Andra chans??

[clubman]

Fast om det är sjukruta som skulle vara alternativet att hålla hästen för framtiden veterinärt så har du ju svaret där och det kommer vilken veterinär som helst även intyga att då är det inte ett alternativ .

Eller har jag missförstått vad du menade ?

Hon kan ju gå i en lite större hage men inte med för mycket gräs...
Hon springer runt som en tok om hon är ute för länge och därmed ökar ju skaderisken, provade lösdrift därav sårskadan...

 

[clubman]

Liten hage några timmar är för mig inte okej.

Inte för mig i heller om hon inte får ridas...

 

[mackan]

@clubman har lite svårt att förstå vad du undrar över i tråden

Den som kan svara på hur din hästs prognos att komma tillbaka i arbete är ju veterinären .
Likaså smärt nivå , osv utifrån hästen .

Bortsett från det så är det ju bara du själv som kan svara på resterande frågor/möjligheter utifrån ovan .

Har du möjlighet /tid/engagemang/ekonomi att hålla hästen som ev sällskapshäst om den kan gå så osv?

Det finns ingen skuld öht i att välja att avsluta en hästs liv utifrån prognos och avsaknad av möjligheter att hålla den på ett för hästen givande sätt livskvalitetsmässigt .
Än mindre att välja att sluta och tacka en gammal häst för den fina tid som varit innan den blir jättedålig .

Du kommer alltid ha många oavsett hur du väljer som tycker och tänker och har åsikter . Jag tycker att man måste strunta i det och se utifrån sig själv och djuret man känner och har kärt , vad som är rimligt .

 

[Lovisaleonora]

Jag har sedan många, många år tillbaka lovat mig själv att inte försöka när det finns fler diagnoser. Det blir inte bra.

Här har du flera olika förutsättningar som motarbetar varandra, och hästen kan inte ens skrota runt och vara häst (ströva, äta gräs, umgås med flocken) och där tycker jag svaret är givet - för mig.

 

[clubman]

@clubman har lite svårt att förstå vad du undrar över i tråden

Den som kan svara på hur din hästs prognos att komma tillbaka i arbete är ju veterinären .
Likaså smärt nivå , osv utifrån hästen .

Bortsett från det så är det ju bara du själv som kan svara på resterande frågor/möjligheter utifrån ovan .

Har du möjlighet /tid/engagemang/ekonomi att hålla hästen som ev sällskapshäst om den kan gå så osv?

Det finns ingen skuld öht i att välja att avsluta en hästs liv utifrån prognos och avsaknad av möjligheter att hålla den på ett för hästen givande sätt livskvalitetsmässigt .
Än mindre att välja att sluta och tacka en gammal häst för den fina tid som varit innan den blir jättedålig .

Du kommer alltid ha många oavsett hur du väljer som tycker och tänker och har åsikter . Jag tycker att man måste strunta i det och se utifrån sig själv och djuret man känner och har kärt , vad som är rimligt .

Du har rätt i att veterinären borde kunna svara på det, jag ska prata med honom igen...
Jag vill ju att hon ska kunna få vara häst och med hennes diagnoser försämras chanserna att hon ska få vara det, jag var mest ute efter vad folk känner i såna här lägen, hur långt ska man gå? Hur länge ska man försöka med en 19 årig häst?
Hade hon varit yngre hade jag absolut inte gett upp!!
Och som du säger, det är nog mest skulden jag känner, om jag tänker fel...?? Är det för tidigt att ge upp?
Det är så himla svårt!
Som sagt får diskutera vidare med vet!
Tack för din input!!!

 

[clubman]

Jag har sedan många, många år tillbaka lovat mig själv att inte försöka när det finns fler diagnoser. Det blir inte bra.

Här har du flera olika förutsättningar som motarbetar varandra, och hästen kan inte ens skrota runt och vara häst (ströva, äta gräs, umgås med flocken) och där tycker jag svaret är givet - för mig.

Mmm hade hon kunnat gå på lösdrift/bete så hade hon fått gå där och mysa!!
Nu kan hon inte det...

 

[troxel]

Djuren ska inte leda!
Kan man inte ta dom svåra beslut då ska man inte har djur.

 

[clubman]

Djuren ska inte leda!
Kan man inte ta dom svåra beslut då ska man inte har djur.

Hade hon lidit hade nog veterinären sagt det....

 

[Efwa]

Hade hon lidit hade nog veterinären sagt det....

Tyvärr är det inte alltid de gör det.
Speciellt på hund- och kattsidan men ofta även på hästsidan) är det ibland mycket lidande innan veterinärerna ens funderar på ett slut. Har varit med om det flera gånger där jag varit jäkligt nära att anmäla ägarna och veterinär.

 

[mackan]

Tyvärr är det inte alltid de gör det.
Speciellt på hund- och kattsidan men ofta även på hästsidan) är det ibland mycket lidande innan veterinärerna ens funderar på ett slut. Har varit med om det flera gånger där jag varit jäkligt nära att anmäla ägarna och veterinär.

Det är komplext utifrån att veterinär inte ska "råda" till avlivning om det inte är ett solklart fall ang lidande...
Utifrån det så faller väldigt mycket på djurägaren att tydligt kommunicera sitt tänk/ställningstagande till veterinären hur djurägaren resonerar . Då kan veterinären svara utifrån det mer konkret .
Många djurägare är inte tydliga och vet inte hur tydliga de behöver vara för att få regelrätta svar .
Då Fortsätter veterinärerna så länge det inte är totalt stopp i fråga om möjligheter utan att djuret lider permanent . Så fungerar det .

 

[nullo-modo]

Berättat hur jag tänkte.

Cilla hade jag i 15 år och största delen var hon inte mer ridbar mer än lätt promenad efter en skada men hon trivdes kanon med livet att gå i hage med polare och även en lägre tid på box (fång) hade hon humöret uppe men när jag märkte att hon började stelna till efter bara några timmar på box och det syntes på henna att ett fång anfall till inte var så långt borsta så valde jag att det var dags istället för att ställa henne i mindre hage utan gräs och vänta på att hon skulle bli ännu stelare med tiden.

My valde jag att ta bort samtidigt, My hade kroppsligt funkat något år till innan tänderna varit slut men My och Cilla var själsfränder och Cilla var även hennes beskyddare mot andra hästar för My var en ponny som lätt blev betalt jagad av andra hästar men ingen häst vågade när Cilla var nära.
Hade tänkt i andra banor om hon inte sätt ut så i munnen som hon gjorde.
Även My tyckte om livet med att bra gå i hage.

 

[cirkus]

Tyvärr är det inte alltid de gör det.
Speciellt på hund- och kattsidan men ofta även på hästsidan) är det ibland mycket lidande innan veterinärerna ens funderar på ett slut. Har varit med om det flera gånger där jag varit jäkligt nära att anmäla ägarna och veterinär.

Jag har inte samma erfarenhet alls som du har.
Under 2015 (hemska år) fick jag ta bort 3 av smådjuren. Två katter och en hund - inget av fallen var ens en tvekan hos veterinären.

Under 2014 hade jag en annan katt som skadades svårt, vi hade tre val, operera och försöka få katten hel, amputera det brutna benet, ta bort katten. Vi valde att försöka få honom återställd och det gick bra även om det var lite bumpy road med några komplikationer. Veterinären var otroligt proffsig hela tiden och berättade på ett tydligt sätt hur prognoser och chanser var kontra eventuellt lidande.

 

[Shaggy]

Min vackra vita hade tre åkommor. Hosta, IR och ett trasigt knä. De tre går inte sådär överdrivet bra ihop. Jag stod i valet och kvalet då det visade sig att hon inte ens skulle hålla för promenadridning slutligen fick hon gå kvar och jag betäkte (efter samråd med min veterinär). Jag vet inte vad som hände men IRen som hon drog på sig under sin första dräktighet blev bättre under den andra dräktigheten och det var nog hennes räddning. Hon var kvar tills ungen var drygt 2 och fick sedan vandra vidare då knät började bli för dåligt.
Jag hade två gränser. Den första var att hon skulle kunna gå på bete och den andra att hon inte skulle ha ont så det störde henne. Det hela gick ut på att hon skulle kunna vara häst och en lycklig sådan.

 

[clubman]

Tack alla för era åsikter och erfarenheter!!
Jag ska ultraljuda och prata med vet på måndag så får jag ta beslut efter det!
Känns bra att få veta lite hur andra tänker även om det inte påverkar mitt beslut för mitt hjärta!
Jag känner ju henne bäst trots allt

 

[Grazing]

Du har rätt i att veterinären borde kunna svara på det, jag ska prata med honom igen...
Jag vill ju att hon ska kunna få vara häst och med hennes diagnoser försämras chanserna att hon ska få vara det, jag var mest ute efter vad folk känner i såna här lägen, hur långt ska man gå? Hur länge ska man försöka med en 19 årig häst?
Hade hon varit yngre hade jag absolut inte gett upp!!
Och som du säger, det är nog mest skulden jag känner, om jag tänker fel...?? Är det för tidigt att ge upp?
Det är så himla svårt!
Som sagt får diskutera vidare med vet!
Tack för din input!!!

Jag tycker inte åldern har så mycket med saker och ting att göra egentligen och jag tycker heller inte det är fel att ha en häst som "prydnad" i hagen ifall hästen trivs och fungerar med det livet. Jag tog bort min häst pga att han knappt skulle klara ett aktivt hagliv pga skadan plus att han skulle nog bli snudd på farlig tillslut som en haghäst då han var en extremt aktiv häst. Han trivdes inte med att bara vara i hagen utan hade ett väldigt behov av att göra saker för att må bra. Hade han fungerat som en haghäst och mått bra av det så hade jag förmodligen väntat lite men jag besluta att ta bort innan han började bli frustrerad och irriterad över att aldrig få göra nåt.

Det är någonting som man känner själv tror jag. Man känner ju sin häst och vet vad den skulle må bra av och inte. Trots allt så mår många hästar bra även som haghästar om hagen är vettig och flocken är bra, och många hästar mår inte alls bra av sådant liv oavsett storlek på hage och flock.