Ärvda möbler - en klassfråga? (utbruten från Att fråga vad någon jobbar med?)

Mina har varit mer som i, åååh du flyttar hemifrån, då behöver du de här gamla grytorna ur mitt köksskåp, lämnar över kasse.

Ingen i min släkt bodde så stort att de hade möbler över när jag flyttade henifrån. Min farmor ville ge mig spetsgardiner och handdukar. Spetsgardinerna tackade jag vänligt nej till. Tack och lov höll mamma redan på att sy gardiner till mitt korridorrum så jag kunde ha det som ursäkt. I övrigt hade jag redan alla möbler jag fick plats med. Mitt rum hemma hos mamma var större än korridorrummet jag flyttade till men jag lyckades få in alla mina möbler.

Jo, jag fick faktiskt två grytor av en släkting när jag sen flyttade från korridorrummet till ett rum med liten köksvrå.
 
Ni kanske är en familj som är duktiga på att rensa ut och göra er av med saker ni inte använder?

Det blir ju så om man inte har en massa extra plats att ställa saker på. Inte för att man är duktig utan för att om man inte slänger den trasiga grytan så finns det ingen plats att ställa den nya man behöver till matlagningen.
 
Min syster ärvde en möbel av våran mormor. Tror hon slängde den efter några år, fastän den var hel. :mad:
Själv har jag inga ärvda möbler, bara en duk som min mormor vävt.
 
Min Mormor bodde i ett hus på 400 kvm.
Min Farmor i en 140 kvm våning på Östermalm.
Min Farmor och Farfar hade också ett 250 kvm sommarhus på en ö utanför Vaxholm.

Så, jo, det handlar nog delvis om klass att ha ärvda möbler.
 
Min Mormor bodde i ett hus på 400 kvm.
Min Farmor i en 140 kvm våning på Östermalm.
Min Farmor och Farfar hade också ett 250 kvm sommarhus på en ö utanför Vaxholm.

Så, jo, det handlar nog delvis om klass att ha ärvda möbler.

Precis. Jämför med min släkt. Jag tror inte nån i min släkt har bott större än 130 kvm. Iaf inte sen släkten kom till Sverige. Hur stort de bodde innan vet jag inte men det inte relevant då de inte fick med sig så mycket.

Mormor och morfar hade en liten villa på landet när jag var riktigt liten (sen flyttade de till lägenhet i stan). Men alla andra har bott i lägenheter i stan (HR och BR). De var inte fattiga på nåt sätt, några hade gott ställt men de prioriterade resor istället för stora hus och materiella saker.
 
Min Mormor bodde i ett hus på 400 kvm.
Min Farmor i en 140 kvm våning på Östermalm.
Min Farmor och Farfar hade också ett 250 kvm sommarhus på en ö utanför Vaxholm.

Så, jo, det handlar nog delvis om klass att ha ärvda möbler.
Och lite hur familjen såg ut? Tänker att förr i tiden var det ofta äldsta sonen som ärvde i princip allt, fastighet, möbler mm
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Det blir ju så om man inte har en massa extra plats att ställa saker på. Inte för att man är duktig utan för att om man inte slänger den trasiga grytan så finns det ingen plats att ställa den nya man behöver till matlagningen.
nej man ställer den nya grytan i den gamla grytan. Vi bor fyra personer på 76 kvm det går utmärkt att knö in massor av onödiga grejer. Men det finns helt klart inte en enda yta som inte är belamrad med grejer. Hyr man lägenhet och eller studentrum så ingår det oftast ett förråd med där man kan ställa annat man inte får plats med inne i bostaden.
 
Det blir ju så om man inte har en massa extra plats att ställa saker på. Inte för att man är duktig utan för att om man inte slänger den trasiga grytan så finns det ingen plats att ställa den nya man behöver till matlagningen.
:meh: Man skulle kunna tro det, men om jag tittar på mammas lägenhet så verkar det mer handla om kreativa lösningar att spara på allt. Vi har haft den fantastiska dialogen:
-Det är så hopplöst med den här lägenheten, det finns ingen förvaring
- Men mamma, du har ju en stor garderob vid sovrummet som man kan gå in i, en lite mindre i gäst rummet som man fortfarande kan gå in i och en städskrubb vid köket? Det är ju gott om förvaring?
-Men de är ju fulla, var ska jag göra av med resten?

Hon bor själv i en trea med som sagt rejäl förvaring, och den är överfylld. Syrran och jag har med galghumor konstaterat att vi kommer behöva ta tjänstledigt 6 månader den dag lägenheten ska tömmas.
 
:meh: Man skulle kunna tro det, men om jag tittar på mammas lägenhet så verkar det mer handla om kreativa lösningar att spara på allt. Vi har haft den fantastiska dialogen:
-Det är så hopplöst med den här lägenheten, det finns ingen förvaring
- Men mamma, du har ju en stor garderob vid sovrummet som man kan gå in i, en lite mindre i gäst rummet som man fortfarande kan gå in i och en städskrubb vid köket? Det är ju gott om förvaring?
-Men de är ju fulla, var ska jag göra av med resten?

Hon bor själv i en trea med som sagt rejäl förvaring, och den är överfylld. Syrran och jag har med galghumor konstaterat att vi kommer behöva ta tjänstledigt 6 månader den dag lägenheten ska tömmas.

Bor man själv i en trea har man mycket utrymme.
 
Känns inte så mycket som en fråga om ”klass” som om en massa andra faktorer och förutsättningar. Jag har ärvt en del från mina farföräldrar. Fattiga stackare, som knegat på och sparat sakerna, men inte fått många arvingar.

Jag är jätteglad över den släkthistoria jag fått bära vidare, men vet inte vad det säger om min ”klass” jämfört med tex @Inte_Ungs. Inte var det några 400 kvm eller våningar på Östermalm, utan ett extremt enkelt och egenhändigt byggt hus utan rinnande vatten och med utedass. Så rubriken känns lite provocerande.
 
Känns inte så mycket som en fråga om ”klass” som om en massa andra faktorer och förutsättningar. Jag har ärvt en del från mina farföräldrar. Fattiga stackare, som knegat på och sparat sakerna, men inte fått många arvingar.

Jag är jätteglad över den släkthistoria jag fått bära vidare, men vet inte vad det säger om min ”klass” jämfört med tex @Inte_Ungs. Inte var det några 400 kvm eller våningar på Östermalm, utan ett extremt enkelt och egenhändigt byggt hus utan rinnande vatten och med utedass. Så rubriken känns lite provocerande.
Varför blir du provocerad? (Nu är det inte jag utan moderator som satt rubriken, men jag blir ändå nyfiken.)
 
Varför blir du provocerad? (Nu är det inte jag utan moderator som satt rubriken, men jag blir ändå nyfiken.)

Jag vet att det inte var du som satte rubriken, utan att du bara får stå i trådstarten :)

Min känsla är att såna här trådar fort hamnar i en tävlan om att vara fattig, men med just ”klass”. Att blänga ner på arbetarklassens trender och vanor. Bea på pizzan, shabby chic och att byta billig ikeaservis för ofta.
 
Jag tänker att mina närmaste släktingar bakåt var före sin tid - ett leverne med ett minimalistiskt ägande verkar halvtrendigt åtminstone i teorin.
 
Jag vet att det inte var du som satte rubriken, utan att du bara får stå i trådstarten :)

Min känsla är att såna här trådar fort hamnar i en tävlan om att vara fattig, men med just ”klass”. Att blänga ner på arbetarklassens trender och vanor. Bea på pizzan, shabby chic och att byta billig ikeaservis för ofta.
Vem blänger ner? Tycker snarare klassdiskussioner på Buke brukar leda till att folk säger att klass inte finns. Mina farföräldrar var arbetarklass, och de köpte väl så fint de hade råd till. Knappast ikea-serviser och shabby chic där på 30-talet.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Årets foderstater
  • Bildtråden
  • Uppdateringstråd #2

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp