När fan slutar jag ramla av?

[Roxy]

Tänker spontant att du slutar ramla av om du slutar utmana dig själv. De jag känner som ramlat av mycket gjorde det för att de var de som vågade och inte höll tillbaka.

Kom att tänka på en sak.. hade en anhörig som lätt trillade av eftersom hon vek sig i högra sidan. Ramlade alltid av åt vänster.

 

[Emma-pemma]

Jag tog faktiskt upp detta med min tränare senast och just den träningen hade nog varit svårt att sitta kvar. Hästen vek i sista sekund när den fick för sig att den inte riktigt fick plats och dök, så det gick väldigt fort.

Hann inte tänka speciellt mycket innan jag låg på backen. Allt gick bra och jag satt upp och hade en bra träning efter.

Min tränare ansåg att den inte heller hade suttit kvar i just det läget, det fanns liksom ingen hals kvar.

Vissa lägen är ju mer extrema än andra, svårt att veta hur andra har det bortsett från sociala medier men just nu har jag haft en perioden där jag ramlar av oftare än vanligt.

Du tränar så mycket vid sidan av redan, och verkar göra det på ett genomtänkt sätt, så jag tror inte att det är brist på träning som är boven. Jag tror, som flera andra, att det sitter i din inställning, att du tänjer på gränserna och är mer riskbenägen än många andra. I inlägget ovan har du givit ett exempel: hästen tror inte att den får plats (kommer stort?) och stannar. Du blir inte rädd utan kan sitta upp igen och fortsätta. Det är egentligen inte ett problem för dig att du ramlar av.

Den dagen det är ett verkligt problem för dig att ramla av kommer du att agera annorlunda, bli mer fokuserad på att reducera risker, mer försiktig. I situationen ovan skulle du i sådana fall kanske inte ridit på hindret utan lagt en volt och justerat galoppen? Eller jobbat mer med tempoväxlingar och känslighet för halvhalter innan du styrde på? Eller inte ridit på alls om hindret var högt/skrämmande av annan anledning? (Många hamnar ju där, att de inte hoppar alls pga rädsla.)

Med din tillit till din förmåga och orädsla för att ramla av utmanar du på ett annat sätt än många andra. Var glad för det så länge det varar! Ska man vara lite krass kan man säga att det är hästen som står för självbevarelsedriften när du rider, och du har tilliten!

 

[Dodatomtejavel]

Du tränar så mycket vid sidan av redan, och verkar göra det på ett genomtänkt sätt, så jag tror inte att det är brist på träning som är boven. Jag tror, som flera andra, att det sitter i din inställning, att du tänjer på gränserna och är mer riskbenägen än många andra. I inlägget ovan har du givit ett exempel: hästen tror inte att den får plats (kommer stort?) och stannar. Du blir inte rädd utan kan sitta upp igen och fortsätta. Det är egentligen inte ett problem för dig att du ramlar av.

Den dagen det är ett verkligt problem för dig att ramla av kommer du att agera annorlunda, bli mer fokuserad på att reducera risker, mer försiktig. I situationen ovan skulle du i sådana fall kanske inte ridit på hindret utan lagt en volt och justerat galoppen? Eller jobbat mer med tempoväxlingar och känslighet för halvhalter innan du styrde på? Eller inte ridit på alls om hindret var högt/skrämmande av annan anledning? (Många hamnar ju där, att de inte hoppar alls pga rädsla.)

Med din tillit till din förmåga och orädsla för att ramla av utmanar du på ett annat sätt än många andra. Var glad för det så länge det varar! Ska man vara lite krass kan man säga att det är hästen som står för självbevarelsedriften när du rider, och du har tilliten!

Det har du helt rätt i, är liksom inte rädd för att ramla av egentligen. Mer vad det gör med huvudet för jag känner mig så dålig när jag trillar i backen.

Åh så tacksam för alla er som försökt hjälpa mig och komma med tips

 

[nullo-modo]

@Dodatomtejavel
Alltså - jag åker också i backen en hel del (eller har gjort mer förr iaf) just vid hoppning och delvis har det faktiskt med inställning att göra också - du tänker "över, under eller igenom" och när du får en taskig distans och gör nåt fel och hästen checkar ut så ja... då åker du i backen helt enkelt eftersom du ff är på väg enligt plan.

Jag vet inte om jag skulle vilja rätta till det faktiskt, jag gillar inställningen.

Känner igen den typen av avramlingar. Blev alltid lika förvånad när hästen hade andra planer från ditt jag tänkt att rida

 

[Ramona]

Ja jag rider hellre också i lätt sits eftersom jag tycker jag oftast kan parera det bättre då. Någon skrev släpp knäslutet men där blir jag osäker som hoppryttare, en annan fick ju lära sig att knäslut är key när man började

Knäslut är bra och man måste lära sig att sitta tight i sadeln, men viktigast är att ha en så låg tyngdpunkt som möjligt. Ju lägre tyngdpunkt, ju längre tid har du på dig att parera innan du ramlar av. Därför vi vill ha tyngden i hälen! Många tränare säger att man ska trampa ner hälen utan att förklara varför och så sitter folk och krampaktigt trampar ner hälen, när det egentligen inte är det som menas utan att man ska lägga vikten i hälen.

Mitt tips är att använda dig av en tränare som lär dig sitta tight i sadeln. Sadelfast. Hittar du ingen sådan så satsa på någon som är bra på fälttävlan eller ridit mycket rävjakt.

Sen är jag helt övertygad om att det är medfött eller på annat vis inlärt. Jag har ingen bra balans, är rätt otränad osv men det ska mycket till för att jag ska ramla av. Jag kan tex behöva stötta mig i väggen när jag sätter på mig strumpor på morgonen. Så jag tror inte att det bara handlar om balans. Jag bodde på Irland i 8 år och där anses det dåligt att ramla av. Någonting man ska undvika. Så där lärde jag mig definitivt att sitta kvar i sadeln för det var pinsamt att ramla av. Det är en helt annan inställning till att man får bjuda på tårta om man ramlar av på ridskolan i Sverige.

 

[Dodatomtejavel]

Uppdaterar lite i tråden:
Har börjat räkna tillfällen jag sitter kvar när jag borde åkt av och det har gjort det så mycket enklare för min hjärna.

Det som hände HvE igår var fullständigt hjärtskärande, syftar då speciellt på hans intervju efter. Men också skönt att se att jag är faktiskt inte helt ensam i världen om att ramla av, världens bästa ryttare gör det också.

 

[lillsmurfagirl]

För min del är jag helt enkelt feg och försiktig av mig när jag rider. Jag är bara ridskoleryttare men det är vissa i min grupp som ramlar lite då och då. Jag är som sagt feg, dvs känns det inte hundra mellan mig och hästen så hoppar jag över. Dvs om jag inte känner jag har ett ordentligt start och stopp.

 

[Sesca]

Har ridit och tävlat med egen häst i princip hela mitt liv, är en glad amatör som tävlat t.o.m. 135 cm i hoppning och genom åren alltid haft 1-3 hästar i träning. Har inga ambitioner eller tankar om kunna bli bäst men vill utvecklas tillsammans med mina hästar.

Rider mycket varierat. När jag var yngre var jag ofta den som fick sitta upp på andras hästar när de inte rådde på dessa men några skador senare och lite mer vett i huvudet har gjort att jag helst undviker detta nu mer.

Har två halvblod, hopphästar som är pigga och glada och älskar sitt jobb. Förutom att rida tränar jag mycket avsuttet för att vara så bra jag kan för mina hästar (styrketräning med mycket fria vikter 3 dagar i veckan samt löpning lika många dagar per vecka)

Nu till min fråga: När fan slutar man ramla av?

Trots att jag ridit så länge jag kan minnas ramlar jag av titt som tätt, senaste hoppträningen ramlade jag in i ett hinder när hästen i sista sekund vek undan och dök med huvudet och i dag ramlade jag av på uteritten när hästen körde en till rodeo-runda med mig. Jag förstår såklart att det finns situationer där man ramlar av men det känns som jag är ensammast i världen med att ramla av mina hästar och att detta gör mig till en dålig ryttare. Ser alla på sociala medier som sitter kvar igenom allt, HUR?

Någon som varit i samma situation och kan lämna tips? Eller övriga idéer?

Man gör enklare saker på stabilare hästar. Maxat du kommer du åka av