Varför skulle det vara bekvämt? Om inte bekvämligheten ligger i att man behöver uppmärksamhet i så hög grad att det till och med räcker med den uppmärksamhet man får när någon torkar en.
Ja, man kan ju undra. Verkligen.
Men hur konstruktivt är det att sitta och argumentera för att barnet bara är lat och därför inte torkar sig? Vad spelar det ens för jädra roll om hon torkar sig? Jag fattar inte relevansen alls.
Vad jag menade var att toalettdiskussionen inte uppkom för att TS skrev nåt dumt eller upprört, utan för att en annan användare skrev angående det. Att skriva att "barnet har inga problem utan har gjort så länge, av bekvämlighetsskäl" känns inte så himla "i affekt" om du frågar mig. Men du menar att TS var upprörd när hon skrev så och alltså inte menar det? Det för mig känns som en märklig sak att utgå ifrån men om det är så får ju TS såklart skriva det.
Knut i magen är just vad det handlar om, även för mig. För det här barnets skull. Jag skulle tycka det var förfärligt om ingen här reagerade på hur hen beskrivs, i inlägg efter inlägg.
Fast om du inte känner att det här är det viktigaste just nu hade jag släppt hela toalettdiskussionen. Dina problem är med din partner, inte med din partners barns toalettvanor.
Ja och det kanske inte är så konstigt alls? Så kan det vara för många barn med bristande vuxenansvar omkring sig. Det handlar bara om vilken syn man har på barn och hur man väljer att se det. Eller inte. Som de flesta vuxna gör. Blundar alltså. För barns misär, även när den är alldeles uppenbar. Det finns någon jäkla konstig inställning att vuxnas behov går före barnens, och det lyser verkligen igenom i den här tråden. Förbannat sorgligt är vad det är.
