Äldsta/yngsta personen ni skulle kunna dejta?

Jag är 25 och de personer jag varit på dejt med har varit ungefär 30-35-års åldern, men det är ungefär från typ 27-39 ungefär där mitt intresse brukar ligga. Åldern spelar som så många säger ingen roll, men det är ungefär här jag brukar hamna då vi synkar "mognadsmässigt" (även om det precis som alltid finns undantag, precis som 22-åringen som verkligen fångat mitt intresse).
Det som exempelvis inte skulle få det att funka med han jag träffade som var 39 var just det att vi var på olika livsspår, han kände att han snart behövde skaffa familj och han var hyfsat icke-omflyttar, medan jag fortfarande inte riktigt vet vart jag ska ta vägen med mitt liv :)
 
Fast det var ju min känsla jag skrev om: "Den enda gräns jag drar är att de inte får vara så unga att de kunde vara mina barn. Det skulle kännas osmakligt."

Alltså hur det skulle kännas för mig. Jag har inte sagt att någons föräldrars förhållande skulle vara osmakligt.

Det vet jag, jag medger att det där är lite av en öm tå för mig. Mina föräldrar fick höra en massa vidrigheter när de blev tillsammans. Jag har också fått veta att pga deras åldersskillnad var det en av mina lågstadielärare som på fullaste allvar ansåg att jag inte borde ha fötts. Att den kärringjäveln blev svårt dement var senkommen karma (ja, i just det fallet är mina åsikter inte balanserade, objektiva eller trevliga).

Dvs jag har svårt att se att en relation mellan två vuxna människor kan kallas osmaklig för det är ett väldigt starkt ord för mig. Men som sagt, det är en lite öm tå för mig.
 
Jag är inte det minsta upprörd. Men det blir ju lite skevt tycker jag om du presenterar dina egna preferenser såsom att de gäller för din åldersgrupp.
Ok, så min formulering "I min ålder" tolkades som ett generellt påstående om min specifika åldersgrupp när jag i resten av inlägget skriver i jag-form?
 
Det vet jag, jag medger att det där är lite av en öm tå för mig. Mina föräldrar fick höra en massa vidrigheter när de blev tillsammans.
Fy farao vad ledsamt! Jag antar att den erfarenheten kan färga ens uppfattning rejält.

Som motvikt vill jag bara nämna mina egna föräldrar som träffades när mamma var 20 och pappa 40. De fick 30+ lyckliga år tillsammans och fick såvitt jag vet inte höra några allvarligare negativa synpunkter på åldersskillnaden.
Min före detta under 15 år är 4 år äldre än jag, den åldersskillnaden var aldrig ens en issue.
Och hennes mamma var 22 år yngre än hennes pappa. Inga åldersrelaterade konstigheter där heller.

Sedan en tid träffar jag (vi har gott och väl passerat dejtingstadiet och skulle väl kunna kallas... tja, särbos eller helgbos) en tjej som är 20 år yngre än jag själv, hon är 27 och jag 47. Eller hon träffar mig. Vi träffas, och trivs ihop.
Åldersskillnaden mellan oss hör inte till något mönster, i meningen att hon eller jag målmedvetet letat efter mycket äldre/yngre, utan det var en högoddsad slump att just vi träffades. Samtidigt tror jag säkert att mina erfarenheter gjort att jag varit mer öppen för stora åldersskillnader än jag skulle varit annars. Mellan oss märks åldersskillnaden mer på somliga områden och mindre/inte alls på andra, där det blir tydligast är vilka referenser vi har till musik, filmer och allmän nutidshistoria.

Med litet försök till självinsikt så finns iofs en faktor som mer eller mindre medvetet kan spela in i vart jag vänder/vände ögonen. Nämligen att med en jämnårig kvinna utesluts möjligheten att få egna barn, biologiska eller adopterade. (Vuxna ex-bonusbarn har jag redan, och älskar dem.)
 
Jag har haft ett par relationer där åldersskillnaden varit +20. Jag tänkte inte så mycket på ålder då. En person har dock varit jämnårig med mig.

Nu när jag faktiskt börjat fundera på om det skulle vara möjligt med en ny relation (trots att jag sagt att jag ska banne mig inte ha någon) så landar jag i ett åldersspann på cirka plus-minus 5 år. Men det där är ju individuellt också. Åldern är faktiskt bara en siffra. Min egen ålder är 43. På pappret alltså. Hur jag är skruvad i huvudet vete f-n.
 
Är 32. Skulle jag dejtat så hade jag satt åldersspannet 30-50 typ. Nackdelen med 30-45 är att de ofta har små barn, vilket är enormt avtändande.

Nu är jag dock lyckligt gift, så jag slipper dejting :)
 
Ok, så min formulering "I min ålder" tolkades som ett generellt påstående om min specifika åldersgrupp när jag i resten av inlägget skriver i jag-form?

Jag orkar inte tjafsa med dig om din formulering, jag försöker bara förklara för dig vad "upprördheten" som du säger beror på. Ja, när du skrev "I min ålder är det fler faktorer än bara ålder som är avgörande" tolkar jag det som att du menar att det är specifikt för din ålder att se till fler saker än åldern vid dejting. Det är allt.
 
@Snubbelfot: Jag tror jag undermedvetet valt bort relationer med stor åldersskillnad just pga mina föräldrar. Ingen pratade om det men det var som sagt väldigt uppenbart när de blev äldre att en skulle gå bort mycket tidigare. Nu blir ju inte saker som man väntar sig alltid heller, hade mammas Alzheimers varit aggressivare än den är hade hon mycket väl kunna gå bort innan far gjorde det. Hade min fars medicinering inte misskötts så länge hade han mycket väl kunnat vara i livet fortfarande också.

Däremot har jag som sagt inga andra problem med stora åldersskillnader (så länge alla inblandade är vuxna). Jag tror heller inte att mina föräldrar egentligen hade en ålderspreferens, de råkade bara vara två människor som blev förälskade. Ungefär som jag och särbon :p Ingen av oss var ute efter ett förhållande och på papperet är vi nog ett ganska otippat par. Om någon vecka har vi varit tillsammans i 7 år :D
 
Jag orkar inte tjafsa med dig om din formulering, jag försöker bara förklara för dig vad "upprördheten" som du säger beror på. Ja, när du skrev "I min ålder är det fler faktorer än bara ålder som är avgörande" tolkar jag det som att du menar att det är specifikt för din ålder att se till fler saker än åldern vid dejting. Det är allt.
Okay. Det är enkelt löst genom att försöka läsa vad jag skriver hellre än "tolka". Tack.
 
Men herregud.

Jag läste vad du skrev. Det JAG reagerade på var "I min ålder är det fler faktorer än bara ålder som är avgörande". Och det tycker jag inte är specifikt för din ålder.
Ja, herregud. Jag borde skämmas. Jag borde naturligtvis ha sagt ""I min ålder är det fler faktorer FÖR MIG än bara ålder som är avgörande" Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag orsakat ett sånt obehag hos andra som känner sig inkluderade och generaliserade i en ospecificerad men antagen ålder. Jag lovar skämmas resten av dagen, krypande på knä.

Snacka om at dra stora växlar på ingenting.
 
Ja, hur gammal/ung person skulle ni kunna tänka er att dejta? Och hur gamla är ni själva?

Som mitt nick säger, är jag 19 år gammal.
Jag har (eller snarare min hjärna har?) någon knäpp idé om att yngre är big no-no. Däremot är ganska många år äldre okej. I klartext skulle jag (min hjärna) i princip kunna döma ut en person född 98-01-01 enbart pga åldern, medan en person född 96-12-31 känns helt okej. :crazy: Och då är ändå 98an i praktiken bara 3 månader yngre än mig, medan 96an är 9 månader äldre.
När det kommer till äldsta vs. yngsta skulle jag nog säga att 90a är det äldsta, och 97a yngsta.
Jag är gift med en 7 år yngre man. Honom hade jag ju inte dejtat när jag var 19. :) Det är klart att det blir skillnad när åren går; åldersskillnader "krymper" i viss omfattning. Jag är nu 47.

Jag har nästan alltid fallit för yngre killar/män. Min första "riktiga" pojkvän (när jag var 19) var ett år yngre, sen har åldersskillnaden varierat genom åren. Den yngsta jag hade en längre relation med var 9 år yngre (då var jag 32 år). Den äldsta var 2 år äldre.
 
Ja, herregud. Jag borde skämmas. Jag borde naturligtvis ha sagt ""I min ålder är det fler faktorer FÖR MIG än bara ålder som är avgörande" Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag orsakat ett sånt obehag hos andra som känner sig inkluderade och generaliserade i en ospecificerad men antagen ålder. Jag lovar skämmas resten av dagen, krypande på knä.

Snacka om at dra stora växlar på ingenting.

Men snälla! Vi var några som missförstod, än sen?
Ta av offerkoftan.
 
Ja, herregud. Jag borde skämmas. Jag borde naturligtvis ha sagt ""I min ålder är det fler faktorer FÖR MIG än bara ålder som är avgörande" Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag orsakat ett sånt obehag hos andra som känner sig inkluderade och generaliserade i en ospecificerad men antagen ålder. Jag lovar skämmas resten av dagen, krypande på knä.

Jag herregudade inte din formulering utan din reaktion på när folk bemöter det du skriver. Om man skriver i generella termer får man naturligtvis vänta sig mothugg från folk som inte håller med. Istället för att hålla på och raljera kan du ju istället säga "oj nä, det var inte så jag menade, det var ju såhär".
 

Liknande trådar

Relationer Jag använder mig av ett anonymt nick och skulle uppskatta om någon som eventuellt misstänker vem jag är håller det för sig själv. Jag...
21 22 23
Svar
450
· Visningar
34 571
Relationer Som några av er säkert vet så har jag inte haft den bästa erfarenheten av killar. Nu har jag dock träffat två stycken och mitt huvud är...
2 3
Svar
45
· Visningar
6 982
Senast: melen
·
Relationer Anonymt nick, om någon vet vem jag är så säg ingenting. Nu tror jag inte att någon känner mig då jag varit rätt anonym här tidigare...
2
Svar
25
· Visningar
7 356

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Akvarietråden V
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp