Anmäla till soc

[Görel]

Om du tycker om familjen såpass, varför ska du då anmäla anonymt till soc??
Då är det väl bättre att prata med familjen, erbjuda stöttning ?
Mår dottern dåligt är det bup som ska kontaktas i första hand, inte soc

Varför jag reagerar är för att jag har bara sett saker bli värre när soc kopplats in specifikt när det varit anonyma anmälningar. Det finns många andra sätt att gå än att anmäla anonymt. Far hon illa, anmäl men stå för det du gör isf.

BUP kan vara rätt men inte alltid, det beror på varför barnet mår dåligt. Det kan också vara något socialt, som att föräldrar inte har tid för sina barn eller att man har ett dåligt sätt att kommunicera ned varandra i familjen. Många gånger kan en utredning hjälpa familjer att själva se vad det är som gör att något inte fungerar och kan reda ut detta på egen hand.

 

[chaosgirl]

Jag har gjort orosanmälan och varit anonym, och det har varit personer nära mig. :O
Varför jag inte anmälde som mig själv var för att jag trodde de skulle känna att de inte skulle kunna be mig om hjälp då.
De har aldrig nämnt att de har fått en orosanmälan. Kommer frågan svarar jag ärligt.

Man kan vara där och stötta men i familjer där det gått överstyr, kan det vara svårt att nå fram. Man kan stötta/prata/avlasta/betala veterinärräkningar/köpa mat hur mycket som helst.
En person som mår så dåligt att familjen mår dåligt av det, ser inte alltid att deras problem går ut över barnen. En alkoholist erkänner aldrig att den är alkoholist och upplever sig kanske inte heller som onyktra runt barnen?
Jag har blivit väldigt väl bemött i de två fall jag gjort anonym orosanmälan.
Familjerna har fått oerhört bra hjälp och stöttning från social, läkare och kuratorer. Samt fått svindyra behandlingar de inte hade kunnat lösa själva!
Finns det bara pengar i kassan, så fungerar systemet fantastiskt bra.
Troligen har resurserna inte funnits i din kommun? Det är ju jättetrist. Och tyvärr en politisk fråga...

Jo men det finns resurser att ta välmående barn ur sin egen familj, sära på syskon, och ta ifrån barnen all deras trygghet, famhemsplacera dem flera gånger, vart var barnens bästa i det? Resurser på att anlita privata famhemskonsulenter m.m betala massor av pengar till famhem för barnet har diagnoser och de välmående barnen började för första gången i sitt liv må psykiskt dåligt EFTER att soc tagit barnen ifrån deras hem pga lösa grunder och okunskap.

Så resurser handlar det nog ej om snarare okunskap,prestige och maktmissbruk och personlig agenda, och nu ska jag sluta skriva innan jag får en ny varning...

Jag har faktiskt varit med om BRA soc, men alla dessa jag mött som varit bra har bytts ut/slutat självmant tyvärr.

Som sagt soc kan säkert hjälpa men det är fortfarande mer rätt mot familjen att anmäla med namn.

 

[chaosgirl]

¨Förtydliga dig, hur går det till? När den som tar emot anmälan inte noterar namn, nummer, relation eller ens om det är en man eller kvinna?

Folk brukar gissa, men det är inte alltid som de gissar rätt. Om jag tagit emot ett samtal och vet att anmälaren är en man medan de som blivit anmälda är övertygade om att det är en kvinna.

Nu pratade jag inte om att soc berättade vem som anmält, det jag menade är sanningen kommer alltid fram. Och många gånger vet familjen själv vem det är iaf även om soc inte säger vem det är.

 

[Raderad medlem 6459]

Nu pratade jag inte om att soc berättade vem som anmält, det jag menade är sanningen kommer alltid fram.

Det gör den inte alls. Jag har gjort en orosanmälan till socialtjänsten en gång angående ett barn och det finns inte en chans i hela världen att de föräldrarna kunnat gissa att det var jag.

 

[Koltrast]

Nu pratade jag inte om att soc berättade vem som anmält, det jag menade är sanningen kommer alltid fram. Och många gånger vet familjen själv vem det är iaf även om soc inte säger vem det är.

Jag har också gjort en orosanmälan en gång(som ledde till åtgärder som jag tror var bra inte bara för barnet ifråga utan även för hens syskon och föräldrar) och precis som i @niphredil s fall vore det stört omöjligt för föräldrarna att luska ut att det var jag som anmält.

 

[Youmeoh]

Jo men det finns resurser att ta välmående barn ur sin egen familj, sära på syskon, och ta ifrån barnen all deras trygghet, famhemsplacera dem flera gånger, vart var barnens bästa i det? Resurser på att anlita privata famhemskonsulenter m.m betala massor av pengar till famhem för barnet har diagnoser och de välmående barnen började för första gången i sitt liv må psykiskt dåligt EFTER att soc tagit barnen ifrån deras hem pga lösa grunder och okunskap.

Så resurser handlar det nog ej om snarare okunskap,prestige och maktmissbruk och personlig agenda, och nu ska jag sluta skriva innan jag får en ny varning...

Jag har faktiskt varit med om BRA soc, men alla dessa jag mött som varit bra har bytts ut/slutat självmant tyvärr.

Som sagt soc kan säkert hjälpa men det är fortfarande mer rätt mot familjen att anmäla med namn.

Sluta sprid osanningar! Soc har inget som helst egenintresse i att omhänderta barn och det krävs domstolsbeslut för sånt. Innan det kommer så långt som till domstolen passerar det dessutom ett flertal kvarnar (enskild tjänsteman, enhetschef, politiker...).
Vid varje misstanke om att barn far illa ska det anmälas, för barnets bästa. Antisoc-skrämselpropaganda som dina uttalanden hjälper ingen, utom möjligtvis de rättshaverister som bedriver något slags personligt korståg mot allt vad myndigheter heter

 

[Hyacinth]

Och det kommer alltid fram vem som anmält även om det är en anonym anmälan, för sanningen kommer alltid frams specifikt när det gäller folk man umgås med.

Nej, det gör det inte.

 

[åke]

Prata med familjen först. Det bästa måste ju vara att undvika en anonym anmälan. Det måste ju vara hemskt för familjen att gå och fundera på vem som har anmält.

 

[gul_zebra]

@chaosgirl Jag for illa som barn. Vet du vad som hände när det anmäldes till soc? Inte ett skit, för inte en jävel behagade anmäla.

Fy fan, är väl typ vad jag kan bidra med till diskussionen. Självklart ska det anmälas när barn far illa, det är inte ens diskuterbart. Spelar ingen som helst roll om man gör det öppet eller anonymt, det enda som spelar någon som helst roll är att barnet ifråga får hjälp.

 

[Myrten]

Sluta sprid osanningar! Soc har inget som helst egenintresse i att omhänderta barn och det krävs domstolsbeslut för sånt. Innan det kommer så långt som till domstolen passerar det dessutom ett flertal kvarnar (enskild tjänsteman, enhetschef, politiker...).
Vid varje misstanke om att barn far illa ska det anmälas, för barnets bästa. Antisoc-skrämselpropaganda som dina uttalanden hjälper ingen, utom möjligtvis de rättshaverister som bedriver något slags personligt korståg mot allt vad myndigheter heter

Otroligt bra skrivet! Självklart blir det fel ibland även från myndigheters sida. Handläggare är trots allt vanliga människor och ibland är tolkningen av de lagar som statstjänstemän måste hålla sig till inte helt solklara. Men att tro och sprida att myndigheterna medvetet skulle gå in för att djävlas med folk är ju så dumt att klockorna stannar.

 

[Lovisaleonora]

Som sagt soc kan säkert hjälpa men det är fortfarande mer rätt mot familjen att anmäla med namn.

Fast det här handlar ju inte om familjen, det här handlar om barnet. Många, många barn far illa för att ingen vågar ta steget och berätta om sina farhågor (att barnet inte har det bra hemma).

Jag tycker gul_zebra skriver ett viktigt inlägg, det är ett dubbelt svek mot ett barn att inte någon hjälper till i en sådan situation.

Beroende på vilken sida i en tvist man står har man alltid olika vinklar på historien.

 

[lil-sis]

Prata med familjen först. Det bästa måste ju vara att undvika en anonym anmälan. Det måste ju vara hemskt för familjen att gå och fundera på vem som har anmält.

Varför måste det vara det bästa?

 

[Youmeoh]

Prata med familjen först. Det bästa måste ju vara att undvika en anonym anmälan. Det måste ju vara hemskt för familjen att gå och fundera på vem som har anmält.

Om det är så att barnet/barnen far illa på grund av föräldrarna tror jag knappast att det hjälper att prata med dem, det känns ganska naivt att tro det (ja, jag må vara både cynisk och arbetsskadad). Min spontana känsla är att de knappast skulle sluta bara för att en utomstående kommer och pratar med dem, snarare kanske det göms undan i större utsträckning för att undvika ytterligare konfrontationer. Ofta brister det både i självinsikt och föräldraförmåga i de fallen.

 

[Hedinn]

Prata med familjen först. Det bästa måste ju vara att undvika en anonym anmälan. Det måste ju vara hemskt för familjen att gå och fundera på vem som har anmält.

Det är det garanterat, men kanske familjen borde lägga sina resurser på att fundera över varför någon anmält och försöka göra något åt situationen. Det borde ju knappast vara den anonyma anmälaren som är familjens största problem.

 

[chaosgirl]

Sluta sprid osanningar! Soc har inget som helst egenintresse i att omhänderta barn och det krävs domstolsbeslut för sånt. Innan det kommer så långt som till domstolen passerar det dessutom ett flertal kvarnar (enskild tjänsteman, enhetschef, politiker...).
Vid varje misstanke om att barn far illa ska det anmälas, för barnets bästa. Antisoc-skrämselpropaganda som dina uttalanden hjälper ingen, utom möjligtvis de rättshaverister som bedriver något slags personligt korståg mot allt vad myndigheter heter

Det är inte osanning! Det är vad som hänt i min familj, inte min biologiska för hade soc brytt sig när jag bodde hos min biologiska familj, så hade jag inte växt upp i en misär.

För att sedan hamna hos världens underbaraste familj, som blir förstörd pga soc. Jag har varit med om soc som inte gör ett skit, tittar åt andra hållet (mitt egen uppväxt) och där soc tar till drastiska åtgärder på lösa grunder (min underbara familj jag bor med)

Det enda jag säger är, anmäl absolut men stå för det du gör och den som är kontakt med soc utifall det får en mardömshandläggare, ha allt på skrift, filma besöken och ha ett oberoende vittne med dig.

Inget fel i att anmäla om man är orolig, men anonymt är bara så fel. Speciellt om du känner familjen

 

[chaosgirl]

Jag vet en superbra socchef, hon är famhemsmamma till min bror. Hon har ifrågasatt hela vårat fall. Hon såg till att föräldern fick träffa sin son, för soc lyssnade inte på varken barnet,föräldern eller utomstående

 

[TinyWiny]

Det är inte osanning! Det är vad som hänt i min familj, inte min biologiska för hade soc brytt sig när jag bodde hos min biologiska familj, så hade jag inte växt upp i en misär.

För att sedan hamna hos världens underbaraste familj, som blir förstörd pga soc. Jag har varit med om soc som inte gör ett skit, tittar åt andra hållet (mitt egen uppväxt) och där soc tar till drastiska åtgärder på lösa grunder (min underbara familj jag bor med)

Det enda jag säger är, anmäl absolut men stå för det du gör och den som är kontakt med soc utifall det får en mardömshandläggare, ha allt på skrift, filma besöken och ha ett oberoende vittne med dig.

Inget fel i att anmäla om man är orolig, men anonymt är bara så fel. Speciellt om du känner familjen

Eller så resonerar man som så att om socialen inte gör något så kan man själv inte heller göra något för barnen längre om man inte har anmält anonymt. Det du har upplevt är självklart fruktansvärt men det finns så många scenarion där en anonym anmälan faktiskt är den bästa lösningen. Jag tror inte heller att din uppväxt hade blivit annorlunda om det hade stått en namn på anmälan.

 

[chaosgirl]

Eller så resonerar man som så att om socialen inte gör något så kan man själv inte heller göra något för barnen längre om man inte har anmält anonymt. Det du har upplevt är självklart fruktansvärt men det finns så många scenarion där en anonym anmälan faktiskt är den bästa lösningen. Jag tror inte heller att din uppväxt hade blivit annorlunda om det hade stått en namn på anmälan.

Det var både anonyma och med namn och från skola, dessa anmälningar. Den ENDA gång de faktiskt utredde längre tid och gjorde ngn liten åtgärd mot min alkoholiststyvpappa, var när anmälan hade namn. Alla anonyma anmälningar, var lite samtal sen var det klart. De brydde sig inte. Ändå placerades min storasyster i familjehem på sol men mig sket dem i..

Min riktiga familj jag bor med nu, har genom åren trakasserars av anonyma anmälningar från fd vänner som använder sig av myndigheter som hämnd. Och det har kommit fram vem varje gång vem det är. Denna gång slutade det i en skräckhistoria i kommunen vi bodde i då.

Medans kommunen vi bor i nu, gjorde faktiskt en RIKTIG grundlig utredning efter anmälan från kommun som tog barnen fick veta att föräldern bodde i ny kommun och låg på bb och att syskonen var placerade. Den kommunen ansåg att föräldrarna kunde ta hand om dv nyfödda lillasyster , och varje gång denna kommun fått en anmälan har det gjort jobbet så mkt bättre än fd kommunen. För i denna kommun så anser dem att lillasyster skulle inte kunna ha det bättre medans i förra kommunen vägrar de se till barnens bästa..

 

[Galant]

Jag har en känsla av att du och jag kanske skulle ha olika åsikter om hur underbar din familj är @chaosgirl. Det är inte helt ovanligt att någon utanför familjesystemen ser saker på ett annat sätt. Jag jobbar på behandlingshem, för ungdomar, och vi ingår som en del av socialtjänsten. Jag har många exempel på både ungdomar som spyr galla över hur socialtjänsten förstör deras liv och hyllar sina föräldrar, där jag tänker att föräldrarna har många dysfunktionella beteenden, och ungdomar som är i totalkonflikt med föräldrarna, där jag tänker att det trots allt finns goda strukturer att bygga på.

Livet är komplext och de bedömningar som tjänstemän och ibland rätten måste göra är svåra. Men min åsikt när det kommer till anmälningar är att det är för få gjorda! Så länge som det finns barn och ungdomar som far illa och som vuxna berättar om hur illa det varit men ingen jävel tog bladet från munnen och berättade så kan jag inte se annat än att vi behöver stå upp än mer och våga agera.

 

[hoppsann]

Jo men det finns resurser att ta välmående barn ur sin egen familj, sära på syskon, och ta ifrån barnen all deras trygghet, famhemsplacera dem flera gånger, vart var barnens bästa i det? Resurser på att anlita privata famhemskonsulenter m.m betala massor av pengar till famhem för barnet har diagnoser och de välmående barnen började för första gången i sitt liv må psykiskt dåligt EFTER att soc tagit barnen ifrån deras hem pga lösa grunder och okunskap.

Så resurser handlar det nog ej om snarare okunskap,prestige och maktmissbruk och personlig agenda, och nu ska jag sluta skriva innan jag får en ny varning...

Jag har faktiskt varit med om BRA soc, men alla dessa jag mött som varit bra har bytts ut/slutat självmant tyvärr.

Som sagt soc kan säkert hjälpa men det är fortfarande mer rätt mot familjen att anmäla med namn.

I de fall jag varit involverad har det inte varit på tal att upplösa familjen, trots missbruk och diagnoser.
Utan fullt fokus har varit att få en fungerande enhet.
I vissa fall är det bra att anmäla öppet, och i vissa fall anonymt.
Jag tror att färre får hjälp om man tar bort den möjligheten. Om jag ser och förstår att ett barn far illa anmäler jag. Men det hade jag inte vågat om anmälan var öppen. Kan man slå ett barn, kan man ge sig på mig och mitt barn med.
Är det omsättning på bra personal där du bor, är det nog dålig ledning och dålig politik som är roten till det onda. Och det är trist att det ska vara så.