Är jag gammal när jag är väderberoende?

Ramona

Trådstartare
Jag har med åren blivit mer och mer känslig för vädret. Skulle aldrig få för mig att gå långpromenad med hunden om det regnar tex. Eller blåser för mycket. Eller är för halt på backen, för geggigt etc.

Är det en bekvämlighetsgrej eller blir man sån när man blir äldre?

Jag kan ställa in planerade aktiviteter för att det ska vara dåligt väder. Ändra planerna till någonting mer bekvämt i alla fall.
 
Jag har med åren blivit mer och mer känslig för vädret. Skulle aldrig få för mig att gå långpromenad med hunden om det regnar tex. Eller blåser för mycket. Eller är för halt på backen, för geggigt etc.

Är det en bekvämlighetsgrej eller blir man sån när man blir äldre?

Jag kan ställa in planerade aktiviteter för att det ska vara dåligt väder. Ändra planerna till någonting mer bekvämt i alla fall.

Jag är extremt väderberonde, tror inte jag var det lika mycket som yngre. Då var man ju i stallet i ur och skur...
 
Jag har med åren blivit mer och mer känslig för vädret. Skulle aldrig få för mig att gå långpromenad med hunden om det regnar tex. Eller blåser för mycket. Eller är för halt på backen, för geggigt etc.

Är det en bekvämlighetsgrej eller blir man sån när man blir äldre?

Jag kan ställa in planerade aktiviteter för att det ska vara dåligt väder. Ändra planerna till någonting mer bekvämt i alla fall.

Jag tycker det där är så svårt. För tio år sen siktade jag mot tävling i distansritt, då var jag ute flera timmar i ur och skur. Nu har jag inga tävlingsambitioner längre och har verkligen blivit solskensryttare.

Just nu är hästen högdräktig, så vi promenerar bara. Men enbart när det är bra väder. Ponnyn är ännu mer känslig för nederbörd än jag (brukar skämta om att hon är gjord av socker), så då är det ingen mening att motionera henne heller.

Men jag upplever också att mitt humör påverkas mycket mer av vädret än när jag var yngre. I morse var det mulet och jag kom knappt ur sängen. Sen sprack det upp vid lunch och plötsligt var jag på ett strålande humör och såg möjligheter i allt. O_o

Fortsätter det såhär måste jag nog bo utomlands några månader om året…
 
Jag har jättesvårt för mörker, inte riktigt väder men jämförbart! Skulle aldrig få för mig att träna utomhus i mörker, knappt ta en promenad. Mer känslig för det än väder! Skulle dock aldrig få för mig att rida utomhus i -15 längre, men har ingen höst längre så det finns inget som tvingar mig :laugh:
 
Oftast när jag tänker att jag blivit gammal så handlar det oftast om att jag bara helt enkelt har lärt mig vad jag gillar i livet, och därmed även vad jag inte gillar och utesluter detta. Sen är man ju föränderlig också, man gillar vissa saker i vissa perioder av livet och sen ändras det igen. Just vädret har faktiskt gått åt andra hållet för mig, jag älskar skitväder nu för tiden, men det har nog att göra med att jag äntligen lärt mig hur man klär sig och inte går i Converse i slasken :D Vem vet, du kanske kommer börja uppskatta skitväder om ännu fler år! Inget är konstant tänker jag, och just väder är verkligen en vanesak tycker jag som verkligen kan pendla :)
 
Klart man hellre skulle stanna inne när det är 1+ och regnar men hunden måste ha sina promenader och om man bara kommer ut är det ju ganska okej. Så jag tror det är en bekvämlighetsgrej, man stannar inne om man inte verkligen måste gå ut. Sedan blir nog alla mera bekväma med åldern.
 
Ja, vi börjar bli, om än inte gamla, så äldre och bekvämare! Tycker själv inte det är trevligt med tråkigt väder. Har haft jobb där man inte haft val så har vart ute tillräckligt i skitväder för att utsätta mig för det när jag inte måste. Trodde på det där med dåliga kläder. Nog för gamla paltorna sjunger på sista värsen, men nog finns det mindre bra väder alltid!
 
Jag har med åren blivit mer och mer känslig för vädret. Skulle aldrig få för mig att gå långpromenad med hunden om det regnar tex. Eller blåser för mycket. Eller är för halt på backen, för geggigt etc.

Är det en bekvämlighetsgrej eller blir man sån när man blir äldre?

Jag kan ställa in planerade aktiviteter för att det ska vara dåligt väder. Ändra planerna till någonting mer bekvämt i alla fall.
Jag är likadan, det är väl bekvämlighet, men också för att jag lyssnar lite bättre på mig själv. Vad vill jag? Är det viktigt/roligt/nödvändigt att rida regn/blåst/snö?
 
Blir gärna inne vid tråkväder. Hunden är inte heller så sugen så då blir vi inne, tvingar ut henne för att kissa iaf.
Tror det är lite åldern här med. :cautious:
 
Jag har alltid varit väderberoende. Är bekväm av mej så minsta lilla och jag håller mej inne, om jag inte har draghjälp. Förr red jag i dom flesta väder när jag hade sällskap. Nu är det mycket tittande på SMHI flera gånger om dagen.
 
Själv bekommer det mig inte det minsta att vara i stallet och rida när det spöregnar, blåser eller är svinkallt. Tycker jag kan vara ganska skönt så länge jag har lämpliga kläder och skönt att komma ut året om. . Att ta en promenad i mörker eller riktigt busväder kan jag tycka är mysigt så länge jag har bra kläder. Har skor med inbyggda broddar när det är snorhalt ute så det är inget som påverkar mig alls.

Det enda jag lider av är vintermörkret men det har jag gjort hela mitt liv så inget som kommit med åldern.
 
Jag har alltid lidit av dåligt väder, och tänkte länge att alla har det så, och det bara gäller att stålsätta sig och klä sig ordentligt.

På senare år har jag insett att jag faktiskt inte behöver vara ute alls i dåligt väder, jag har inga djur som behöver motioneras och jag jobbar inomhus. Och att de som tycker att det är härligt och uppfriskande att vistas utomhus i ur och skur helt enkelt har totalt annan personlighet än jag.

Så för mig är det inte väderkänsligheten som ändrats med åldern, bara insikten om att jag inte behöver plåga mig för att "man ska".
 
Här är det tvärtom när jag var yngre var jag mycket gnälligare och ville gärna vara inomhus mer.
Nu som vuxen har jag rätt kläder och är ute i ur och skur :)
 
Inte väderkänslig direkt men väldigt väldigt less på vintern; mörker, kyla, snö och regn, is, mera mörker..... Jag säger ideligen att inte EN vinter till i Sverige ... men här sitter jag ändå. Och suckar. Jag vill ha sol och LJUS och någorlunda varmt. Inte för varmt heller.... Min comfort zone har nog krympt... När jag var yngre tyckte jag vintern var mysig.....
 
Jag har börjat känna i kroppen när det är lågtryck på gång. Det känns *hrm* som en åldrande kropps visdom. :nailbiting:

Min komforttemperatur har definitivt krympt åt båda håll. Det känns rätt sunt. Fattar inte att jag gärna var ute med fem hästar i rad i -20. Inte heller att jag överlevt en sommar med 50 grader i flera veckor och 42 grader i sovrummet, utan fläkt.
 
Det blir värre och värre för varje år :D
Tidigare anpassade jag mig mera, ryckte på axlarna och gjorde det bästa av situationen. Idag blir jag mer irriterad och ställer in saker när vädret inte är tillräckligt bra. I min ungdom red jag ut i regn och i snöstorm, nu vill jag inte bli utsatt för det.
Jag har också fått problem med ledvärk vid väderomställning.

Däremot har jag alltid avskytt kyla och mörker och har gärna kunnat slippa tiden mellan november och februari.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I oktober 2007 så kom en liten ljusbrun kille med fyra vita tassar hem till mig, fyra månader gammal! :love: Imorgon fyller samma kille...
Svar
6
· Visningar
2 955
Senast: Takire
·
Relationer Jag använder mig av ett anonymt nick och skulle uppskatta om någon som eventuellt misstänker vem jag är håller det för sig själv. Jag...
21 22 23
Svar
450
· Visningar
34 493
Hästmänniskan Vet inte riktigt vilket prefix som passar, så det får bli övrigt. Lång historia kort: Många händelser de senaste åren har krossat mitt...
2 3
Svar
49
· Visningar
12 419
Senast: Karminnie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp