Amatörer, har ni något system?

[Nielaa]

Min metod är att rida och ha kul.. jag har hästen som ren hobby och älskar att rida/köra ut på långturer och under sommarhalvåret blir de mkt sånt för jag älskar de=)

Men nått slags schema har jag väl typ vila 2 dagar.. rida dressyr 1-2 dagar och dressyrträning i körning hemma 1-2 dag i veckan och köra/rida ut på härliga långturer 1-2 dagar i veckan

men veckorna ser väldigt olika ut
Jag kan bara se till mig själv men jag tröttnar om jag måste följa ett strikt schema och inte kan välja vad jag vill göra, det är väl också av den anledning till varför jag inte heller är en tävlingsmänniska=)

 

[Pancakes]

Jag hade nästan glömt den här tråden roligt att läsa alla svaren igen!

För egen del har jag inte formulerat något system nu heller tyska utbildningsskalan gillar jag ju som sagt men jag tappar lite bort det när jag rider.

Dock har vi tagit ett kliv framåt den senaste tiden. En dag så bara funkade allt det som det senaste året bara varit halvbra eller funkat korta tillfällen med tränaren i mitten. Härlig känsla när man kan rida lite mer "på nästa nivå" (även om det fortfarande är en låg nivå )

 

[Pilot]

Jag hade nästan glömt den här tråden roligt att läsa alla svaren igen!

För egen del har jag inte formulerat något system nu heller tyska utbildningsskalan gillar jag ju som sagt men jag tappar lite bort det när jag rider.

Dock har vi tagit ett kliv framåt den senaste tiden. En dag så bara funkade allt det som det senaste året bara varit halvbra eller funkat korta tillfällen med tränaren i mitten. Härlig känsla när man kan rida lite mer "på nästa nivå" (även om det fortfarande är en låg nivå )

Själv fick jag lite samma kick! Hade bestämt mig för ett tag sedan att ta det lugnt och lägga mig på "mellanmjölksnivå". Men efter en helg med min tränare så insåg jag att definitivt inte nöjer mig med det.
Så nu får jag bruka allvar igen.

 

[Aureola]

Jag rider nog också enligt det tyska utbildningssystemet. Men... eftersom det systemet bara fokuserar på hästens utbildning (och mig veterligen är vi två om att utbilda oss ) så använder jag mig mycket av Mary Wanless' ryttartekniker för att bli bättre. Min tränare använder sig av detta sättet också. Först ryttaren, sen hästen. I varje steg i utbildningen måste ryttaren vara klar för det innan det kan fungera. Som för några månader sen, när vi skulle börja med byten, och jag frågade henne hur lång tid hon trodde det skulle ta för hästen att lära sig. "Hästen är redo och kan lära sig på en halvtimme - men hur lång tid det tar för personalen, det är en annan femma!"
Men för alla som känner att de sitter fast, eller att de skulle kunna göra bättre för att göra det lättare för hästen, kan jag varmt rekommendera Mary Wanless, Ride with your mind tex, som verkligen får en att inse hur lite man vet om vad man faktiskt gör med sin kropp och hur man kan öka sin koordinationsförmåga och "body awareness".
Sen har jag i vuxna år skaffat mig ett mycket mer avslappnat förhållningssätt till min ridning. Istället för att hela tiden gå och hitta fel på mig själv och hästen försöker jag istället att vara observant och objektiv och tänka "Ah, nu gjord jag X igen!" istället för "åh nej nu gjorde jag X igen, vilken usel ryttare jag är". Att ha detta mindsetet är nog grundstommen i "mitt" system.

 

[Mabuse]

Intressant tråd! Jag håller med om att man ofta läser om att toppryttarna har system och att det är viktigt att ha ett system, men vad man egentligen menar med att ha ett system står det väldigt sällan något om. Handlar det om att man har ett schema för hur hästarna tränar, ett system för vilka klasser/rörelser de ska klara vid vilken ålder, eller vad?

Om det handlar om att helt enkelt ha en plan med sin ridning, så har jag nog också ett system. Jag ser det lite som att en färdig tävlingshäst är ett färdigt pussel, och sen vill jag som ryttare lägga ihop alla bitar som behövs för att pusslet ska bli komplett. Olika hästar har olika pusselbitar som finns från början, eller som man måste jobba med att få till. Men grunden är nog att hästen tar skänkeln, både framåtdrivande och sidförande. Och att det går att göra en förhållning som hästen lyssnar på. Sen vill jag ha den rak, sen vill jag ha eftergift, och sen vill jag ha ett lagom stöd i handen, att jag kan lägga hästen där jag vill i formen. Och är så pass stabil där att den är kvar och håller takt och tempo i olika övningar och svängar. Jag vill kunna svänga/samla för yttertygeln, och länga och korta gångarterna, osv. Målet är en häst som är med mig hela vägen, så att säga.

Jag är nog väldigt mycket för att jobba med grunderna, kan bli lite perfektionist där om jag får hållas - men om hästen är bra på något svårare, så är det såklart roligt att göra det ibland också, bara för att det är skoj för mig. Typ galoppombyten, jag själv är kass på det, men sitter jag på en häst som kan, så gör jag gärna några om det blir lämpligt läge inte för att hästen behöver jobba med det, utan för att jag tycker det är skoj.

 

[viltmilla]

System har jag inte direkt men en långsiktig planering och en veckovis. För mig som har dagar där jag egentligen känner att jag inte orkar rida är det nog nödvändigt. Det gör att jag sitter upp ändå trots dåligt väder eller trötthet. Oftast mår jag så mkt bättre efter en ridtur!

För hästarna sätter jag upp mål men generellt tränar jag mkt grunder. Jag vill att gas och broms fungerar för små hjälper. Rakriktning tränar vi alltid. Ibland lägger jag in pass som antingen är styrka eller kondition. Jag växlar underlag i form av skog, grusad slinga, åker, hårda vägar. Ibland har jag pass där något nytt introduceras tex galoppombyten eller skolor. Då tränar jag det nya en väldigt kort stund och sedan går jag tillbaka till något dagligt. Min röda tråd är att hästarna ska tycka det är roligt! Jag tävlar inte och behöver inte skynda fram. (På den tiden jag tävlade såg planen annorlunda ut)
Trots att mina hästar alldeles nyligen släpptes ut i stora beteshagen kommer de i full galopp gnäggandes när jag ropar in dem. Det är kvittot på att jag gör ganska rätt i min hästhållning där jag har mina mål just nu

 

[spoff]

En veldig interesant tråd.

Jeg tror også det er veldig ulikt hva man legger i begrepet system. Jeg mener at det finnes mange ulike systemer, og også varianter av de ulike systemene. Jeg mener ikke at f.eks. den tyske utdanningsskalaen er ET system. Jeg mener system er mer en metode og tankegangen rundt hvordan man skal oppnå f.eks. utførselen av å utdanne en hest etter den tyske utdannelsesskalaen. Det finnes ulike varianter av det tyske systemet. Engelskmennene har i stor grad tatt med seg den tyske utdanningsskalaen i sin ridelære, og benytter den i sitt system. Som igjen er noe annerledes, men likevel med mye til felles for de tyske systemene. Og det er selvfølgelig varianter av det engelske systemet også.

Men system tenker jeg på metode og praksis i forhold til hvordan man prinsipielt grunnrir hesten. F.eks. hvordan du rir hesten frem til hånda, og hvordan du gjør dette underveis i utdannelsen av hesten og hvordan du også benytter seg av dette f.eks. gjennom en treningsøkt. I bunn og grunn ligger den tyske utdannelsesskalaen i bunnen, men hvordan man rir en hest frem til hånda, og hvordan man oppnår total ettergift er fremdeles noe som baserer seg på metode.

Jeg tror også at veldig mange amatører ikke helt har noen ide om hva et system er, og benytter seg bevisst av det. Jeg kjener dessverre alt for mange som rir for mange trenere, og mener at "å plukke det beste fra hver av dem" er en fin løsning. Det er absolutt systemer som er såpass like at de i praksis fint kan "blandes". Eller systemer som med riktig rytter og hest kan fungere godt sammen. Men jeg tror alt for mange ryttere ikke er kosekvent i et system, og ikke følger en rød tråd hele veien. I mange av tilfellene vil nok det også være helt greit i forhold til hva slags mål og ambisjoner amatørryttern har. Det er absolutt lov å velge det systemet man ønsker, om så det systemet også er "å blande litt av alt". Et rotete system..

 

[kryddelydd]

Har inte kunnat sova och har således funderat på massa saker senaste timmarna. Bland annat på det här med system. Tar man del av framgångsrika ryttares idéer har de ofta en uttalad strategi, ett system som de följer.

Jag tycker själv att jag ibland blir lite hattig i min ridning, även om det inte är något som är direkt fel så kan jag tycka att en tydligare röd tråd förmodligen hade gjort träningen ännu bättre. Nu är jag bara amatör med ridningen som största hobby, men ändå. Det finns så många delar jag vill ha med i min ridning så det känns som att det är svårt att komma ihåg allt hela tiden Sen kan ju passen ha lite olika fokus såklart.

Hur gör ni andra? Har ni ett system som ni jobbar efter, eller gör ni lite det ni känner behövs för dagen? Ni som har system i någon form, hur har ni kommit fram till det, på vilket sätt använder ni ert system?

Jag har ett grundsystem i utbildningen av mina unghästar, men är väldigt beredd att tänka om för individen om det visar sig att det inte riktigt fungerar.
Jag har hittat mitt sätt genom att rida för olika proffs inom olika discipliner och har hittat gemensamma nämnare och något slags rimlig väg att gå.
Grunden bakom mitt system är egentligen krav/moment i olika dressyrprogram, som ju ger något slags utbildningstrappa, men också väldigt mycket western inblandat där man är (lite beroende på instruktör, förstås) mer flexibel med användandet av skolor, ryggning och andra övningar som tillför ganska mycket till dressyren.

 

[fio]

Jag rider nog också enligt det tyska utbildningssystemet. Men... eftersom det systemet bara fokuserar på hästens utbildning (och mig veterligen är vi två om att utbilda oss )

Skillnaden är att i Tyskland så har man redan utbildat ryttaren innan dom får för sig att börja utbilda och tävla och ha sig.. därför så fokuserar man inte på ryttaren eftersom det redan ska vara avklarat INNAN man ger sig på att utbilda en häst.. till skillnad från i dagens Sverige då där var och varannan gröngöling ska ge sig på att utbilda hästar. Tro fan det blir snett..

 

[Aureola]

Skillnaden är att i Tyskland så har man redan utbildat ryttaren innan dom får för sig att börja utbilda och tävla och ha sig.. därför så fokuserar man inte på ryttaren eftersom det redan ska vara avklarat INNAN man ger sig på att utbilda en häst.. till skillnad från i dagens Sverige då där var och varannan gröngöling ska ge sig på att utbilda hästar. Tro fan det blir snett..

Jag tror att det finns en väldigt stor gråskala mellan "avklarad ryttarutbildning" - och "gröngöling". När är man förresten färdig undrar jag? eftersom alla de som rider svårklass ständigt upprepar att man blir aldrig klar, det finns alltid mer att jobba på.
Lägg där till att alla har olika förutsättningar både fysiskt och mentalt och mycket går att förbättra även de som har kommit långt.
Sen undrar jag hur ryttaren utbildas i Tyskland enligt dig`? På en sågbock?

 

[Aureola]

Sen så handlar denna tråd om amatörer. Och vi som inte har hästarna som vårt yrke har sällan något mer än några års ridande på ridskola bakom oss innan vi skaffar häst och börjar träna för bättre tränare. De flesta tar vad de har och /eller har råd att köpa och utbildar dem och sig själva efter bästa förmåga. Det är varje djurägares skyldighet tycker jag oavsett vilken nivå man rider på. Och just ridsporten av alla andra sporter, lider en enorm brist på utförandets teknik - dvs ridningens "Hur" (hur gör jag? Hur ska det kännas då? Hur känns det när det är mindre bra?). Vart jag än vänt mig under min snart 30 år långa hästkarriär har det nästan uteslutande bara fokuserats på hur ryttaren ska förändra hästen. Förutom att det då och då skriks om att trampa ner hälarna och lyfta blicken och sträcka på sig. Det är i princip all hjälp man får, vilket jag känner är galet för lite, med tanke på hur komplext ridning är och hur mycket som hänger på att ryttaren kan inverka korrekt. Så jag efterlyser mer fokus på ryttaren och ser med glädje att detta börjar komma mer och mer; fler blir intresserade av biomekanik, det kommer reportage i hästtidningarna om hur tränare utbildar sig och ryttare på hög nivå går till de som kan sånt här. Bra nyheter för hästarna.

 

[fio]

Jag tror att det finns en väldigt stor gråskala mellan "avklarad ryttarutbildning" - och "gröngöling". När är man förresten färdig undrar jag? eftersom alla de som rider svårklass ständigt upprepar att man blir aldrig klar, det finns alltid mer att jobba på.
Lägg där till att alla har olika förutsättningar både fysiskt och mentalt och mycket går att förbättra även de som har kommit långt.
Sen undrar jag hur ryttaren utbildas i Tyskland enligt dig`? På en sågbock?

Ja inte sjutton utbildas ryttarna på en unghäst! Jag reagerar på ditt påstående att systemet inte utbildar ryttaren och att ni är två som ska utbildas. Det stämmer inte. Man utbildar först ryttaren på en redan utbildad häst naturligtvis. Sedan läggs väldigt mkt tid på ryttarens sits och position genom longering på en inspänd häst, innan ryttaren släpps lös.

Att man aldrig blir fullärd är väl en helt annan sak än att man har ett system att rida efter?

 

[Aureola]

Men vem har sagt något om unghästar..? Att utbilda sig och hästen enligt utbildningstrappan är väl inte ett linjärt system som har en definitiv början och slut, där första steget bara görs när hästen är ung och aldrig mer vidrörs? Eller hur menar du?
Att bara longera runt en ryttare på en inspänd häst utan att visa den hur hen ska göra med sin bål, sits, ben, balans, är väl rätt bortkastat? Det måste finnas en "utbildningstrappa" även för ryttaren - konkreta övningar att göra, konkreta mål att jobba mot, saker som hen kan förändra inuti sig själv, och därigenom förändrar man hästen också.
Hur färdig tycker du att hästen måste vara innan man låter någon "ny" rida på den? Och om vederbörande har ett antal hästår bakom sig, när slutar den vara "ny"? Och vilken utbildningsnivå av häst får den rida då?
ALLA ryttare kan förbättras och bör göra det också. Det är en gradskala på alla ryttare och hästar, vissa är lite yngre, några är lite äldre, någon är jättebra på att rida si, en annan är bra på att rida så. Nyanser liksom.

 

[fio]

Men vem har sagt något om unghästar..? Att utbilda sig och hästen enligt utbildningstrappan är väl inte ett linjärt system som har en definitiv början och slut, där första steget bara görs när hästen är ung och aldrig mer vidrörs? Eller hur menar du?
Att bara longera runt en ryttare på en inspänd häst utan att visa den hur hen ska göra med sin bål, sits, ben, balans, är väl rätt bortkastat? Det måste finnas en "utbildningstrappa" även för ryttaren - konkreta övningar att göra, konkreta mål att jobba mot, saker som hen kan förändra inuti sig själv, och därigenom förändrar man hästen också.
Hur färdig tycker du att hästen måste vara innan man låter någon "ny" rida på den? Och om vederbörande har ett antal hästår bakom sig, när slutar den vara "ny"? Och vilken utbildningsnivå av häst får den rida då?
ALLA ryttare kan förbättras och bör göra det också. Det är en gradskala på alla ryttare och hästar, vissa är lite yngre, några är lite äldre, någon är jättebra på att rida si, en annan är bra på att rida så. Nyanser liksom.

Varför tror du tex dom longerar ryttarna i spanska ridskolan i två år? För att det är bortkastat?

Jag vet inte om vi kommer längre än såhär då vi verkar har totalt olika syn på det här med utbildning?

Jag ville bara inflika att man utbildar inte både häst och ryttare samtidigt i det tyska utbildningssystemet och det är därför utbildningsskalan enbart inriktar sig på hästen eftersom ryttaren redan förväntas kunna utbilda en häst när man väl ger sig på det.

Fortfarande .. att kunna använda ett system handlar inte om att man inte behöver förbättra sig själv? Varför ens ta upp det i diskussionen?

Hästen ska vara väl befäst i systemet innan den får en ny ryttare och ryttaren ska vara väl befäst i systemet innan den tar sig an en ung häst. Varken häst eller ryttare ska behöva gissa sig till vad den ena eller andra vill.

Jag vet att denna tråd riktar sig emot amatörer och jag vet att det sker hela tiden men om igen.. det enda jag invände emot var din kommentar och inget annat.

 

[Aureola]

Så något annat sätt för en ryttare att fortbilda sig än att bli longerad till fulländning, det finns inte?
Oj.Ja vi lever nog i olika världar.

 

[Aureola]

Jag tycker det är konstigt att det finns en nedskriven, dokumenterad, fastställd och beprövad utbildningstrappa för hästar som vem som helst kan ta del av och använda.
Och motsvarande utbildningstrappa för ryttaren - den som ska skapa alla förutsättningar för att ovanstående trappa ska kunna fungera - saknas. Eller det börjar komma så smått, sådär 400 år för sent

 

[fio]

Det saknas inte men få vill jobba så hårt för att bli en bra ryttare.. uppenbarligen!

 

[Aureola]

Det saknas inte men få vill jobba så hårt för att bli en bra ryttare.. uppenbarligen!

Vet inte om det är viljan som saknas, jag skulle tro att det oftare handlar om vad man har tid och råd med. De flesta av oss amatörer har ju ett jobb att sköta, och ibland familj och barn, dessutom är det inte gratis att ta ridlektioner. Den verkligheten lever jag i. Och jag tycker att den allmänna ridundervisningen för ryttare lämnar massor att önska. Det finns massor av enkla övningar/ förändringar som ryttare kan göra som förändrar mycket till det bättre för hästen, men vi bryr oss inte om det. Utan kör på som om alla kan räkna ut själva vad de ska göra. Det funkar för några, men jag skulle påstå att majoriteten av oss missar dessa saker och blir kvar på samma punkt i sin utbildning. Då spelar det ingen roll hur välutbildad hästen är (den blir ändå "förstörd" efter en vecka).

 

[kryddelydd]

Ja inte sjutton utbildas ryttarna på en unghäst! Jag reagerar på ditt påstående att systemet inte utbildar ryttaren och att ni är två som ska utbildas. Det stämmer inte. Man utbildar först ryttaren på en redan utbildad häst naturligtvis. Sedan läggs väldigt mkt tid på ryttarens sits och position genom longering på en inspänd häst, innan ryttaren släpps lös.

Att man aldrig blir fullärd är väl en helt annan sak än att man har ett system att rida efter?

Vaddå "man utbildar först ryttaren på en redan utbildad häst naturligtvis"?

Jag vet många personer som lär sig tillsammans med sin häst, med god stöttning av professionell tränare.

Jag är själv ett exempel - men har inte kommit längre i min utbildning än MSV dressyr där jag tack vare engagerade och kunniga tränare kunnat utbilda travhästar (en vbl och en kbl) till att göra rena galoppombyten.

Men givetvis kan man inte göra så.

 

[Novali01]

Fast ni missförstår ju vad @fio försöker förmedla, nämligen det att det tyska systemet går ut på att erfarna ryttare utbildar unghästar och gröna ryttare rider erfarna hästar. Det tänket har vi ju tappat totalt i Sverige där alla ska ha en utvecklingsbar unghäst istället för att köpa en normalutbildad häst som motsvarar den nivå ryttaren kan förväntas uppnå med hjälp av tränare. En normalt utbildad häst blir ju inte "förstörd" om ryttaren tar hjälp på vägen utan tvärtom så gör de flesta hästar rätt när de känner igen det ryttaren just lärt sig att förmedla. Men att sätta en grön ryttare att "utbilda" en unghäst är ju att be om problem och oftast är det ju inte hälften så roligt som om ryttaren hade en häst som motsvarar nivån människan kan ta sig till.

Men å andra sidan skulle ju duktiga tillridningsryttare då bli arbetslösa så det är kanske en dum idé att återgå till detta.