Tack
Men det är så det känns. Jag är inte alls där jag vill vara. Morgonen var ju bra sen har det varit upp och ner precis hela tiden.
Är så trög. Och sån har jag inte varit innan. Det är som att hjärnan inte orkar ta in information utan jag behöver tid att först höra och sen agera. Gillar det INTE!
Förut har jag knappt behövt höra utan vetat ändå. Läst av situationen och så.
Nu fattar jag ingenting.
Skulle vilja ha vin. Eller det vill jag inte ha men orkar inte må så här. Hoppas det blir bättre.
Blev även utskälld för en sak. Därför att jag missförstod situationen. Började gråta och skaka efter det. Trodde på riktigt att nu är det slut. Slut med livet. Slut med allt.
Sen sa han förlåt att han inte skulle ha skällt på mig.
Vill bara att alla ska må bra. Ska iväg snart. Vill inte egentligen men känner att jag måste. Ska göra mitt bästa. Risken är att jag tappar det men må så vara.
En timme i taget och små steg. Måste packa lite bara det känns överkurs vill bara ligga under en filt och gosa med katten.