Är jag gammal när jag är väderberoende?

Jag fryser lättare numera. Var inte alls lika frusen för några år sedan men nu är jag alltså riktigt känslig och kan bli skitastrött på det jävla skånska vädret där det blåser i virvlar och regnar på tvären och känns som 15 minusgrader trots att det är 5-10 +. Förstår inte det riktigt, men det känns som om det drar in genom märg och ben liksom, svinkallt och otrevligt att vara ute i. Är ute bara för jag måste och vantrivs de dagarna. Skönt att röra på mig men vädret suger!!!
 
Jag är mindre väderberoende nu än när jag var yngre, men det beror till största delen på att jag slutat bry mig om ifall solbrännan blir ojämn och har lärt mig att välja rätt kläder för dåligt väder.

Däremot påverkas jag mycket av dagsljus, och har så alltid gjort. Under de mörkare månaderna av året blir jag betydligt tröttare och jag försöker jobba osv på ett sätt som gör det möjligt för mig att ta hundarnas långpromenader i dagsljus. När jag jobbat under de ljusa timmarna och därmed inte kunnat göra så, då har jag snabbt mått så dåligt att det känts som om det enda rimliga att göra är att hoppa framför tåget. Så snart jag får komma ut i skog i dagsljus igen så ordnar det sig, men jag mår klart bäst under de ljusare månaderna och att ställa om klockan till vintertid ger mig ångest.
 
Jag var mer väderberoende under en period, kanske mellan 30 och 40? Nu är jag mer som när jag var ung så det går nog över ska du se Ramona :).
 
Jobbar jag bryr jag mig inte i vädret (har bra kläder osv). Men privat... inte f-n går jag ut i -30 eller halv storm med regnväder om jag inte måste! Jag har absolut blivit mer väderkänslig med åren plus att precis som @Lovisaleonora har jag ont i kroppen när det är kallt (jag har reumatism på båda föräldrarnas sidor och har börjat känna av det rejält senaste två åren).
 
Har också blivit mer påverkad av vädret med åldern.
Runt de tjugo hade jag inga problem att ha hästarna på lösdrift, kånka vatten, sadla utomhus mm. Rida i snöstorm var liksom inga problem, det var bara att gö.
Nu vid 37 märker jag att livet jag levt satt sina spår. Ont i armbågarna efter allt vattenbärande, onda fötter vid kyla efter alla vintrar med dåliga skor , osv. Och så reumatisk på båda sidor släkten som kommer mer och mer.
Nu drömmer jag om uppvärmda skötselspiltor och skulle aldrig rida ut i snöstorm 😄
 
Jag tycker också att det har blivit värre med åldern, fast åt motsatt håll och numera fullständigt avskyr jag sommardagar. I hela mitt liv har jag varit värmekänslig och benägen att få migrän av starkt solljus men som yngre var jag utomhus hela somrarna oavsett väder.

Numera så väljer jag att vara inomhus om det är väldigt ljust och/eller varmt om jag kan. Sommarkvällar och nätter är väl härliga men jag börjar längta efter höstrusk och regn redan i april :p
 
Även jag tycker att det är jobbigare med värme än med kyla. Jag hatar att svettas!
Jag fryser aldrig så länge jag håller mig i rörelse oavsett temperatur och behöver ofta klä av mig jackan trots -15 ute om jag jobbar på.
Nu har jag ingen häst att rida sedan ett par år tillbaka men när jag hade det så red jag alltid i enbart underställ och fleecetröja och ridbyxor alla fall ner till -15. Jacka på när jag skrittade fram men sedan åkte den alltid av och då har jag alltid ridit utomhus.
Jag är en äkta norrlänning som inte har något emot mörkret på vintern. Jag tycker det är mysigt och älskar att vara ute kalla mörka vinterkvällar och då bor vi mitt i skogen utan några som helst ljusföroreningar! Men en förutsättning är att det finns snö, och det har vi ju alltid hos oss.
Vi var i Södertälje över jul och det tyckte jag var riktigt deprimerande. Ingen snö och dessutom behöva bo i ett villaområde där det inte gick att vara ute någonstans så länge vi inte tog bilen till något naturområde 🙈
 
Hoppas inte jag blir väderkänslig med åren, inte före 90 i alla fall. :D Älskar alla väder, men blir dock låg av övergångarna vid årstidsbytena. Våren är underbar när jag väl vant mig vid ljuset.

Vinter med slask, gegga, kyla funkar utmärkt. Det är kläderna som gör det! Är också besatt av smhi och har lärt mig klä mig perfekt beroende på temperatur, vindstyrka och eventuell nederbörd.

Basen på vintern består av två par ullsockar, ett tunnare och ett tjockare, kängor, ullunderställ, ullvantar, ullmössa och en bra trelagers skaljacka. Mellanlagret varieras beroende på väderförhållandena och skaljackans och mellanlagrets dragkedja dras ner eller upp beroende på hur varm jag är. Klart!

Erkännas skall att temperaturen varierar bara mellan ca minus 10 och plus 3-5 på vintern där jag bor. Vet ej hur jag skulle klara minus 30.

Klarar även sommarvärme oförskämt bra.

Har det inte också att göra med vilken livsstil man har i grunden? Jag har stora hundar som vill ha motion oavsett väder och jag anpassar mig efter dem. Anser mig vara en friluftsmänniska, och ni som väljer soffan vid kasst väder kanske inte är det?
 
Jag har absolut inte blivit mer väderkänslig som äldre (är 45, :nailbiting:), utan gillar faktiskt att vara ute i ur och skur (med bra kläder). Men generellt sett är jag ju ett stort fan av sommar, sol och 25+ grader…

Jag skämdes nästan den varma sommaren 2018 när jag klarade värmen så bra. :o Självklart led jag med de som hade problem med värmen, och jag förstår problemet med klimatförändringar, men för egen del hade jag inga problem.
 
Även jag tycker att det är jobbigare med värme än med kyla. Jag hatar att svettas!
Jag fryser aldrig så länge jag håller mig i rörelse oavsett temperatur och behöver ofta klä av mig jackan trots -15 ute om jag jobbar på.
Nu har jag ingen häst att rida sedan ett par år tillbaka men när jag hade det så red jag alltid i enbart underställ och fleecetröja och ridbyxor alla fall ner till -15. Jacka på när jag skrittade fram men sedan åkte den alltid av och då har jag alltid ridit utomhus.
Jag är en äkta norrlänning som inte har något emot mörkret på vintern. Jag tycker det är mysigt och älskar att vara ute kalla mörka vinterkvällar och då bor vi mitt i skogen utan några som helst ljusföroreningar! Men en förutsättning är att det finns snö, och det har vi ju alltid hos oss.
Vi var i Södertälje över jul och det tyckte jag var riktigt deprimerande. Ingen snö och dessutom behöva bo i ett villaområde där det inte gick att vara ute någonstans så länge vi inte tog bilen till något naturområde 🙈

Ja, fina ströv- och promenadområden är en förutsättning för att klara en slaskig, mörk snöfri vinter! Skulle avlida annars.
 
Jag skulle säga att det är en bekvämlighetsgrej och man blir sån när man blir äldre. ;) Varför plåga sig liksom?
Ja, ungefär så.

På somrarna kollar jag väderprognosen ca 100ggr/dag (seglare). Och sen sitter det liksom i resten av året också. Jag behöver verkligen inte veta att det kommer att blåsa västlig vind 10-19m/s och med våghöjd under 1,5m i eftermiddag. Jag behöver inte veta det för att gå ut med hunden. Men jag kollar ändå. :)
 
Jag har inte ont av vinter, snö eller regn, har blivit bättre på att ha bra kläder. Men rider helst inte om det är storm, ifall något kommer flygande eller träd välter. Däremot lider jag om det blir varmt på sommaren och det verkar bli värre för varje år :( sommaren 2018 var den värsta i mitt liv, vill aldrig ha en sån sommar igen :down: Vanlig svensk sommar som den var förr är helt okej ett tag, sedan vill jag gärna ha lite snö igen ;)
 
Jag skämdes nästan den varma sommaren 2018 när jag klarade värmen så bra. :o Självklart led jag med de som hade problem med värmen, och jag förstår problemet med klimatförändringar, men för egen del hade jag inga problem.

Jag älskar också värme och kan vara ute nästan oavsett hur varmt så länge det inte går upp mot extremtemperaturer som är farligt för kroppen såklart. Upp till 35 grader brukar inte vara något problem iallafall. Ibland glömmer jag dock att drick tillräckligt med vatten då jag sällan blir törstig i sånt väder så det måste jag aktivt tänka på .Annars är ju såklart risk att jag mår dåligt av vätskebrist vilket hänt några gånger.

Sen är jag lite trött på alla som ska klaga på värmen hela tiden. Jag förstår att de mår dåligt och det får dom gärna säga en gång sen vet jag det Är dock lite tröttsamt om folk upprepar det var femte minut. Sen har jag också råkat ut för människor som har påpekat till mig att jag inte kan tåla värme så bra och att jag bara vill visa mig tuff. De människorna har jag snabbt avlägsnat från min umgängeskrets för de ger mig inget att umgås med dem. Ibland känns det som att det inte är acceptabelt i Sverige att tåla värme jättebra och att njuta av det utan som att det är ett måste att beklaga sig över den och att det är osvenskt att njuta av den. . Ibland gör det mig lite ledsen.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I oktober 2007 så kom en liten ljusbrun kille med fyra vita tassar hem till mig, fyra månader gammal! :love: Imorgon fyller samma kille...
Svar
6
· Visningar
2 955
Senast: Takire
·
Relationer Jag använder mig av ett anonymt nick och skulle uppskatta om någon som eventuellt misstänker vem jag är håller det för sig själv. Jag...
21 22 23
Svar
450
· Visningar
34 493
Hästmänniskan Vet inte riktigt vilket prefix som passar, så det får bli övrigt. Lång historia kort: Många händelser de senaste åren har krossat mitt...
2 3
Svar
49
· Visningar
12 419
Senast: Karminnie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp