Är det så viktigt med en könsidentitet?

[Regnbågen]

Detta! Transvården i dag är uppbyggd kring dysfori, och en tanke om att det beror helt på själva könsidentiteten i sig, och inte att hela världen är så vidrig mot transpersoner. Bara se på hur den här tråden snabbt invaderades av helt okritiskt postade TERF-resonemang, på ett forum där kunskapen kring HBTQ-frågor ändå får anses vara hyfsad. Det går som aldrig att släppa garden.

Själv var det just euforin när jag började experimentera med mer könsöverskridande uttryck som gjorde mig säker på att jag är ickebinär. Från att ha försökt ha på mig en illa sittande kvinnokostym hela livet till en känsla av fan, vad det känns rätt. Jag tror inte att jag kan förklara det på ett sätt som är lätt för cispersoner att greppa. Det hamnar så lätt i samma hjulspår som alltid, att man inte måste leva efter normer osv. Nej, vi vet, det är inte det som det här handlar om. Det är något mycket djupare än så.

Satan vilket bra svar. Det gav mig verkligen en tankeställare, och för min del är det absolut ingen dysfori när det gäller könet utan snarare samhället i sig som är problemet, att jag känner att jag måste ha en viss könsidentitet för att få ha de kläderna jag tycker är snygga eller bekväma.

Därför jag är lite emot det här med etiketter, för även om jag är snoppbärare vill jag kunna klä mig hur jag vill utan att behöva genomgå "könskorrigering" eller byta namn.

Ickebinär är nog det bästa som går att kalla sig.

 

[EmmaBovary]

Jag har brutit ut diskussionen som berörde sport och idrott, så gott det nu gick (det var inte helt lätt då en del av inläggen gick in i varandra): https://www.bukefalos.se/threads/tr...det-sa-viktigt-med-en-koensidentitet.1508680/

Tillägg: Jag har även raderat ca 10 inlägg som tillhörde ett sidospår som kändes väldigt tveksamt, och som riskerade att distrahera från den viktiga grunddiskussionen.

/Mod

Ursäkta, men varför fick inlägg #37 stå kvar när bemötandet av det togs bort till viss del...? Det känns inte heller så mycket som ett "sidospår" när det kom in på transpersoners rätt att existera på deras egna villkor? Även om jag såklart förstår att det kan ses som ett "sidospår" vad gäller en konflikt användare emellan.

 

[Mineur]

Ursäkta, men varför fick inlägg #37 stå kvar när bemötandet av det togs bort till viss del...? Det känns inte heller så mycket som ett "sidospår" när det kom in på transpersoners rätt att existera på deras egna villkor? Även om jag såklart förstår att det kan ses som ett "sidospår" vad gäller en konflikt användare emellan.

Därför att det bemöttes väldigt bra i tråden, vilket gör att det finns ett värde i att låta det + de direkta svaren stå kvar.

/Mod

 

[Migo]

På temat, så dök den här twittertråden upp i mitt flöde idag. Väldigt välskriven fiktion

https://twitter.com/x/status/1420177932518137862

 

[Sevenofnine]

Cis-kvinna …? Hur många kvinnor är bekväma med och identifierar sig med ”kvinnorollen” idag? Med allt vad det medför att vara kvinna? Jag känner ingen. Ingen som helt identifierar sig med kvinnorollen. Så … finns där ”cis-kvinnor” eller är uttrycket ett skällsord som saknar substans?

 

[Sassy]

Cis-kvinna …? Hur många kvinnor är bekväma med och identifierar sig med ”kvinnorollen” idag? Med allt vad det medför att vara kvinna? Jag känner ingen. Ingen som helt identifierar sig med kvinnorollen. Så … finns där ”cis-kvinnor” eller är uttrycket ett skällsord som saknar substans?

Fast... Jag tycker skillnaden mellan könsroll och identitet redan varit rätt tydlig i den här tråden till och med? Om du inte upplever att det något mer som är knepigt än samhällets (inte sällan bisarra) förväntningar på kvinnor så är du cis helt enkelt. Jag är inte rätt person att förklara, men trans ligger långt mycket djupare i identiteten än "bara" roller och förväntningar.

För egen del tycker jag att hela det binära konceptet känns skavigt, trots att jag inte har något större problem med att identifiera mig som kvinna om man prompt måste köna. Samma sak känner jag inför konceptet sexuella läggningar. I sammanhang där det kan vara relevant information brukar jag nöja mig med epitetet "queer".

 

[Raderad medlem 120709]

Så … finns där ”cis-kvinnor” eller är uttrycket ett skällsord som saknar substans?

Men löl. Nej, det är inget skällsord, oavsett vad transfobiska radikaler vill tuta i folk. Om du identifierar dig som det binära kön - dvs man eller kvinna - du tilldelats vid födseln så är du cis, mycket svårare än så är det inte. Eller jo, för de som är intersex så blir det svårare eftersom hela uppdelningen är baserad på vad som finns mellan benen. Men det är för komplext för att dra i den här tråden.

Att samhällets förväntningar skaver kan man uppleva oavsett vad man har förhållande till sin könsidentitet, det trodde jag skulle vara tydligt för den som läst tråden. Känner någon sig skälld på av att bli kallad cisperson och tycker att såna begrepp är onödiga så tänker jag att den människan måste leva ett väldigt privilegierat liv. Det osar lite sealioning, helt enkelt.

 

[Lingon]

Cis-kvinna …? Hur många kvinnor är bekväma med och identifierar sig med ”kvinnorollen” idag? Med allt vad det medför att vara kvinna? Jag känner ingen. Ingen som helt identifierar sig med kvinnorollen. Så … finns där ”cis-kvinnor” eller är uttrycket ett skällsord som saknar substans?

Man behöver inte acceptera alla samhällets dumheter för att känna sig bekväm som kvinna. Jag är född kvinna och känner mig som kvinna. Däremot accepterar jag inte alla samhällets dumheter kring vad kvinnlighet innebär. Men jag identifierar mig ändå som kvinna. För mig är det biologisk och genetisk fakta och inget annat. Sen lägger ju samhället på ett lager av normer och fördomar som man ibland passar in i och ibland inte. Men att jag extremt sällan sminkar mig (trots samhällets normer) gör mig inte till mindre kvinna. Men så är jag en person som ser på världen på ett väldigt naturvetenskapligt sätt. Genusforskning och samhällsvetenskaperna känns för påhittade av människan för mig. Medan naturvetenskapen bara är oavsett vad samhället tycker om det.

 

[Roheryn]

Cis-kvinna …? Hur många kvinnor är bekväma med och identifierar sig med ”kvinnorollen” idag? Med allt vad det medför att vara kvinna? Jag känner ingen. Ingen som helt identifierar sig med kvinnorollen. Så … finns där ”cis-kvinnor” eller är uttrycket ett skällsord som saknar substans?

Jag tänker att cis-kvinna betyder att man är biologisk kvinna från födseln och också identifierar sig som kvinna. Allt som ingår i könsrollen "kvinna" vad det nu är behöver man ju liksom inte ta till sig eller ens tycka är bra.

 

[Mabuse]

Var glad för det, för det är inte jättekul att få den frågan när man identifierar sig som kvinna och I övrigt ser ut som en kvinna

Men spelar det nån roll? Varför är det viktigt att andra ser att du är kvinna?

 

[Mabuse]

Satan vilket bra svar. Det gav mig verkligen en tankeställare, och för min del är det absolut ingen dysfori när det gäller könet utan snarare samhället i sig som är problemet, att jag känner att jag måste ha en viss könsidentitet för att få ha de kläderna jag tycker är snygga eller bekväma.

Därför jag är lite emot det här med etiketter, för även om jag är snoppbärare vill jag kunna klä mig hur jag vill utan att behöva genomgå "könskorrigering" eller byta namn.

Ickebinär är nog det bästa som går att kalla sig.

Men det kan man väl? Jag har en kollega som ibland har kjol, blus och make-up, och ibland manskläder. Det är ju inget förbud mot det, man kan såklart klä sig hur man vill. Jag har aldrig frågat om könsidentitet, men det gäller väl alla? Jag har aldrig frågat någon om deras könsidentitet, det är väl privat och inget jag skulle fråga om.

 

[Trott]

Men spelar det nån roll? Varför är det viktigt att andra ser att du är kvinna?

För mig som identifierar mig som kvinna, är kvinna sett till det biologiska könet, och för övrigt ser ut som en kvinna tycker helt enkelt det är jobbigt att få en kommentar som (för mig!) förminskar mig, mitt utseende eller känsla. Jag vill inte höra att jag ser ut som en man, för det gör jag verkligen inte.
Nu tillhör det inte vardagen, men det har hänt, då enkom kopplat till mitt hår vilket för mig är ganska konstigt att basera någons kön på hur håret ser ut.

 

[Raderad medlem 120709]

Men spelar det nån roll? Varför är det viktigt att andra ser att du är kvinna?

Motfråga - har du blivit felkönad någon gång? Jag kan meddela att det inte känns bra alls. Jag blir alltså alltid tagen för kvinna och kallad "hon" fast jag ser mig själv som mer av en hen. Jag har kort hår och inte speciellt feminin stil men kroppsformen förråder mig varenda gång. Jag kan tänka mig att en cisperson skulle känna likadant fast åt andra hållet, så att säga.

Inte den bästa jämförelsen, men... det är lite som att någon skulle få veta vad man heter, tycka att det inte passar, och hitta på ett annat namn åt en. Inte skulle någon finna sig i det, så varför ska man ta lätt på att andra bestämmer att man inte ser ut som det kön man är?

 

[Roheryn]

Men spelar det nån roll? Varför är det viktigt att andra ser att du är kvinna?

Jag tror det är viktigt för de flesta av oss - om än i olika grad - att få ses som det vi känner att vi verkligen är. Jag är cis-kvinna och bryr mig oftast inte om att se särskilt "kvinnlig" ut, men det skulle ändå skava om någon kallade mig "hen" eller (värre) "han".

Min vän som är trans och jag har pratat en del om detta, och för henne är det jätteviktigt hur andra ser henne. I början mest viktigt att "passera" som kvinna, numera att självklart ses som kvinna oavsett om hon har galaklänning eller jeans på sig.

 

[Roheryn]

För mig som identifierar mig som kvinna, är kvinna sett till det biologiska könet, och för övrigt ser ut som en kvinna tycker helt enkelt det är jobbigt att få en kommentar som (för mig!) förminskar mig, mitt utseende eller känsla. Jag vill inte höra att jag ser ut som en man, för det gör jag verkligen inte.
Nu tillhör det inte vardagen, men det har hänt, då enkom kopplat till mitt hår vilket för mig är ganska konstigt att basera någons kön på hur håret ser ut.

Alltså vad är det med hår? Är det en så stark markör? Jag har långt blont hår och jag tror att det är på grund av det som jag ALDRIG någonsin har felkönats. Och ändå finns det ju män med långt blont hår liksom...

 

[Trott]

Alltså vad är det med hår? Är det en så stark markör? Jag har långt blont hår och jag tror att det är på grund av det som jag ALDRIG någonsin har felkönats. Och ändå finns det ju män med långt blont hår liksom...

Ja det är jättekonstigt! Jag hade långt hår förut, och när jag klippte mig kort för första gången för kanske 7 år sedan var det både män och kvinnor som blev förskräckta! Många kvinnor reagerade med "men åhhh du som har så långt fint hår!" medan männen mer var "men åhh det är ju så sexigt med långt hår!"
Sen efteråt kom det såklart saker som: du ser ut som en pojke/synd du som hade så fint hår/varför Vill du ha en pojkfrisyr/är du lesbisk pga kort hår/du ser lesbisk ut/ska du inte spara ut håret igen/oj vad kort hår du har/osv

 

[Roheryn]

Sen efteråt kom det såklart saker som: du ser ut som en pojke/synd du som hade så fint hår/varför Vill du ha en pojkfrisyr/är du lesbisk pga kort hår/du ser lesbisk ut/ska du inte spara ut håret igen/oj vad kort hår du har/osv

Och det där är ännu konstigare - att folk tar sig rätten/friheten att recensera någon annans utseende på det sättet, liksom. Om jag tycker det är fint eller fult med långt eller kort hår eller för den delen svart hår, blont hår eller lila hår behöver jag ju inte trycka upp i ansiktet på någon annan...?

 

[Palermo]

Motfråga - har du blivit felkönad någon gång? Jag kan meddela att det inte känns bra alls. Jag blir alltså alltid tagen för kvinna och kallad "hon" fast jag ser mig själv som mer av en hen. Jag har kort hår och inte speciellt feminin stil men kroppsformen förråder mig varenda gång. Jag kan tänka mig att en cisperson skulle känna likadant fast åt andra hållet, så att säga.

Inte den bästa jämförelsen, men... det är lite som att någon skulle få veta vad man heter, tycka att det inte passar, och hitta på ett annat namn åt en. Inte skulle någon finna sig i det, så varför ska man ta lätt på att andra bestämmer att man inte ser ut som det kön man är?

Jag blev sk felkönad ofta när jag var i åldersspannet 18-28 ungefär. Det ordet fanns inte då. Det gjorde mig ingenting, snarare upplevde jag det lite befriande. Jag hoppas att det börjar hända igen när jag blir gammal. Ålder verkar göra utseenden mer könsneutrala, tycker jag. Jag skulle helst vilja att vi alla sa hen om alla som standard.

Jag ogillar däremot att kallas cis, eftersom jag inte upplever någon könsidentitet alls.

 

[Voeux]

Kan man inte bara få vara sig själv utan etiketter?

100%. Du har ingen som helst skyldighet att sätta någon som helst etikett på dig själv, och jag förstår inte behovet som en del har att placera in andra i fack. Däremot kan man ju själv känna att man vill identifiera sig som någonting och det är ju en helt annan sak, men det märker du ju själv i så fall, om det behovet skulle uppstå. Det är ingen annans business.

…och här kommer ett inlägg från en cis-kvinna vilket kanske inte är det mest intressanta i diskussionen, men jag bidrar med mitt perspektiv ändå för den som tycker att det bidrar till något. Jag har själv alltid känt mig feminin och identifierat mig med många delar inom kvinnorollen, men trots det har det tagit mig många år att låta mig göra det fullt ut. Jag minns de här värdelösa tidningarna som folk läste när vi var yngre, Frida och Slitz. Jag minns specifikt hur nästan allt handlade om att behaga mannen, man skulle fylla kylen med öl när hans polare skulle komma över och inte gnälla om han var ute sent. Man skulle alltså i princip vara som en killpolare fast snygg och tillgänglig för sex. Det var den perfekta flickvännen. Det var coolt med tjejer med manliga intressen som bilar och kampsport, som gärna uppskattade porr. När jag började jobba märkte jag att kvinnor på jobbet klädde sig i manligt kodade kläder, kavaj och skjorta. Man skulle vara en shark på jobbet men kraven hemma fanns såklart kvar. Nu när jag fött barn känner jag en ännu starkare koppling till att vara just kvinna och få vara det. Varenda cell i mig skriker att jag är så jävla less på det manliga idealet och det ständiga förhållningssättet till manliga som det som är bra. Jag är känslosam, jag har hormonsvängningar, jag är vårdande, jag bär och föder barn, jag vårdar relationer och kommer ihåg folks födelsedagar, jag bakar och jag fullkomligt älskar blommiga klänningar. Jag kan inte mecka med bilar eller hantera maskiner men jag är bra ändå, och mina egenskaper är inte sämre.

Och jag kommer aldrig lyfta ett ögonbryn över vad någon annan identifierar, eller inte identifierar sig som. Det är snudd på perverst vilket intresse vissa har för andras kön och könsidentitet.

 

[Roheryn]

Jag skulle helst vilja att vi alla sa hen om alla som standard.

Varför då? Kan vi inte låta alla kallas för det pronomen som de önskar? Hen är ett väldigt praktiskt pronomen dels för icke-binära och dels för personer man inte vet könet på, men vi är ganska många som föredrar att kallas han eller hon framför hen.

Jag ogillar däremot att kallas cis, eftersom jag inte upplever någon könsidentitet alls.

Då är du ju inte cis, tänker jag, om du inte känner att du har någon könsidentitet? Att vara cis uppfattar jag som att man identifierar sig som sitt biologiska, binära kön, alltså man eller kvinna.