Acceptera.

[issikka]

Hur mycket och hur snabbt accepterar era isisar? Alltså, när ni introducerar nått nytt hur länge tar det innan era pållar accepterat det. Vare sig det är en unghäst som förstagången har ett bett i munnen eller en vuxen isis som tex ska köras första gången. Kaniske en underlig fråga, och det är klart att det är individuellt, så såna komentarer behövs inte, därför frågade jag " era isisar" . Tacksam för svar

 

[Boj]

Sv: Acceptera.

Jag har en otroligt okomplicerad unghäst, han säger i princip bara jaha är det så här du vill göra och sen gör vi så. Han accepterar allt från första stund, på det viset har han varit oerhört bra.

 

[em76]

Sv: Acceptera.

Rodi accepterar nya saker mycket fort, bett, vojlock, rep, pressenning, däckel, sadel (visade lite obehag för sadelgjorden).

Första gången han fick grimma på sig (ca 3 veckor tror jag han var) skakade han på huvudet en stund. Att få hovarna upplyfta protesterade han lite mot i början.
Från han var 10 månader gick han på lösdrifr och hanterades inte mer än någon gång per månad men det var inga problem att gå fram till honom i hagen, dra på grimman, leda in i stallet och binda upp honom.

Hans mamma var på samma sätt.

Svala behöver längre tid på sig att acceptera nya saker. Jag skulle t ex inte ge mig in på att försöka köra in henne. Hennes första avkomma har ärvt hennes känslighet, de andra två är coolare.

 

[Lilla_My]

Sv: Acceptera.

Med min känsliga och lite nervösa men mycket arbetsvillige pålle så handlar det väldigt mycket om hur man introducerar saker. Gör man på det sättet som är rätt för honom så accepterar han allt nytt direkt (ofta dock med skrämd uppsyn). Gör man fel så har man ett halvår av hästpsykologi framför sig...

Sambons sto kräver lite mer för att övertygas, hon blir ej rädd för ny saker men är misstänksam över huruvida det är något vettigt. Det räcker inte att prova nya grejor/utrustning/träningsmetoder en gång för att se om det funkar.

 

[issikka]

Sv: Acceptera.

Jag har en otroligt okomplicerad unghäst, han säger i princip bara jaha är det så här du vill göra och sen gör vi så. Han accepterar allt från första stund, på det viset har han varit oerhört bra.

Nu har jag oxo sån tur att min ena unghäst är precis likadan, vilket käns ganska bra, det enda som jag ser som nackdel är att han kanniske inte visar i tid om man går för fort fram. Iofs så vet man ju själv i princip i vilken fart man ska gå frammåt med såna här saker, men alla hästar är ju individer och mognar olika, Så man undrar ju om han även fast han accepterar saker och ting är mogen för det. Vore lättare om han själv la på bromsen nångång, eller ens gav ett litet tecken på nått. Andra däremot visar klart och tydligt vad han tycker

 

[kvandi]

Sv: Acceptera.

Kveikja, min unghäst har accepterat allt jag utsatt henne för. Hon är en trygg och intresserad häst som verkar gilla förändringar. Kveikja är en trädgårdsuppväxt som ändå fått spendera unghäståren i unghästflock så fritt som det går i danmark.

Andi däremot behöver lite mer tid och försiktigare introduktioner. I de flesta fall iaf, men när vi körde in honom drog han släde på tredeje försöket- så jag antar att han kan när han vill. Han hatar dessutom att arbeta så allt skall lirkas med och han skall försiktigt övertygas om att "nu gör vi såhär". Går man för burdust fram så strejkar han på ett eller annat vis. Andi är islandsimport, inriden i danmark och av mig inköpt under rubriken "Galen och ohanterbar". Han är lite speciell...

 

[em76]

Sv: Acceptera.

Kom på en sak Svala accepterar snabbt: mat. Foderjäst, mjölkersättning, syrat kornkross...
Där är Rodi och Askja mer misstänksamma.

 

[skuggi]

Sv: Acceptera.

Nu har jag oxo sån tur att min ena unghäst är precis likadan, vilket käns ganska bra, det enda som jag ser som nackdel är att han kanniske inte visar i tid om man går för fort fram. Iofs så vet man ju själv i princip i vilken fart man ska gå frammåt med såna här saker, men alla hästar är ju individer och mognar olika, Så man undrar ju om han även fast han accepterar saker och ting är mogen för det. Vore lättare om han själv la på bromsen nångång, eller ens gav ett litet tecken på nått. Andra däremot visar klart och tydligt vad han tycker

Vår unghäst är likadan.
Fast om man kikar noooga på hans mun, så kan man se om man går för fort fram.
Vid första indroduktionen står han liksom väldigt stilla, och munnen är lite ihopknipt. Står jag då bara stil loch väntar utan att göra något mer, så kommer tungan ut och han tuggar lite. Då har jag kvitto på att han fattat, skrivit upp och lagt till handlingarna.

 

[Is]

Sv: Acceptera.

Snorri brukar aldrig konstra, han brukar mäst dra en djup suck och sedan gör han det jag ber han om även om det inbär att han måste simma Men så fort det är något nytt som vi normalafall inte brukar använda/göra så brukar han alltid ge mig ensådan där lite mistänksam blick som säger ungefär "matte nu gör du något dummt igen, är du verkligen säker på att man kan göra så här?" Och den blicken ger han mig alltid om det så är att han heltblötslig får en skål med mat på morgonen när han normalt bara har fått sin matskål på kvällen osv.

 

[Teilani]

Sv: Acceptera.

Om man bara ar lugn sjalv och har nat sa nar koll pa vad man haller pa med sa brukar det ga pa nan halvtimme. Men man far ju ha ett par omgangar dar man gor om det lika lugnt och forklarande innan man kan forvanta sig att hasten ska acceptera det for gott.

Bara for att det gick bra att lagga pa sadel lugnt och forsiktigt forsta gangen kan man inte komma och slanga pa den andra gangen, det ar fortfarande nytt liksom.

Av mina ar det val min gammelvalack som ska fnysa mest och himla med ogonen at allt nytt.:smirk:

 

[issikka]

Sv: Acceptera.

Min keilir tittade inte ens upp först gången som jag lade på longeringsgjorden, och spände. alltså på riktigt, första gången som jag lade på den stod han och åt hö. han snusade på den när jag lade den på golvet och så vände han sig till höet igen jag lade den försigtigt på, inga reaktioner och då är det en lite tyngre lädergjord som åkte på. alltså inte flera kg men ändå. När jag lade fast gjorden och SPÄNDE så tittade han inte ens upp från höet. Och jag stod brevid och visste inte om jag skulle skratta eller gråta :smirk: Jag spände ju inte till max förståss, men någån reaktion vill man ju ha.
Och lillkillen har jag ju inte ens prövat nått med han är ju så ung, men han säger nog bannemig emot, som jag har skrivit om i den andra tråden här som jag har ...

 

[kryptisk]

Sv: Acceptera.

Min unghäst på lite över 2,5 år fick på sig en sadel för första gången igår. Hon stod lös i gången och reagerade knappt när knäppa matte provade att lägga sadeln på halsen, rumpan och ryggen. Inte heller brydde hon sig om att sadelgjorden drogs åt lite, eller att knäppmatte "flaxade" med sadelkåporna. Jag har nog aldrig blivit så idiotförklarad av en häst i mitt liv.


De flesta unghästar jag har ridit in har varit okej med det mesta ganska omgående, sen finns det såklart dem som är lite osäkrare och som man får ta det lite lugnare med. Jag tror som Lilla_My, att det är hur man introducerar saker, och vad man har för relation till hästen. Tycker inte hästen att man är en trygg person i vanliga fall så har den ju ingen anledning att tycka det är särkilt säkert att få exempelvis en sadel på ryggen heller.

 

[Draumsyn]

Sv: Acceptera.

Får man ställa en fråga även fast man har en snart vuxen men extremt barnslig häst?

Hur har ni gjort för att få hästen att acceptera att jobba själv ibland dvs rida ut utan kompisar och att rida ifrån kompisarna?
Min gör detta MKT motvilligt och inte utan en diskussion om man säger så, att rida själv från start brukar gå hyffsat men att rida ifrån någon och tex rida åt ett annat håll eller vända hemåt är inte det lättaste, då blir han riktigt tjurig.

Tror jag blivit lurad, hon sålde säkert honom som 8åring trots att han är 3 eller ngt

 

[Svalan]

Sv: Acceptera.

Min islänning är ganska bra på acceptera saker, men då beror det ju på vad det är förstås.
Första gången min tränare skulle klippa honom då han var på tillridning var verkligen ingen rolig historia.
Men annars är han ganska duktig på att acceptera annat också.