Allmän bildning

Men rent praktiskt, hur ska t.ex en kommun göra för att publicera sina beslut om det inte görs skriftligen?

En större stad producerar massor med dokument varje vecka och det mest effektiva (?) hittills har väl ändå varit att ladda upp dessa i textform på hemsidan, så att den som vill kan gå in där och läsa/ladda ner.

Och t.ex olika utredningar, ska de inte göras skriftligen tänker du, så att alla som vill kan läsa och fundera själva på innehållet och slutsatserna? Säg en rapport på 200-300 sidor. En video eller en podd som tar upp precis allt det innehållet måste ju ta flera dagar att lyssna på.
Nu är det inte mig du frågar men att en rapport är skriftlig är ju inget som tvingar till ögonläsning om den tillgängliggjorts korrekt. Det viktiga är att alla dessa dokument som måste kunna granskas i en demokrati finns i ett tillgängligt format så att de är lika enkla att öronläsa som att ögonläsa. Vissa former av pdfer kan inte tal till text känna igen. Om då filerna är i ett otillgängligt format så finns självklart ett hot mot demokratin där, snarare än i att folk läser med den modalitet där de har högst avkodningsförmåga och förståelse. Det otillgängliga formatet kan dels röra läsbarhet för tex personer med dyslexi eller synnedsättning eller onödigt hög grad av byråkratisk terminologi (som tex inom vården nu försökts lagstadgats bort i patientlagens krav på förståelig vård). Självklart behövs en viss nivå av bildning hos befolkningen för att de ska kunna värna och utveckla samhället och sina egna rättigheter, men samtidigt har också samhället en skyldighet att göras tillgängligt för medborgarna.

Jag personligen undrar hur mycket av läsvane- och läsförståelseförändringarna som beror på (brister i) utbildningen och hur stor del som är det extrema informationsflödet och hur det påverkar uppmärksamhet, uthållighet och andra exekutiva funktioner. Båda torde påverka utifrån min förståelse.

Att befolkningen så storskaligt påverkas av hur samhället förändras betyder ju bara att strukturerna också måste förändras för att kunna möta den förändrade situationen, tänker jag.
 
Jag uppskattar ironin i att du använder en wikipeidaartikel som källa.

Om man inte kallar det lärstilar som du gör utan istället kallar det lärstrategier verkar det ju tydligen vara ok. Enligt källan som @Badger delade https://www.campusonline.lu.se/studieteknik/myten-om-larstilar-och-poangen-med-att-plugga-varierat

"Generellt är det nämligen så att vi lär oss bäst om vi engagerar oss och aktiverar flera olika sinnen – det vill säga om vi använder flera olika lärstilar. Det är alltså smart att inkludera både visuella moment och text i sina anteckningar och att följa med i texten framför sig samtidigt som man lyssnar på kurslitteraturen – och grupparbetet blir antagligen som allra bäst om var och en förbereder sig innan.

Någon kanske förstår och kommer ihåg något bara genom att lyssna på en person som pratar, medan någon annan behöver visuellt stöd, tid att anteckna och möjlighet att läsa flera gånger för att förstå samma sak. Men det betyder inte att den som lär sig av föreläsningen har en annan lärstil utan troligen att den har bättre förförståelse, bättre fallenhet för ämnet eller kanske bara att den sovit bättre natten innan. När svårighetsnivån höjs eller förutsättningarna ändras behöver alla människor flera olika tekniker för att hänga med.

I stället för lärstilar kan det vara bra att tänka i termer av lärstrategier – och man kan aldrig få för många. För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ditt eget lärande kan du öva på det du inte redan kan, antingen det handlar om hur du memorerar, antecknar, förstår eller koncentrerar dig. På det sättet fyller du på din verktygslåda och förbereder dig för komplexa lärsituationer. När en strategi inte räcker till har du andra att ta till."

Men om du orkar leta fram några några pålitliga vetenskapliga källor så vore det intressant.
Från min länk. Människor verkar väldigt lika i hur de faktiskt lär sig. Dvs oavsett vad man föredrar för stil eller tror att man föredrar för stil så lär sig folk på ungefär samma sätt.

Däremot är det ju självklart att man måste använda många olika strategier för att tex skriva, läsa, höra glosor när man lär sig språk. Det är bara inte egentligen speciellt olika för olika personer.

Men att man gör det man gillar eller det man är van vid betyder inte automatiskt att man får bättre resultat i sina studier. Tvärtom verkar vi människor vara mer lika än olika när det kommer till hur vi bäst lär oss.
 
Från min länk. Människor verkar väldigt lika i hur de faktiskt lär sig. Dvs oavsett vad man föredrar för stil eller tror att man föredrar för stil så lär sig folk på ungefär samma sätt.

Däremot är det ju självklart att man måste använda många olika strategier för att tex skriva, läsa, höra glosor när man lär sig språk. Det är bara inte egentligen speciellt olika för olika personer.
Jag hänger nog inte riktigt med, varken i vad ni tror att jag menade från början eller vad vi pratar om nu.

Det oklart för mig om det man menar med att "folk lär sig på ungefär samma sätt" betyder att de använder samma metod eller att det blir ungefär samma processer i hjärnan? Eller menar du att alla lär sig bäst av att använda flera metoder?

För alla lär sig ju inte lika, mitt ex tillexempel han memorerade saker bara genom att läsa dom en gång, då visste han sedan att på sidan 17 stycke två står det xxx. Jag å andra sidan måste ge saker ett sammanhang och knyta det till något, jag kommer inte ihåg vart jag läst det eller ens när för det mesta. Vi får använda oss av olika metoder skulle jag säga.
 
Ja, men det finns människor som kan läsa men som pga den energin som går åt läsandet tillgodogör sig kunskap på annat sätt. Dvs allmänbildad kan man bli även om man inte läser.
Så du tycker det känns ok att efter genomgången skola idag, våra barn, så kan barn läsa sämre än de barn som gick i skolan 1970 eller 1980 kunde?

Då var det ganska få personer som kände att de la något slags energi på läsandet, det gick per auto rätt och slätt.

Men det känns bra och ok att idag är det många fler ungdomar som lägger så mycket energi på läsandet att de har svårt att analysera vad som står i texten?
 
Så du tycker det känns ok att efter genomgången skola idag, våra barn, så kan barn läsa sämre än de barn som gick i skolan 1970 eller 1980 kunde?

Då var det ganska få personer som kände att de la något slags energi på läsandet, det gick per auto rätt och slätt.

Men det känns bra och ok att idag är det många fler ungdomar som lägger så mycket energi på läsandet att de har svårt att analysera vad som står i texten?
Jag tror snarare att vi får acceptera att världen har förändrats via datorer och sociala medier och vi måste hantera det och kanske inte klänga oss fast vid det som varit. Vi får hitta nya metoder.

När vi var små så läste vi för att det var det mediet som var tillgängligt för oss, så är det inte längre, även om vi tvingar barnen och inför förbud och andra begränsningar för att få dom att återgå till att läsa istället för att använda andra medier så tror jag inte att det kommer bli som det var då. Världen förändras, vi får komma på ett annat sätt, se på det från ett annat håll.
 
Jag hänger nog inte riktigt med, varken i vad ni tror att jag menade från början eller vad vi pratar om nu.

Det oklart för mig om det man menar med att "folk lär sig på ungefär samma sätt" betyder att de använder samma metod eller att det blir ungefär samma processer i hjärnan? Eller menar du att alla lär sig bäst av att använda flera metoder?

För alla lär sig ju inte lika, mitt ex tillexempel han memorerade saker bara genom att läsa dom en gång, då visste han sedan att på sidan 17 stycke två står det xxx. Jag å andra sidan måste ge saker ett sammanhang och knyta det till något, jag kommer inte ihåg vart jag läst det eller ens när för det mesta. Vi får använda oss av olika metoder skulle jag säga.
Enligt forskningen i artikeln lär sig alla, i den studien, på ungefär samma sätt. Oavsett om de trodde att de lärde sig bättre på ett annat sätt som de tex tyckte var roligare.

Alla verkade lära sig bättre av att använda flera olika metoder.
(alltså jag återger vad som stod i artikeln här)

Ja folk lär sig ju olika lätt. Men i artikeln handlade det om lärstilar tex en lär sig bättre genom att bara höra, en genom att bara läsa. Det var inte så, utan det var ungefär lika när det gällde metod. Du beskriver att båda har en text och arbetar med att minnas den. Inte att en får texten uppläst enbart och en läser texten enbart. Utan lärare kan presentera material på samma sätt för alla elever. Tex text, sedan ser man kanske en film och läraren pratar och man har ett test. Alla elever verkade ha ungefär samma inlärningsstil. Läraren behöver inte presentera materialet olika för olika elever.
 
Det handlar inte om den del av befolkningen som av olika anledningar inte kan lära sig.

Jag tänker att i vissa fall får man acceptera att nej, just detta kan inte denna person lära sig. MEN jag tänker att problemet ofta är att man ser saker i smala stuprör. Samt att man underskattar vissa målgrupper. Det är ju också en grund för diskriminering att man inte får chansen att utveckla sig till sin fulla potential. Sen kan det absolut vara ett problem hur vi ser på "utveckling" och "lärande" i stort.
När det gäller tex gruppen som har lindrig IF så kan man se enorm skillnad mellan yngre och äldre personer, inte relaterat till funktionsnedsättningen som sådan (dvs "graden av IF") utan snarare relaterat till vilket stöd samhället har gett samt vilka förväntningar samhället har haft på dessa personer. Vi har verkligen sett en utveckling från "idiot till samhällsmedborgare" (för att citera Karl Grunewald). Äldre personer med IF kan ha växt upp på institution där de aldrig setts som "bildbara" eller fullvärdiga samhällsmedborgare. De har varit omyndiga även i lagens mening.
Idag kan ungdomar med IF ha gått i integrerad skolgång, kan vara engagerade i samhällsfrågor och ha fått möjlighet att utveckla intressen och färdigheter.
 
Senast ändrad av en moderator:
Jag tror snarare att vi får acceptera att världen har förändrats via datorer och sociala medier och vi måste hantera det och kanske inte klänga oss fast vid det som varit. Vi får hitta nya metoder.

När vi var små så läste vi för att det var det mediet som var tillgängligt för oss, så är det inte längre, även om vi tvingar barnen och inför förbud och andra begränsningar för att få dom att återgå till att läsa istället för att använda andra medier så tror jag inte att det kommer bli som det var då. Världen förändras, vi får komma på ett annat sätt, se på det från ett annat håll.
Och internet består av text i stort. Uppläst eller skriven. Det är det som är problemet.
 
Enligt forskningen i artikeln lär sig alla, i den studien, på ungefär samma sätt. Oavsett om de trodde att de lärde sig bättre på ett annat sätt som de tex tyckte var roligare.

Alla verkade lära sig bättre av att använda flera olika metoder.
(alltså jag återger vad som stod i artikeln här)

Ja folk lär sig ju olika lätt. Men i artikeln handlade det om lärstilar tex en lär sig bättre genom att bara höra, en genom att bara läsa. Det var inte så, utan det var ungefär lika när det gällde metod. Du beskriver att båda har en text och arbetar med att minnas den. Inte att en får texten uppläst enbart och en läser texten enbart. Utan lärare kan presentera material på samma sätt för alla elever. Tex text, sedan ser man kanske en film och läraren pratar och man har ett test. Alla elever verkade ha ungefär samma inlärningsstil. Läraren behöver inte presentera materialet olika för olika elever.

Okej jag förstår nog inte riktigt vad man menar ändå, mer än att att flera metoder är bra för alla. Men sedan vilka som snappar upp mest av vad verkar då inte vara utrett? Inte för att det för helheten spelar någon roll, men det verkar ju ändå finnas olika metoder för inlärning och det viktiga där är att inte fastna i en enda.
 
Okej jag förstår nog inte riktigt vad man menar ändå, mer än att att flera metoder är bra för alla. Men sedan vilka som snappar upp mest av vad verkar då inte vara utrett? Inte för att det för helheten spelar någon roll, men det verkar ju ändå finnas olika metoder för inlärning och det viktiga där är att inte fastna i en enda.
De hade ju utrett det? och kommit fram till att olika lärstilar för olika personer inte längre var ett relevant begrepp. Enligt artiklarna. Alla snappade upp mest av ungefär samma saker i processen. (oavsett vad de trodde) (återger artiklarna)

Och ja man var tvungen att arbeta med ett material på olika sätt. (tex har tjatat på unge om att man ska läsa, självförhöra, skriva med handen, säga högt, använda appen osv med glosor)
 
Så du tycker det känns ok att efter genomgången skola idag, våra barn, så kan barn läsa sämre än de barn som gick i skolan 1970 eller 1980 kunde?

Då var det ganska få personer som kände att de la något slags energi på läsandet, det gick per auto rätt och slätt.

Men det känns bra och ok att idag är det många fler ungdomar som lägger så mycket energi på läsandet att de har svårt att analysera vad som står i texten?
Men har jag skrivit det? De personer jag pratar om som kan vara allmänbildade men ha svårt med läsningen är tex dyslektiker (inte av typen som kan lära sig läsa av en duktig pedagog), blinda/synskadade osv osv.
 
De hade ju utrett det? och kommit fram till att olika lärstilar för olika personer inte längre var ett relevant begrepp. Enligt artiklarna.
Nu förstår jag inte igen?
Lärstil=att använda endast en metod (läsning, lysning, rita etc) och tro att den är relevant för just de individen (?)
Lärmetod=ett av flera sätt att lära in och bör kombineras med andra tex läsning, lyssning, diskussion, rita (?)
 
Men har jag skrivit det?
Det känns lite som att du protesterar mot något i det här med läsning? Att det är bra tex att kunna läsa en text och fundera samtidigt. Men jag är osäker på vad.

Men jag antar att jag bara inte borde svarat eller ngt.

Jag försöker argumentera för att man ska lära sig läsa bra i skolan, så man kan läsa en dagstidning. Men folk protesterar mot det? och säger att det inte ligger i tiden och allt möjligt. Eller finns andra sätt.

Vilket jag tolkar som att de inte anser att skolan ska lägga tid eller resurser på saken, eller ens välja att utbilda lärare i läsdidaktik om de har F-3 klasser. Eller ha speciallärare för elever som har problem att lära sig läsa (inte bara dyslektiker).
 
Nu förstår jag inte igen?
Lärstil=att använda endast en metod (läsning, lysning, rita etc) och tro att den är relevant för just de individen (?)
Lärmetod=ett av flera sätt att lära in och bör kombineras med andra tex läsning, lyssning, diskussion, rita (?)
Ja många olika lärmetoder, är inte helt 100 på begreppen. Men alla lär sig på ungefär samma sätt, genom många olika lärmetoder med samma stoff. Det är inte olika från barn till barn. Läsa text är en metod, den är bra och effektiv och kombineras med andra metoder, som höra och se film och skriva. (stod det i artiklarna)

Det var förr 00-tal modernt att säga att lilla Lisa ska höra och lille Petter ska läsa. Men det är fastlagt att båda drar nytta av både läsa och höra, det är inte olika.

(kan man inte läsa så blir man allra minst av med en metod också, den enligt vissa i diskussionen bästa, vilket de hade länk på och vilket jag tror, men inte har ngn länk på.)
 
Ja många olika lärmetoder, är inte helt 100 på begreppen. Men alla lär sig på ungefär samma sätt, genom många olika lärmetoder med samma stoff. Det är inte olika från barn till barn. Läsa text är en metod, den är bra och effektiv och kombineras med andra metoder, som höra och se film och skriva.
Min fundering då var om det varierar i ur vilka delar metoder de plockar infon. Tex vid lyssning 25 % inlärt, vid läsning 55 % och vid diskussion 20 %. Om det varierar hos olika individer.

Min ex lär sig ju då 100% vid inläsning och jag lär mig kanske 45 % sen behöver jag nyttja de andra metoderna tex att diskutera och får då in 35 % till och kanske genom att göra en mindmap 20 %.

Förstår du hur jag tänker?
 
Men har jag skrivit det? De personer jag pratar om som kan vara allmänbildade men ha svårt med läsningen är tex dyslektiker (inte av typen som kan lära sig läsa av en duktig pedagog), blinda/synskadade osv osv.
Ja det är väl klart att blinda och synskadade kan vara allmänbildade osv.
 
Min fundering då var om det varierar i ur vilka delar metoder de plockar infon. Tex vid lyssning 25 % inlärt, vid läsning 55 % och vid diskussion 20 %. Om det varierar hos olika individer.

Min ex lär sig ju då 100% vid inläsning och jag lär mig kanske 45 % sen behöver jag nyttja de andra metoderna tex att diskutera och får då in 35 % till och kanske genom att göra en mindmap 20 %.

Förstår du hur jag tänker?
Ja, men enligt artiklarna verkade det vara lika samma (men att folk kunde tro att det var olika för dem, men det var det ändå inte). Intressant dock. Men jag har inte läst mer än så. Kanske någon annan dag :)

(tänker dock spontant att om stoffet hade varit svårt för sambon skulle han varit tvungen att göra likadant som du och om stoffet hade varit lätt för dig skulle det räckt med att läsa en gång. Jag måste också fippla med texter för att lära mig. Massor.)
 
Ja, men enligt artiklarna verkade det vara lika samma (men att folk kunde tro att det var olika för dem, men det var det ändå inte). Intressant dock. Men jag har inte läst mer än så. Kanske någon annan dag :)

(tänker dock spontant att om stoffet hade varit svårt för sambon skulle han varit tvungen att göra likadant som du och om stoffet hade varit lätt för dig skulle det räckt med att läsa en gång.)
Jag tolkar nog artikeln som att man inte tittat på om det skiljer sig i mer än att alla lär sig bäst av varierade metoder och att om det varierar i hur mycket man tar in av varje metod är outrett. Vilket är logiskt eftersom det måste vara väldigt svårt att utreda.

Vad man kan säga om mig och exet är ju att det krävs en metod (sannolikt vilken som helst) för honom och tre metoder för mig för att få in samma sak.
 
Jag uppskattar ironin i att du använder en wikipeidaartikel som källa.

Om man inte kallar det lärstilar som du gör utan istället kallar det lärstrategier verkar det ju tydligen vara ok. Enligt källan som @Badger delade https://www.campusonline.lu.se/studieteknik/myten-om-larstilar-och-poangen-med-att-plugga-varierat

"Generellt är det nämligen så att vi lär oss bäst om vi engagerar oss och aktiverar flera olika sinnen – det vill säga om vi använder flera olika lärstilar. Det är alltså smart att inkludera både visuella moment och text i sina anteckningar och att följa med i texten framför sig samtidigt som man lyssnar på kurslitteraturen – och grupparbetet blir antagligen som allra bäst om var och en förbereder sig innan.

Någon kanske förstår och kommer ihåg något bara genom att lyssna på en person som pratar, medan någon annan behöver visuellt stöd, tid att anteckna och möjlighet att läsa flera gånger för att förstå samma sak. Men det betyder inte att den som lär sig av föreläsningen har en annan lärstil utan troligen att den har bättre förförståelse, bättre fallenhet för ämnet eller kanske bara att den sovit bättre natten innan. När svårighetsnivån höjs eller förutsättningarna ändras behöver alla människor flera olika tekniker för att hänga med.

I stället för lärstilar kan det vara bra att tänka i termer av lärstrategier – och man kan aldrig få för många. För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ditt eget lärande kan du öva på det du inte redan kan, antingen det handlar om hur du memorerar, antecknar, förstår eller koncentrerar dig. På det sättet fyller du på din verktygslåda och förbereder dig för komplexa lärsituationer. När en strategi inte räcker till har du andra att ta till."

Men om du orkar leta fram några några pålitliga vetenskapliga källor så vore det intressant.
Och jag uppskattar den ännu större ironin att du hänvisar till en helt irrelevant källa i sammanhanget.

Även om det är ett universitet som publicerat texten, så den är inte varken vetenskaplig eller peer-reviewed, utan är en text som troligen hängt kvar, lätt reviderad, sedan förra seklets irr-läror om lärstilar. Textens målgrupp är också en helt annan än den som diskuteras i tråden. Texten vänder sig till universitetsstudenter med 12 års skolgång i bagaget. De allra flesta i den gruppen har knäckt läskoden, och förstår vad de läser.

Det förvånar mig att du inte studerade de vetenskapliga artiklarna i wiki-texten, eftersom du efterfrågade sådana.

Var vänlig att sluta sprida desinformation. Yngre människor med för lite kunskap och erfarenhet kanske inte förstår att det du skriver saknar all vetenskaplig grund och relevans.
 
Dålig läsförståelse i kombination med algoritmstyrt nyhetsläsande och avsaknad av förståelse för källkritik skrämmer mig. Att inhämta information på annat sätt än genom att läsa innebär ofta (inte alltid) att man får någon annans urval/version.
Skillnaden på att läsa valfri text eller stoppa in samma text i text till tal. Vilken är skillnaden?

Använder själv ofta text till tal om jag vill ta del av tillexempel en forskningsrapport på engelska. Vad går jag miste om till skillnad från folk som läser samma text?
 

Liknande trådar

R
Kläder & Bli fin Jag vill inte "sno" tråden om hur mycket kläder man ska köpa på ett år så därför så gör jag en egen tråd om dethär! Men jag undrar lite...
2 3
Svar
52
· Visningar
1 844
Senast: Badger
·
L
Relationer Dethär kanske är en konstig fråga så ursäkta då. Men jag undrar om ni hatar någon? Eller har gjort nångång? Alltså jag menar inte som...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
4 771
Senast: LiviaFilippa
·
L
  • Låst
Samhälle Först så vill jag vara VÄLDIGT tydlig att SJÄLV KLART så gäller inte dethär för alla! Utan det finns säkert jätte många som jobbar på o...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
9 651
Senast: Gunnar
·
R
Kropp & Själ Först så vill jag på peka att dethär är känsliga ämnen så ni kan ju tänka på det både om ni ska läsa det och hur ni svarar ifall ni vill...
2
Svar
32
· Visningar
2 455
Senast: Amha
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp