Men finns det då ingen längre ned i startfältet som rider utan gapande mun och med mindre spänning som hade kunnat vinna?
Svaret är väl då att rörelserna inte är lika vackra? Men då måste man ju fundera vidare på vad man tycker är vackert och varför? Det kanske är så att för att få till en (lätt triangulerande, med rejäla bakbensrörelser) piaff som domaren tycker är vacker behövs den spänningen och gapande munnen eller hopsnörda nosen?
Konsten har ju alltid älskat att visa hästar som är lite vilda i blicken, har lite panik, har hög spänning, mycket uttryck. Här blir det ju poäng för det. I konsten är det för att uttrycka krigets ondska osv.
Med mindre press i hand och skänkel och allt kanske det blir en mer marknära tråkigare piaff med lite framåtrörelse i? Inte lika "talangfullt" I så fall är det ju helt enkelt bara kört för dressyren? Om hästen trampar under sig kanske den inte kan lyfta frambenen lika högt i passagen? Om hästen inte sänker ryggen kanske den inte kan lyfta bakbenen lika högt i piaffen? Så med korrekt form kanske du helt enkelt inte kan vara spektakulär. Det är kanske bara inte möjligt.
Är ryttarna klämda mellan skål och vägg. Det här vet vi alla inte är helt korrekt, det står i alla böcker, det står i alla tidningar, alla säger det, det döms ned. Men mellan skål och vägg så går det inte att få det spektakulära uttrycket utan gramantygeln. Utan då blir det mindre spektakulärt och låga poäng.
Får hästen utrymme runt nosen, ja då syns det att den tuggar på bettet... (som kritik av ryttare här ovan, jag tyckte kanske heller inte att det var vackert i sin helhet. Men noterade orolig mun på hästen och tänkte wow, hästen har utrymme för att ha en orolig mun! yay! men de fick direkt kritik i tråden för orolig mun. Hade hon dragit åt nosgrimman skulle munnen inte varit orolig.)
Jag vet inte men spekulerar lite.