Anmäla till soc

[Galant]

Tyvärr, blir inte allt bra bara för att socialtjänsten blir inkopplad. Det finns ju ingen möjlighet att tvinga fram förändringar utan det är helt avhängigt personernas egen vilja. Utifrån det blir det märkligt att resonera som du gör @Grazing. Anmälaren kan ha helt rätt i sin anmälan, socialtjänstens agerande kan vara helt by the book ändå skiter det sig och människor far illa. Det kan knappast anmälaren ta ansvar för.

Det mänskliga lidandet är stort och det finns mängder med människor som skulle behöva förändra sina beteenden och liv. Det enda jag, som en del av socialtjänsten, kan göra är att skapa tillit nog så "min" klient och jag vågar vandra andra vägar och prova oss fram. Jag älskar mitt jobb och jag bryr mig alltid om "mina" ungdomar. Jag gör alltid allt jag kan men det innebär inte alltid att jag kan skapa de förutsättningar som just en enskild ungdom behöver för att läka ihop. Tyvärr är det så och ansvaret för det är delat. Det går inte att bara lasta det på mig utan en stor del hamnar även på den enskilde och hur mycket den vill och förmår.

 

[Grazing]

Finns inget för soc att anmärka på så har förhoppningsvis föräldrarna fått en wake-up att folk omkring reagerar på vissa händelser.

Dom lägger inte ner det alltid bara sådär. Vi fick kämpa i flera år för att få bort anklagelserna och få soc att fatta att allt var som det skulle och få bort dom från vårat liv. Därför jag tycker det är viktigt att folk vet om vilken skada det faktiskt kan göra, det läggs inte bara ner sådär.

Jag skriver inte att man aldrig ska anmäla men att ta så lätt på det gör mig bara så uppgiven.

 

[Youmeoh]

Klart det är min åsikt, och jag tycker fortfarande att om man är beredd att göra en så stor grej, så är det minsta man kan göra att stå för det också sen när det inte går som tänkt. Jag blev så misstänksam mot alla att jag slutade prata helt mer eller mindre, den anonyma männskan tog hela mitt liv ifrån mig och jag har fortfarande inte kommit ikapp. Familjen mådde skit i flera år, allt för att någon antagit saker och ting och gömt sig bakom en anonym anmälan.

Med tanke hur bananas folk kan gå i fall där barnen (med all rätta) blir omhändertagna tycker jag inte ens att det är en fråga om att ha möjlighet att anmäla anonymt eller inte. Det finns liksom inget alternativ

 

[Galant]

Ärligt talat skulle jag ha väldigt svårt att ta upp missförhållanden med en familj jag kände. Vem i helvete skulle ta det bra? "Hej, jo, jag tycker ni behandlar era barn katastrofalt så jag tänkte anmäla till soc".
Jag är i valet och kvalet kring en orosanmälan, gör jag den blir det definitivt anonymt. Jag är inte ett dugg intresserad av att få de aggressionerna riktade mot mig, jag vill bara att barnen ska få en chans att må bra. Finns inget för soc att anmärka på så har förhoppningsvis föräldrarna fått en wake-up att folk omkring reagerar på vissa händelser.
Och barnen vet att de är sedda av någon, hoppas jag.

Om du visste hur många ungdomar jag träffar genom mitt jobb som frågar just om detta. Varför anmälde inte någon? Varför såg ingen hur illa det var när de var små? Till mig kommer de när de är 15-17 år och straffat ut sig själva men nästan alltid har det varit dåligt tidigt när de var små. Ofta säger de att tänk om jag fått träffa människor som er (vi som jobbar på behandlingshemmet) tidigare. Då kanske jag inte slängt bort så många år.

 

[Grazing]

Men jag kan inte lägga all min tid på en dysfunktionell familj. Jag har en egen familj och ett eget liv.
Hur skulle den familjen ta det om jag kom in och tyckte massa saker? Jag har ingen kompetens att hantera sånt, det ska proffs göra.

Men vadå all sin tid? Bryr man sig om personen det handlar om så bör man vara beredd att lägga lite tid på personen och ta reda på vad som händer också innan man agerar nåt.

Misstänkter man någonting så kan man fråga hur det ligger till och fråga vad man kan hjälpa till med. En fråga rakt ut till mig så hade jag kanske haft ett liv idag. Jag hade kunnat förklara läget, jag hade fått en chans att få hjälp att ta mig till bup kanske, för jo, alla människor har en kompetens att hjälpa en person till något ställe att prata på. Hjälpen för mig uteblev helt pga den anmälan.

 

[Galant]

Dom lägger inte ner det alltid bara sådär. Vi fick kämpa i flera år för att få bort anklagelserna och få soc att fatta att allt var som det skulle och få bort dom från vårat liv. Därför jag tycker det är viktigt att folk vet om vilken skada det faktiskt kan göra, det läggs inte bara ner sådär.

Jag skriver inte att man aldrig ska anmäla men att ta så lätt på det gör mig bara så uppgiven.

Ja, visst finns det tokstollar som anmäler folk till socialtjänsten för att jävlas och ja, det finns de som inte förstår allvaret i en anmälan MEN det stora flertalet människor i vårt samhälle finns inte i dessa grupper. De flesta förstår, oroar sig och våndas innan de anmäler. Enligt min erfarenhet så är problemet def motsatt din mening. Det görs för få anmälningar! Från både förskola, skola, föreningsliv och samhället i stort. Jag möter de ungdomar som haft det riktigt jävla illa och de är alldeles för många. Jag tror inte vanligt folk förstår hur illa en del har det.

 

[Galant]

Men vadå all sin tid? Bryr man sig om personen det handlar om så bör man vara beredd att lägga lite tid på personen och ta reda på vad som händer också innan man agerar nåt.

Misstänkter man någonting så kan man fråga hur det ligger till och fråga vad man kan hjälpa till med. En fråga rakt ut till mig så hade jag kanske haft ett liv idag. Jag hade kunnat förklara läget, jag hade fått en chans att få hjälp att ta mig till bup kanske, för jo, alla människor har en kompetens att hjälpa en person till något ställe att prata på. Hjälpen för mig uteblev helt pga den anmälan.

Menar du på allvar att socialtjänsten hindrade dig från kontakt med bup?

 

[Hyacinth]

Men vadå all sin tid? Bryr man sig om personen det handlar om så bör man vara beredd att lägga lite tid på personen och ta reda på vad som händer också innan man agerar nåt.

Misstänkter man någonting så kan man fråga hur det ligger till och fråga vad man kan hjälpa till med. En fråga rakt ut till mig så hade jag kanske haft ett liv idag. Jag hade kunnat förklara läget, jag hade fått en chans att få hjälp att ta mig till bup kanske, för jo, alla människor har en kompetens att hjälpa en person till något ställe att prata på. Hjälpen för mig uteblev helt pga den anmälan.

Fast man kanske inte har en närmare relation? Det kan vara grannar man hör genom väggen, man ser något man reagerar starkt på i skol-sammanhang osv.

 

[chaosgirl]

Menar du på allvar att socialtjänsten hindrade dig från kontakt med bup?

Inte förvånad, de avslutade min systers bupkontakt, och tog bort hennes fungerande adhd medicin, skolan ifrågasatte varför då hon fungerade betydligt bättre i skolan som medicinerad och hängde med.

 

[gul_zebra]

Och barnen vet att de är sedda av någon, hoppas jag.

Om du visste hur många ungdomar jag träffar genom mitt jobb som frågar just om detta. Varför anmälde inte någon? Varför såg ingen hur illa det var när de var små? Till mig kommer de när de är 15-17 år och straffat ut sig själva men nästan alltid har det varit dåligt tidigt när de var små. Ofta säger de att tänk om jag fått träffa människor som er (vi som jobbar på behandlingshemmet) tidigare. Då kanske jag inte slängt bort så många år.

Kan bara skriva under, just det här är så jävla viktigt! En omvärld som tittar på och inte gör nånting inte bara möjliggör fortsatt felbehandling utan herregud vilken katastrof för självkänslan, för tilliten till andra människor och vilka vidriga signaler man skickar till barnen ifråga.
"Ingen sa ifrån så det måste vara okej när mamma/pappa/annan slår mig".
"Jag förtjänar inte bättre".
"Det är mig det är fel på".
"Jag är värdelös".
Det är inte okej på en fläck.

Morgan Alling sa det bäst: "Den som ser och hör men ingenting gör, ska veta; tystnaden är det största sveken!"

 

[chaosgirl]

Det är rätt illa när skolans pedagoger och lärare ifrågasätter soc, och vittnar till barnets fördel mot soc. Och nej dem kände inte föräldern personligen, utan de brydd sig om barnet och såg att hon for illa i soc vård.

 

[Galant]

Inte förvånad, de avslutade min systers bupkontakt, och tog bort hennes fungerande adhd medicin, skolan ifrågasatte varför då hon fungerade betydligt bättre i skolan som medicinerad och hängde med.

Fast en tjänsteman inom socialtjänsten föreskriver inte medicin. Det gör en läkare så det finns ingen möjlighet att socialtjänsten kan påverka detta. Det samma gäller bup kontakt. Det är sjukvården som beviljar, ställer i kö eller avslutar kontakten. En tjänsteman inom socialtjänsten får inte ens ta del av vad som sker inom vården då det råder sekretess. Enda möjligheten för att få information är om klienten lyfter sekretessen.

 

[Grazing]

Menar du på allvar att socialtjänsten hindrade dig från kontakt med bup?

Med tanke på hur mycket energi och tid det tog med soc så tog det sin tid för oss att komma till bup, inte direkt det lättaste att få en tid där heller då det är lång väntetid. När jag väl kom dit så var jag så totalt nere av situationen med soc att det inte gick att ta tag i mina grundproblem alls. Det var så mycket som soc orsakat som det fick läggas tid på istället.

Ja, visst finns det tokstollar som anmäler folk till socialtjänsten för att jävlas och ja, det finns de som inte förstår allvaret i en anmälan MEN det stora flertalet människor i vårt samhälle finns inte i dessa grupper. De flesta förstår, oroar sig och våndas innan de anmäler.

Den som anmälde i mitt fall var ingen som jävlades, det var säkerligen någon som trott att saker och ting hände hemma hos mig som inte hände. Det var säkerligen i all välmening denna människa anmälde. Det var en av alla som menar på att det är bättre att anmäla en gång för mycket än en gång för lite. Och det förstörde hela mitt liv och min familjs. Dom har kommit tillbaka dock men jag har det inte. Jag kommer aldrig förlåta mig själv för vad jag fått min familj att gå igenom, hade jag dålt mitt mående mer, som jag inte gjorde då i lite hopp om att någon skulle fråga hur jag mådde så hade detta aldrig hänt.

Enligt min erfarenhet så är problemet def motsatt din mening. Det görs för få anmälningar! Från både förskola, skola, föreningsliv och samhället i stort. Jag möter de ungdomar som haft det riktigt jävla illa och de är alldeles för många. Jag tror inte vanligt folk förstår hur illa en del har det.

Som vanligt så är det så att vissas lidande är viktigare att bry sig om än andras. Det är inte direkt få som varit med om det jag varit med om. Soc höll på att driva mig rakt mot döden. Från smådeppighet till djupa depressioner som fortfarande mer eller mindre sitter i, jag blir aldrig fri från det här. Så varför mäta folks lidande liksom, soc borde ta lärdom om sådana fall som mig också, men dom anser fortfarande att dom inte gjort något fel i mitt fall. Det talas väldigt lite om dom som far illa av soc handlanden av någon anledning.

 

[Lovisaleonora]

Och dör pga av anmälan och soc inblandning också. Men dom människorna räknas kanske inte. Det finns fler alternativ än att inte göra någonting eller att anmäla.

Fast den risken är faktiskt inget jag kalkylerar med. Jag kan inte stå bredvid medan någon far illa, bara för att andra har snedvridna moraliska aspekter på vad man bör göra i vilket fall. Självklart ska man anmäla anonymt, bättre anmälan än ingen - om man misstänker att någon far illa.

Om ingen far illa och utredningen visar detta är skadan minimal. Om ingen anmäler och någon far illa är skadan gigantisk. Och systemet satt ur spel.

 

[Grazing]

Fast man kanske inte har en närmare relation? Det kan vara grannar man hör genom väggen, man ser något man reagerar starkt på i skol-sammanhang osv.

Det är därför man pratar med folk. Det går att prata även med människor man inte känner så väl.

 

[Lovisaleonora]

Det är därför man pratar med folk. Det går att prata även med människor man inte känner så väl.

Och sidorna här är full med människor som mår jättejättejättedåligt men berättar hur de håller skenet uppe - t o m när de själva söker hjälp.

Jag hade aldrig i livet berättat för någon hur dåligt jag mådde när jag mådde som sämst. Inte en chans.

 

[Grazing]

Om ingen far illa och utredningen visar detta är skadan minimal. Om ingen anmäler och någon far illa är skadan gigantisk. Och systemet satt ur spel.

Skadan minimal? I mitt fall var skadan gigantisk pga anmälan, jag har fortfarande inte kommit tillbaka till livet. Men som vanligt så räknas inte alla människor verkar det som.

 

[Lovisaleonora]

Skadan minimal? I mitt fall var skadan gigantisk pga anmälan, jag har fortfarande inte kommit tillbaka till livet. Men som vanligt så räknas inte alla människor verkar det som.

Det finns jättemånga som hamnar i kläm vid en polisanmälan. Ska vi sluta anmäla till polisen? Det är ett system det handlar om.

Allt jag gör i livet påverkar andra, ibland på ett sätt jag inte avser. Men många gånger kan jag inte välja annorlunda, även jag insett konsekvenserna innan.

 

[Grazing]

Och sidorna här är full med människor som mår jättejättejättedåligt men berättar hur de håller skenet uppe - t o m när de själva söker hjälp.

Jag hade aldrig i livet berättat för någon hur dåligt jag mådde när jag mådde som sämst. Inte en chans.

Inte du nä, men jag hade det. Och säkerligen många andra. Och om man inte berättar allt första gången någon frågar så kanske man gör det andra gången någon frågar och bryr sig.

Liksom igen så är mitt fall inte unikt, det är många som råkat ut för det jag gjort. Det är dumt att låtsas som att dom inte finns.

Det finns jättemånga som hamnar i kläm vid en polisanmälan. Ska vi sluta anmäla till polisen? Det är ett system det handlar om.

Det polisänmäldes i mitt fall, polisen var vettig nog att lägga ner det så fort dom hört mig. Dom förstod situationen och soc gjorde det inte. Men nä, en polisanmälan ska man heller inte göra lättvindigt om man inte vet vad saker och ting handlar om.

 

[Lovisaleonora]

Inte du nä, men jag hade det. Och säkerligen många andra. Och om man inte berättar allt första gången någon frågar så kanske man gör det andra gången någon frågar och bryr sig.

Liksom igen så är mitt fall inte unikt, det är många som råkat ut för det jag gjort. Det är dumt att låtsas som att dom inte finns.

Det är väl precis lika dumt att låtsas som jag och mina gelikar inte finns?!