Sv: Är vi hästvärldens "hippies" ?
Jag stöter framförallt på argumentet "hästen ska inte reagera på något annat än människan i andra änden av snöret". Gör den det accepterar den inte människans ledarskap och måste tränas mer. Den får inte haja till, inte titta, inte ta initiativ, absolut inte sprätta iväg lite, utan ska ha huvudet lågt och enbart vara fokuserad på kommande kommandon.
Sedan NH-tränas det väldigt olika. Personen som håller i de flesta Nh-kurserna här ÄR mjuk rent fysiskt - inga ryck och skrik. Sedan finns det andra vilka gör just detta, hoppar av om hästen gör fel och jagar runt den på minivolt för att den ska inte utmana, som "tigerattackerar" den framifrån och får den att kasta sig bakåt. Desensibiliserar genom diverse otrevliga metoder.
Vill man välja den obehagligaste vägen (för att få utlopp för sin egen rädsla kanske) så går det alltid. Oavsett hur man jobbar, eller vad man tränar för den delen. Sedan tycker jag dock att alla, även den mjuka tränaren, har som ideal att hästen ska bli väldigt avstängd. Men man strävar efter målet på olika sätt. Och ja det är trevligare för hästen att försiktigt ledas igenom cavalettikombinationer, än det är med en galen människa som viftar emot dess helt oskyddade ögon och sliter den i huvudet så det smäller i grimskaftet.
Solis skrev klokt någonstans ovan om den film som Pathmaker (tror jag) visar som det goda exemplet på NH i denna tråd. En film där Mr P "leker" med en häst. Vari "leken" består från hästens sida i den filmen förstår inte jag. Ser bara en lös häst i corall som tvärsnabbt lyder minsta lilla vink från Mr P. Lek för mig är någonting som två individer gör tillsammans. Inte en individ som ger direktiv och den andra som omedelbart lyder, utan minsta initiativ, utan minsta försök till social interaktion. Det är inte lek för mig, utan lydnadsträning. Som för all del kan liknas vid korrigeringsridning i vissa fall.
Hästen ska liksom inte vara häst längre, inte agera som en häst gör. Den ska vara skogsmoppe. Då känns det enklast att krasst skaffa en äldre cool individ, istället för att (som de flesta här i bushen faktiskt) köpa sig en billig yngre häst som varken är utbildad eller särskilt stabil. Inte konstigt att det blir problem när ägaren inte har koll och försöker hitta utvägar. Detsamma gäller ju dem i gruppen ovan som inte anammar NH. En bekant kom förbi med sin lilla travare som stuckit med henne ett antal gånger nu, h*n har köpt en blank stång som var på rea, och nu minsann lyssnar hästen. Den har blivit så lydig så.
Jag stöter framförallt på argumentet "hästen ska inte reagera på något annat än människan i andra änden av snöret". Gör den det accepterar den inte människans ledarskap och måste tränas mer. Den får inte haja till, inte titta, inte ta initiativ, absolut inte sprätta iväg lite, utan ska ha huvudet lågt och enbart vara fokuserad på kommande kommandon.
Sedan NH-tränas det väldigt olika. Personen som håller i de flesta Nh-kurserna här ÄR mjuk rent fysiskt - inga ryck och skrik. Sedan finns det andra vilka gör just detta, hoppar av om hästen gör fel och jagar runt den på minivolt för att den ska inte utmana, som "tigerattackerar" den framifrån och får den att kasta sig bakåt. Desensibiliserar genom diverse otrevliga metoder.
Vill man välja den obehagligaste vägen (för att få utlopp för sin egen rädsla kanske) så går det alltid. Oavsett hur man jobbar, eller vad man tränar för den delen. Sedan tycker jag dock att alla, även den mjuka tränaren, har som ideal att hästen ska bli väldigt avstängd. Men man strävar efter målet på olika sätt. Och ja det är trevligare för hästen att försiktigt ledas igenom cavalettikombinationer, än det är med en galen människa som viftar emot dess helt oskyddade ögon och sliter den i huvudet så det smäller i grimskaftet.
Solis skrev klokt någonstans ovan om den film som Pathmaker (tror jag) visar som det goda exemplet på NH i denna tråd. En film där Mr P "leker" med en häst. Vari "leken" består från hästens sida i den filmen förstår inte jag. Ser bara en lös häst i corall som tvärsnabbt lyder minsta lilla vink från Mr P. Lek för mig är någonting som två individer gör tillsammans. Inte en individ som ger direktiv och den andra som omedelbart lyder, utan minsta initiativ, utan minsta försök till social interaktion. Det är inte lek för mig, utan lydnadsträning. Som för all del kan liknas vid korrigeringsridning i vissa fall.
Hästen ska liksom inte vara häst längre, inte agera som en häst gör. Den ska vara skogsmoppe. Då känns det enklast att krasst skaffa en äldre cool individ, istället för att (som de flesta här i bushen faktiskt) köpa sig en billig yngre häst som varken är utbildad eller särskilt stabil. Inte konstigt att det blir problem när ägaren inte har koll och försöker hitta utvägar. Detsamma gäller ju dem i gruppen ovan som inte anammar NH. En bekant kom förbi med sin lilla travare som stuckit med henne ett antal gånger nu, h*n har köpt en blank stång som var på rea, och nu minsann lyssnar hästen. Den har blivit så lydig så.
