åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

[lingonben]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Dom kommer inte tycka jag är riktigt frisk i huvudet på förlossningen... kommer skämma ut mig totalt...

De har sett folk av alla sorter, och de är där för att hjälpa dig! Lovar, de kommer inte att rycka på axlarna, säg "ligg där och lid då, pucko!" och gå sin väg om du har det jobbigt. Det är deras uppgift att stötta er sista vägen fram tills du har din bebis på magen Och smärtstillande är fina grejer. Lustgas tyckte jag var bra, det kändes skönt att kunna styra själv. Och epidural är fantastiskt.

Vet du vad det riktigt sjuka är? Jag har haft två jobbiga förlossningar och sagt att jag gjort mitt på barnfronten. Men när du berättar om hur det går känns det som att jag gärna skulle rycka in och föda istället för dig Så även om det känns alldeles sjukt jobbigt och smärtsamt så går det att se tillbaks på som en otrolig upplevelse. Och göra om fler gånger

 

[lilla_maaliiin]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

svarar alla:

skönt att höra att det kanske inte behöver bli jättemkt värre... för då vet jag ärligt talat inte hur jag kommer stå ut...

massage, varmvatten och vetekuddar funkar på ryggen men inte på magen... den gör så ont så det går inte ens att ta på den... läkaren som undersökte igår och skulle kolla hur bebis låg där inne gav upp efter ett tag och kollade med ultraljud ist... han sa att det inte ens gick att ta på magen för den var så stenhård, var aldrig tillräckligt lång tid mellan sammandragningarna för att han skulle hinna känna nått...

alvedon funkar inte... jag har fått citadon för mina foglossningar, men bebis blir så slö av dom så jag tycker dom är läskiga att ta... dessutom blir jag ett dregglande kolli på dom, och just nu är jag ensam hemma, så vågar inte riskera att ta dom (blir så borta av dom att jag tex aldrig skulle kunna ringa efter hjälp om nått hände)...

det som funkar bäst är att hålla sig i rörelse... men då gör foglossningarna ont ist. Herregud vad jag gnäller!

Känner mig bara så liten och rädd och ensam... trots att jag VET att miljoner kvinnor runt hela världen klarar det varje dag... är helt uppgiven... vill ju ha min bebis, men jag vill helst slippa förlossningen...

 

[lilla_maaliiin]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

näää jag vet... men det känns ändå som om dom kommer titta skeptiskt på mig och typ "vad gnäller du för? sååå farligt är det inte!".

dessutom är jag livrädd för att nått ska vara fel... eller att jag inte ska klara det? Vad händer om jag faktiskt inte kan göra det här? om jag helt enkelt inte klarar det?

och vad gör jag om jag faktiskt inte föder barn inom närmaste dagarna? Jag kommer bli galen om inte smärtan försvinner snart det var 2 dygn sen jag sov mer än 40 min i sträck, och jag känner redan nu att snart blir jag nog sinnessjuk på riktigt... å andra sidan kanske jag bara ska se det som bra träning inför bebis ankomst för då lär jag ju inte heller få sova mkt... men då slipper jag ju iaf smärtan!

jag byter mer än gärna med dig om du vill skönt att höra att man iaf glömmer bort hur j*vla jobbigt det är...

 

[Lydia]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Har du ingen som kan komma och hålla dig sällskap? Någon som fått barn.
Har du annars någon du kan ringa och babbla med för att inte känna dig ensam/ ha något att fokusera på?

Kram! Snart har du bebisen i din famn!

 

[Mirre]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Det kommer gå jättebra

Jag klarade mig toppenbra på bara lustgas.
Bm hjälper dig hela vägen och det finns bra smärtlindring att få

 

[Mirre]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

näää jag vet... men det känns ändå som om dom kommer titta skeptiskt på mig och typ "vad gnäller du för? sååå farligt är det inte!".

Det behöver du inte oroa dig för. Du har rätt att byta bm om du får en det inte funkar med. Ingen tar illa upp av det.

dessutom är jag livrädd för att nått ska vara fel... eller att jag inte ska klara det? Vad händer om jag faktiskt inte kan göra det här? om jag helt enkelt inte klarar det?

Skulle det av nån anledning inte funka med vaginal förlossning så blir det kejsarsnitt. S.k akutsnitt (alltså oplanerat, inte så farligt som det låter)

och vad gör jag om jag faktiskt inte föder barn inom närmaste dagarna? Jag kommer bli galen om inte smärtan försvinner snart det var 2 dygn sen jag sov mer än 40 min i sträck, och jag känner redan nu att snart blir jag nog sinnessjuk på riktigt... å andra sidan kanske jag bara ska se det som bra träning inför bebis ankomst för då lär jag ju inte heller få sova mkt... men då slipper jag ju iaf smärtan!

När jag födde sonen hade jag varit vaken en hel natt. Fick då en morfinspruta när jag kom in så jag fick sova. Sedan skickades vi ut på promenad för att sätta igång värkarna igen.
Fick bada när vi kom tillbaka vilket var såååå skönt. Även varma vetekuddar var rena drömmen. När det var dags fick jag lustgas och det räckte bra.

 

[CillaW]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Sen var ryggmärgsbedövningen underbar, den tog bort topparna på det onda.

Man bedövar inte i ryggmärgen!
Det heter RYGGbedövning!

(reflexmässigt svar)

 

[turbofling]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Jag satt en stund och ändrade fram och tillbaka och funderade på vilket som var rätt men då blev det fel ändå.

 

[lingonben]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Du, jag tycker du ska ringa upp till förlossningen och berätta hur du mår. Att du sovit så himla lite, och att du är orolig att inte orka. Sovdosen smärtstillande man kan få är Dexofen + Panodil (tror det var Panodil iaf) och det blev iallafall jag inte lummig och borta av.

 

[TinyWiny]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Jag tänkte som du, "om förvärkarna gör så här ont så kommer jag aldrig klara förlossningen" men jag kan lova dej att när man har riktiga värkar så är det på ett helt annat vis, man är ju påväg, snart snart är det nära!
Jag tyckte att förvärkarna var mycket värre än de "riktiga".
När jag var gravid fick man inte ens säga värkar, man skulle säga sammandragningar annars kunde folk tro att det gjorde ont

Skickar dej en peppdans för att bebis skyndar på och kommer ut!

 

[mimmipigg]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Ring till förlossningen och prata, tala om att du känner panik och misstror dig själv om att klara det.
Berätta hur det känns, de har hört det förr så håll inte inne med hur du mår och att du inte får sova.
Bebis kommer inom en snar framtid oavsett och det är bättre om du kan få tillbaka lite trygghet i dig själv.
Lycka till!

 

[Brandgul]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Fördelen med de riktiga värkarna är att du får EDA! Jag fick det direkt jag kom in och kände ingenting efter det. Jag låg och sov och ringde hem till mamma.

När bebis var på väg ut började det att göra ont igen och då fick jag bäckenbottenbedövning och vips hade jag föt utan att känna något alls Fina grejer det där!

Förresten tycker jag att det är sunt och normalt att vara nervös inför förlossningen. Men när det väl sätter igång så kickar man igång på adrenalin eller vad det nu kan vara. Man tänker liksom annorlunda. Man ska vara glad att man inte föder barn utan det där påslaget. Då vet man bara att det ska bli gjort och man har inte tid att vara så nervös något mer. Då är det bara i nuet.

 

[lilla_maaliiin]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

*svarar alla igen*

det känns liiite bättre nu, har varit ute i stallet med mamma och kvällsfodrat och pysslat med annat, då känns det inte riktigt lika läskigt längre... Värst är ju smärtan faktiskt på nätterna när jag inte har nått annat att fokusera på mer än att det gör ont...

Har bestämt mig för att om denna natt blir lika överjävlig som de senaste 2 då ringer jag förlossningen och gråter, och så får dom lösa det åt mig. Pappa är förvarnad om att han ev får leka taxi inatt (han har semester nu, sambon har inget körkort). För jag MÅSTE faktiskt få sova snart, annars kommer jag definitivt inte klara det här... sömnbrist kan jag palla men inte sömnbrist pga smärta... iaf inte när det faktiskt finns smärtlindring 15 min bort.

tack alla för pepp och berättelser, det känns skönt att veta att man inte är ensam... och skönt att ingen klankar ner eller tycker att jag är lika löjlig som jag själv tycker att jag är... och skönt att ingen här verkar tycka att man är knäpp som vill ha bedövning. Tyvärr verkar ju de flesta tycka att det är "fel" med smärtlindring, man ska vilja "utforska" smärtan osv... jag är inte ett dugg pigg på att göra det tyvärr, utan kommer skrika "epidural, tack!" i samma ögonblick jag öppnar dörren till förlossningen...

nää, nu ska jag försöka gå och sova innan jag flummar iväg totalt, känner hur ögonen går i kors av trötthet här borta. Håll tummarna allihopa för att det antingen startar på riktigt inatt så jag får pussa bebis inom snar framtid, eller att dessa jäkla smärtor går över så att jag får sova några timmar

 

[vindvissla]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Åh lycka till inatt, hoppas det blir bedövning och bebis för din del!

Klart du inte ska ha så ont att du inte kan sova på flera dagar. Tur det finns andra människor som vill "utforska smärtan" för jag tillhör inte heller dem Jag utforskar hellre annat, som fjuniga bebishjässor

 

[black_darling]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Kl

Jag blev alldeles tagen av din berättelse! Inser att det inom en snar framtid kommer att drabba mig med (är i v 20 nu) Hoppa verkligen du fått sova lite i natt, eller ännu bättre, att bebis beslutat sig för att göra dig sällskap utanför magen

 

[nella84]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Jag säger bara ryggbedövning är helt underbart! Jag hade tyvärr skrivit att jag ville bara ha lustgas så länge som möjligt,pucko tycker jag nu efteråt då jag var öppen 4 cm när jag kom in men fick inte bedövningen förrän jag var öppen 6 cm och då hade jag så ont att jag hade panik. Men bara jag fick bedövningen så kändes det underbart Man kunde vila och ta igen sig innan nästa skede.

 

[vindvissla]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Hur gar det idag? Ar du inne och foder bebis?

 

[Mitten]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

Hoppas hoppas

 

[angelwings]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

*kl*

Spännande detta. Hoppas allt går bra för dig TS. Du kommer fixa det galant när det väl är på 'riktigt' tror jag.
Kan inte sätta mig in i hur det känns riktigt (dotter född med planerat snitt), men du behöver inte oroa dig för personalen. De har nog sett alla typer av människor i alla olika sinnestillstånd.

Jag tex lyckades kräka ner typ 10 pers när de körde mig från operationssalen till uppvaket. Jag skämdes så jag trodde jag skulle dö, men de sa bara att det inte var något ovanligt. Så det kommer gå hur bra som helst.
(om du nu läser detta innan bebis är ute)
Hoppas du snart får lön för mödan!

 

[Cilla]

Sv: åh herregud jag kommer aldrig klara detta! :'(

ingen uppdatering från dig än, betyder detta att du snart är/har blivit mamma?