8-veckors valp rädd för människor, lämna tillbaka?

Går inte konsumentköplagen in här, har man inte rätt att ångra ett köp inom 14 dagar?

@Pudelägare ta kontakt med uppfödaren så snart som möjligt om ni inte är helt säkra på att ni vill behålla valpen.

Ångerrätt gäller bara vid distansköp. Det är även tveksamt om man kan göra gällande fel enligt konsumentköplagen. Det bästa är ju om uppfödaren är seriös, samt har åtagit sig återköp i köpeavtalet.
 
Ångerrätt gäller bara vid distansköp. Det är även tveksamt om man kan göra gällande fel enligt konsumentköplagen. Det bästa är ju om uppfödaren är seriös, samt har åtagit sig återköp i köpeavtalet.

Jag bedömer att uppfödaren har upplyst om problemet men mottagaren inte till fullo uppfattat omfattningen och vad det innebär. Oaktat: som seriös uppfödare tycker jag en tar tillbaka valp som inte fungerar i nya familjen.
 
Behöver akut hjälp! Vi har köpt en valp (8 veckor, storpudel) som vi bara har haft några dagar men det visade sig direkt när vi fick henne att hon är rädd för människor. Uppfödaren valde valp åt alla och sa att den valp hon valt åt oss behövde lite mer social träning då hon var försiktigare än de andra valparna men att hon inte bedömde det som något problem utan hon behövde bara socialiseras.

Nu har hon varit hos oss några dagar och hon inte våga gå fram och hälsa på någon. Inte ens tonårssonens flickvän, fastän hon är hos oss dagligen. När hon berättade om valpen så fick vi inte intrycktet alls att det var något problem utan mer att hon behövde social miljöträning, men det behöver ju alla valpar. Sedan när vi var hos uppfödare så kom valpen fram till mig, dock lite försiktigt och efter de andra, men hon verkade inte nervös så trodde inte det var något problem.

Nu när vi kom hem så blev hon ganska snabbt trygg med mig, min man och tonårsson, men om hon träffar någon annan så blir hon rädd, backar bakåt (ställer sig ibland bakom oss) och skäller. Rädslan släpper inte ens efter en stund och hon går inte fram senare heller, så det släpper inte utan hon undviker dem hela tiden de är på besök.

Har skrivit till uppfödaren och berättat detta och då svarade hon att hon hela tiden varit så här, dvs. skygg för människor och att vi kommer behöva jobba med detta och att det kommer ta lång tid. Detta var hon inte tydlig med när vi köpte henne. Uppfödaren skrev också att hon varit med om liknande förut på en annan hund och då gick det över efter ca 2 år!(?) så vi måste jobba med detta mycket. Detta tycker vi inte att hon var tydlig med när hon berättade om valpen.

Vad ska vi göra? Jag känner mig helt förtvivlad. Har redan fäst mig vid henne men det känns inte bra att veta att vi redan nu, vid 8 veckors ålder, har många års beteendeproblem att arbeta med. Men förutom rädslan för människor är hon positiv, glad och busig. Det är som två olika hundar, en med mig och min man och en helt annan hund när andra människor är inom synhåll.

Vår förra hund var en omplaceringshund som var helt fantastiskt på alla vis förutom att det visade sig vara arg mot andra hundar, så vi fick jobba med honom hela hans liv, vilket var mycket jobbigt. Har längtat så efter en mer "problemfri" hund än vår förra (även om jag förstås älskade honom jättemycket) så det känns verkligen tufft att få börja direkt med en "problemvalp".

Hur skulle ni göra? Bör vi höra om uppfödaren vill ta tillbaka valpen? Kan tilläggas att vi är en social familj med stort socialt umgänge, så just detta med att valpen har problem med människor funkar inte så bra hos oss. Dessutom har vi precis fått vårt första barnbarn så en fundering finns också hur hon kommer vara mot barn.

Jag tycker att ni ska lämna tillbaka valpen och att ni ska göra det så fort som möjligt, innan ni blir ännu mer fästa vid den. Det beteende den visar är inte normalt för en valp och risken är stor att ni kommer att stå med en hund som kommer att lida av sociala rädslor, oavsett hur mycket ni tränar. Som någon redan påpekat är faran också att en sådan hund börjar ta till tänderna när den blir osäker. Inte kul om man har små barnbarn som man umgås med.

Mitt råd är alltså att ni ska kontakta uppfödaren snarast. Säg då inte bara att ni vill lämna tillbaka valpen för att det inte fungerar, utan var noga med att berätta det du skrivit här om att problemen var mycket värre än ni blev upplysta om vid köpet. När man köper en valp av en uppfödare gäller vanligtvis Konsumentköplagen, och där står:

19 § Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet.

Som köpare har ni undersökningsplikt, men om valpen inte verkade nervös när ni hämtade den och om uppfödaren dessutom sa att det inte skulle vara några problem med detta före köpet torde ni ha uppfyllt den även om valpen var försiktig. Står det något i veterinär besiktningsprotokollet om valpens temperament?

Om uppfödaren är motsträvig, kontakta SKKs juridiska avdelning.

Lycka till! :heart
 
Jag bedömer att uppfödaren har upplyst om problemet men mottagaren inte till fullo uppfattat omfattningen och vad det innebär. Oaktat: som seriös uppfödare tycker jag en tar tillbaka valp som inte fungerar i nya familjen.

Fast det är ju först efter köpet som uppfödaren sagt att valpen hela tiden varit skygg för människor och att det skulle kräva lång träning. Innan köpet att den är försiktig men att den bara behövde lite socialisering och att det inte skulle vara några problem
 
Jag bedömer att uppfödaren har upplyst om problemet men mottagaren inte till fullo uppfattat omfattningen och vad det innebär. Oaktat: som seriös uppfödare tycker jag en tar tillbaka valp som inte fungerar i nya familjen.
Ser din kommentar och vill inte hänga ut uppfödaren men tyvärr så gjorde hon inte det utan pratade mer om att hon behöver social träning och nu när jag påtalat för henne hur hon varit sen hon kom till oss så känns det inte som hon tar vår oro på allvar och svarar istället att "hon har gjort så redan från början" (och då tycker man att hon borde varit mycket tydlig med detta) och "att jag tror detta är ett drag hon har och något man måste jobba med..." och "jag tror det är något som blir bättre med åldern om man hanterar det rätt. Jag har varit med om det förr och ofta har det vuxit bort helt vid runt två årsålder men hon behöver förstås hjälp".
Som sagt, detta säger hon nu men hon borde ha varit tydligare med det tidigare innan vi köpte henne, men det är bara min åsikt förstås :). Vi får se hur närmsta dagarna utvecklas och funderar på att kontakta en hundtränare som är som expertis bl a att bedöma valpar för att få höra mer vad denne tror innan vi bestämmer något. Förhoppningsvis blir det bättre närmsta dagarna. Men som sagt, än så länge har hon inte vågat hälsa på någon annan än oss.
 
Jag håller med om att ni bör kontakta uppfödaren direkt. Hade det varit min uppfödare hade hon ju inte velat att en valp från henne ska bo i en miljö som kanske inte passar den. Nu brukar hon få trygga valpar. Men jag är övertygad om att hon direkt skulle ta hem en valp som kräver special-arrangemang som köpare ej vill/kan/etc hålla på med. En vettig uppfödare vill ju valp och köpares bästa.
Så jag hade startat där så fort som möjligt.

Jag hämtade en då 9-veckors valp för drygt 2 v sen. Uppfödaren släpper inte alltid valparna vid 8 v. Vissa gör hon det med. Men andra upplever hon behöver mer tid. Då får man inte hämta förrän hon tycker de är redo. Som med min hund och dennes kull då vid 9 v. Hade de släppts vid 8 v till köpare kunde det bli lite för jobbigt för dem iom att de inte låg lika väl framme i utveckling som vissa andra. Istället väntar man 1-2 v så de är helt redo.

Min lille 1-kilostjej är väldigt kavat och totalt orädd för exakt allt. Hon knatar direkt fram till främmande och bjuder upp till lek och kan inom kort ligga på rygg och busa med främmande.
Jag valde att köpa av den som fött upp mina 3 sista hundar IOM att de och de andra jag känner som kommer från henne just varit enkla, trygga och trevliga. Kullbror till min valp verkar lika stadig och enkel som min.

Det finns ju sådana enkla hundar. Och det verkar väl passa er familj bättre. Förstår att det är jobbigt dock! 😔
 
Som jämförelse

Uppfödaren till senaste hunden jag köpte hade sett ut en valp till oss men dagen innan vi skulle åka och hämta valp tyckte hon att den inte var lika tuff och framåt vid t ex höga ljud och konstiga situationer som hon upplevt den tidigare. Inte alls på nivån rädd och skygg och som hon trodde skulle ha några problem i vardagen. Men hon visste att jag ville ha en valp att träna med, som inte bara skulle klara av konstigheter utan tycka att de var roliga och som inte skulle reagera om den så fick en bomb i huvudet.

Så hon kollade med några som skulle ha en annan av valparna, mer som familjehund, om de kunde tänka sig att byta, och det var inga problem. De är f ö jättenöjda med sin hund och den verkar passa dem lika bra som min galenpanna passar mig.

Så gör en seriös uppfödare när hen väljer ut valpar till sina köpare.
 
Jag är osäker på om uppfödaren faktiskt får vägra att ta tillbaka valpen - det beror kanske på hur länge sen köpet gick igenom? Jag tycker att uppfödaren har skött det här mycket illa.

Vad står det om återköp i ditt köpekontrakt?
Det står inte något om det i köpekontraktet, den klausulen verkar blivit borttagen från SKK köpeavtal.
 
Är det eran första hund eller har ni erfarenhet sedan tidigare?

Om det blir så att ni har kvar valpen och uppfödaren inte tar tillbaka valpen vill jag bara tipsa om vad vi gjorde med min ena valp som var totalt ointresserad av främlingar och försökte dem närma sig honom sprang han iväg.
Alla vi kände som vi möte fick ge honom godis och sedan ignorera honom. På så vis fick han positiv bild av främlingar utan att han kände att alla ville gulla med honom för att han var en söt valp.
Nix, vi har haft hund tidigare. Den hunden var en omplaceringshund som var 6 mån. (mellanpudel) och som var helt fantastiskt på alla sätt förutom att den visade sig vara aggressiv mot andra hundar, vilket krävt mycket arbete genom åren och han blev aldrig helt bra. Så känns lite jobbigt att börja om med en valp men då att träna den för att få tillit till människor istället.
 
Alla hundar älskar inte alla människor dom träffar och är glada i att alla ska få klappa på dom. Vissa hundar gillar sina människor bara och det är inget konstigt med det. Dessutom är valpen bara 8 veckor gammal.

Dock om man vill ha en hund som älskar allt och alla och som vill bli klappad och gosar med av alla så är det nog bäst att lämna tillbaka den. Köp en kanske labrador eller en ras som har en mer garanterad glädje i främmande personer. Jag har träffat många storpudlar som är väldigt mycket enmanshundar och har en hel del ängslighet i sig.
Det är enorm skillnad på en hund som inte är intresserad av andra människor än sin familj och en hudn som är RÄDD. En valp ska inte vara rädd för folk. Då har något gått fel någonstans.
 
Personligen tycker jag det är lite märkligt att ens sälja en valp som redan visar såna rädslor.
Fast det är inte säkert att uppfödaren uppfattade rädslan? Valpen var i hemvan miljö och hur den skulle reagera när den kom till ett främmande ställe kanske inte riktigt gick att förutse.

Det är väl bara att konstatera att det inte funkar och hopas att uppfödaren är seriös och tar tillbaka hunden.
 
Fast det är inte säkert att uppfödaren uppfattade rädslan? Valpen var i hemvan miljö och hur den skulle reagera när den kom till ett främmande ställe kanske inte riktigt gick att förutse.

Det är väl bara att konstatera att det inte funkar och hopas att uppfödaren är seriös och tar tillbaka hunden.
Just nu med Covid har ju en del svårare att låta valparna träffa andra än dem själva.

Min uppfödare tex är multisjuk och högrisk för Covid. I vanliga fall träffar hennes hundar annat folk en hel del.
Men nu har de som fötts innan man kunnat vara ute med dem inte fått det som vanligt. Det gäller tex min valp. De fick börja träffa folk när det var varmt nog att vara ute. Och i år dröjde ju det IOM vädret. Min är ändå väldigt trygg.

Som du säger får man hoppas att uppfödaren tar hem valpen när den visat såpass mkt rädslor.
 
Till och med mitt måndagsexemplar till shiba var framåt och kavat när hon kom hem till mig vid åtta veckor - då hade hon bott ute i kennel tillsammans med mammam och kullsyskon de sista veckorna. Hon grumlade på TV'n första dagen, men icke att hon reagerade på folk eller fä. En liten valp som inte möter världen med nyfikenhet som främsta egenskap och är lite kajsa kavat på det stora hela hade jag inte velat betala för, för att vara krass.
Omplaceringar är en sak, men en liten jycke utan trauma i bagaget bör inte bete sig som TS beskriver, jag hade försökt backa så fort som möjligt för att inte sitta med brustet hjärta senare. <3
 
Jag har en hund som när hon var valp var rädd för andra människor, gäster fick lägga sig ner på golvet när de kom på besök för att hon skulle komma fram och hälsa. Det var min första hund och jag förstod inte att det inte var så det skulle vara. Jag har fått jobba mycket med henne sociala träning och fattade inte riktigt förrän jag skaffade en hund till som inte hade de problemen hur mycket tid jag fått lägga på "onödig" träning pga hennes rädslor. Om jag fått valp med de, det var rät länge sedan, beteendena idag hade jag lämnat tillbaka. Jag kommer inte ihåg hur gammal hon var när det började funka men hon är iaf 15 år nu och traskar glatt fram till vem som helst och vill att de ska klia henne på ryggen. Precis som någon skriver så kommer oftast inte rädslor ensamma utan min hund bygger generellt på sig rädslor och tar lång tid att avreagera. Detta förstod jag inte heller riktigt som förstahundsägare utan det var hund nr två som visade mig hur det ska vara. Hursomhelst älskar jag min dam villkorslöst och hon är en fantastisk individ som jag nått stor framgång på tävlingsbanorna med, men en rädd valp kommer jag inte skaffa igen.
 
Jag säger som övriga. Lämna tillbaka. Jätte tråkigt gör alla inblandade men antagligen bästa lösningen.

Har nyligen haft en ung storpudel med sociala rädslor på kurs. Den hunden anser också att "anfall är bästa försvar".
När vi skulle jobba med social lek under kursen skulle jag visa hur jag brukar huka mig och klappa på mina knän för att få igång min egen hund. Hunden som står bredvid ägaren uppfattar mig som ett rent hot och flyger på mig ordentligt (ägaren tappar kopplet) och provar bita. Inte lite små nafs utan han va fly förbannad. Nu såg jag i ögonvrån vad som hände så fick grepp om hunden och kunde hålla honom i från mig tills ägaren fick tag på honom.
Jag har varit med om betydligt värre men stackars ägaren har ju världens ångest över hunden som har provat bita folk flera gånger efter detta (men hunden älskade mig efter den episoden 😅)

Hoppas att pudelklubben är observant på dessa egenskaper om det är något som gryr inom rasen.
 

Liknande trådar

Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 246
Senast: Ragdoll
·
Övr. Hund Hej, känner mig vilsen och vet inte hur jag ska göra. För en vecka fick jag hem en 9 veckor gammal valp. Eftersom hon kommer behöva vara...
Svar
8
· Visningar
966
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 293
Senast: fixi
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
5 197
Senast: Tonto
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp