Min lilla teori om varför man tror att hästen går i en ändamålsenlig form när den "kröker på nacken" är denna:
Som ryttare är det ibland lätt att fokusera på fel del av hästen under ridningen, framdelen, istället för bakdelen... Inte så konstigt, det är ju det enda vi ser...
Vem? Du eller är det en generell gissning? Jag ser alltid bakdelen först, sen jämför jag med framdelen.....
Går hästen dessutom i fel form / konstrar / är outbildad, kan det vara svårt att enbart gå på känslan av hur bakdelen jobbar, medans det man ser är framdelen... Om man då exempelvis rider hästen med gramantygel kan man på mekanisk väg hindra hästen från att gå helt fel, man kan visa den vägen.
Men..åtrigen? Vad är fel Form? vägen til vad?
Om hästen då accepterar hjälptygeln och har huvudet ungefär på den plats hästen kommer att ha när hästen väl arbetar rätt
Vad är rätt form?
så har du ingen anledning att titta på framdelen alls - och kan lägga hela focuset på bakdelen... För vissa ryttare kan detta vara en vändpunkt i ridningen, man lägger allt focus på bakdelen, lär sig hur det ska kännas när hästen arbetar rätt med bakdelen, och kan förhoppningsvis "säga till" hästen att: Det är så här jag vill att du ska arbeta, och när du gör det tänker jag inte störa dig ett dugg... Och som alla här rä överens om: När bakdelen arbetar rätt kommer framdelen automatiskt...
Men då ska man väl inte börja med att fokusera på framdelen? Fokuserar du i första hand på framelen är det ju den du befäster i formen först.. Och en krökt nacke avkopplad från kroppen är ju inget man önskar sig......eller???
Jag har använt graman flera gånger på f.d. löphästar med gott resultat...
Vad för resultat?
Och det finns två anledningar att jag inte löst detta från marken istället: Dels har jag inte haft tid, utan velat lösa detta på så kort tid som möjligt... Så är fallet med tillridningshästar - Ägarna vill se snabba resultat. Och sen har jag oftast inte tid att arbeta hästen från marken + motionera den samma dag... Efterssom många av mina hästar haft elitkondition och behöver jobbas hårt för att trivas... Om man hade haft 3 timmar per häst och dag skulle jag dock aldrig behövt använda hjälptyglar...
Detta vill jag bara inte komentera....
Och så är väl även fallet hos elitryttarna: De har inte heller tiden till att lösa vissa problem och korrigera hästarna, utan tar också genvägar... Men de har kunskaperna om hur man tar till hjälp utan att stjälpa hästen, vilket många mindre rutinerade ryttare har
De där är din åsikt
Bara mina åsikter, kommentera gärna