streck så det blivit lite bruncher, spontana dagsfester osv. med nytt folk vi lärt känna. Ja, väldigt annorlunda från middagar och hemmafester. Det tror jag att jag kommer sakna!

Okej! Jag är ingen riktig klubb-person även om det är kul att gå ut ibland. Har inte heller varit på sånna ”fest-resor” som ung. Undvek alltid just sådana resmål.
Jag träffar gärna nya människor, kanske på en barrunda i en ny stad men på ett överfullt dansgolv på en klubb på typ Ibiza känner jag nog inte att jag peakar

Mvh är kanske född kulturtant typ men jag tror faktiskt inte det är en åldersgrej enbart utan mer personliga preferenser!