8-veckors valp rädd för människor, lämna tillbaka?

[Pudelägare]

Behöver akut hjälp! Vi har köpt en valp (8 veckor, storpudel) som vi bara har haft några dagar men det visade sig direkt när vi fick henne att hon är rädd för människor. Uppfödaren valde valp åt alla och sa att den valp hon valt åt oss behövde lite mer social träning då hon var försiktigare än de andra valparna men att hon inte bedömde det som något problem utan hon behövde bara socialiseras.

Nu har hon varit hos oss några dagar och hon inte våga gå fram och hälsa på någon. Inte ens tonårssonens flickvän, fastän hon är hos oss dagligen. När hon berättade om valpen så fick vi inte intrycktet alls att det var något problem utan mer att hon behövde social miljöträning, men det behöver ju alla valpar. Sedan när vi var hos uppfödare så kom valpen fram till mig, dock lite försiktigt och efter de andra, men hon verkade inte nervös så trodde inte det var något problem.

Nu när vi kom hem så blev hon ganska snabbt trygg med mig, min man och tonårsson, men om hon träffar någon annan så blir hon rädd, backar bakåt (ställer sig ibland bakom oss) och skäller. Rädslan släpper inte ens efter en stund och hon går inte fram senare heller, så det släpper inte utan hon undviker dem hela tiden de är på besök.

Har skrivit till uppfödaren och berättat detta och då svarade hon att hon hela tiden varit så här, dvs. skygg för människor och att vi kommer behöva jobba med detta och att det kommer ta lång tid. Detta var hon inte tydlig med när vi köpte henne. Uppfödaren skrev också att hon varit med om liknande förut på en annan hund och då gick det över efter ca 2 år!(?) så vi måste jobba med detta mycket. Detta tycker vi inte att hon var tydlig med när hon berättade om valpen.

Vad ska vi göra? Jag känner mig helt förtvivlad. Har redan fäst mig vid henne men det känns inte bra att veta att vi redan nu, vid 8 veckors ålder, har många års beteendeproblem att arbeta med. Men förutom rädslan för människor är hon positiv, glad och busig. Det är som två olika hundar, en med mig och min man och en helt annan hund när andra människor är inom synhåll.

Vår förra hund var en omplaceringshund som var helt fantastiskt på alla vis förutom att det visade sig vara arg mot andra hundar, så vi fick jobba med honom hela hans liv, vilket var mycket jobbigt. Har längtat så efter en mer "problemfri" hund än vår förra (även om jag förstås älskade honom jättemycket) så det känns verkligen tufft att få börja direkt med en "problemvalp".

Hur skulle ni göra? Bör vi höra om uppfödaren vill ta tillbaka valpen? Kan tilläggas att vi är en social familj med stort socialt umgänge, så just detta med att valpen har problem med människor funkar inte så bra hos oss. Dessutom har vi precis fått vårt första barnbarn så en fundering finns också hur hon kommer vara mot barn.

 

[inverterad]

Oj, nej, så tråkigt att ni fått en sån rädd valp. Jag skulle lämna tillbaka den till uppfödaren direkt, innan ni hunnit fästa er ännu mer. En så liten valp ska vara frimodig, glad och ha svansen i topp! Risken är precis som du är inne på att detta är något som ni får leva med resten av hundens liv, och det är inte säkert att detta beteende går att träna bort eller ens minska med träning (det beror på hur stora rädslorna är).

 

[Takire]

Behöver akut hjälp! Vi har köpt en valp (8 veckor, storpudel) som vi bara har haft några dagar men det visade sig direkt när vi fick henne att hon är rädd för människor. Uppfödaren valde valp åt alla och sa att den valp hon valt åt oss behövde lite mer social träning då hon var försiktigare än de andra valparna men att hon inte bedömde det som något problem utan hon behövde bara socialiseras.

Nu har hon varit hos oss några dagar och hon inte våga gå fram och hälsa på någon. Inte ens tonårssonens flickvän, fastän hon är hos oss dagligen. När hon berättade om valpen så fick vi inte intrycktet alls att det var något problem utan mer att hon behövde social miljöträning, men det behöver ju alla valpar. Sedan när vi var hos uppfödare så kom valpen fram till mig, dock lite försiktigt och efter de andra, men hon verkade inte nervös så trodde inte det var något problem.

Nu när vi kom hem så blev hon ganska snabbt trygg med mig, min man och tonårsson, men om hon träffar någon annan så blir hon rädd, backar bakåt (ställer sig ibland bakom oss) och skäller. Rädslan släpper inte ens efter en stund och hon går inte fram senare heller, så det släpper inte utan hon undviker dem hela tiden de är på besök.

Har skrivit till uppfödaren och berättat detta och då svarade hon att hon hela tiden varit så här, dvs. skygg för människor och att vi kommer behöva jobba med detta och att det kommer ta lång tid. Detta var hon inte tydlig med när vi köpte henne. Uppfödaren skrev också att hon varit med om liknande förut på en annan hund och då gick det över efter ca 2 år!(?) så vi måste jobba med detta mycket. Detta tycker vi inte att hon var tydlig med när hon berättade om valpen.

Vad ska vi göra? Jag känner mig helt förtvivlad. Har redan fäst mig vid henne men det känns inte bra att veta att vi redan nu, vid 8 veckors ålder, har många års beteendeproblem att arbeta med. Men förutom rädslan för människor är hon positiv, glad och busig. Det är som två olika hundar, en med mig och min man och en helt annan hund när andra människor är inom synhåll.

Vår förra hund var en omplaceringshund som var helt fantastiskt på alla vis förutom att det visade sig vara arg mot andra hundar, så vi fick jobba med honom hela hans liv, vilket var mycket jobbigt. Har längtat så efter en mer "problemfri" hund än vår förra (även om jag förstås älskade honom jättemycket) så det känns verkligen tufft att få börja direkt med en "problemvalp".

Hur skulle ni göra? Bör vi höra om uppfödaren vill ta tillbaka valpen? Kan tilläggas att vi är en social familj med stort socialt umgänge, så just detta med att valpen har problem med människor funkar inte så bra hos oss. Dessutom har vi precis fått vårt första barnbarn så en fundering finns också hur hon kommer vara mot barn.

Jag har inte erfarenhet av samma problem men min spontana känsla är att det bästa vore om uppfödaren gjorde ett återköp.

 

[Lingon]

Så dåligt av uppfödaren att placera en så rädd valp hos er som har ett stort socialt umgänge och precis fått ert första barnbarn.

 

[Lhas]

Som uppfödare hade jag blivit glad om ni lämnat tillbaka en valp ni inte klickar med det är viktigt att rätt valp hamnar hos rätt familj.

 

[Raderad medlem 120709]

Jag hade lämnat tillbaka den valpen och varit väldigt tydlig med varför. Hen ger ett oseriöst intryck som säljer en så otrygg valp - dessutom till en mycket social familj - och viftar bort problemen med att den är född sån och att det bara är att träna. Men jag är tyvärr inte förvånad, det är så väldigt många som hittar på ursäkter istället för att kartlägga hur det faktiskt ser ut med mentaliteten i linjerna de avlar på.

En valp ska vara framåt och nyfiken på världen, inget annat. Rädslor har stark nedärvning och visst, de kan ibland bli något mer hanterbara med träning, men det är också allt. En hund som är född ängslig lär med största sannolikhet vara det livet ut, och i många fall blir det värre med åldern, inte bättre.

Det har sagts många gånger förut, men det ska vara roligt att ha hund, åtminstone större delen av tiden. Att i 10-15 år kanske behöva hantera sin hunds ångest så fort den ser någon som inte hör till familjen? Raka motsatsen till roligt. Ni har ju dessutom redan haft en hund med en del problem så ni vet hur det ser ut på den sidan av staketet. Gå på magkänslan, se om ni kan få till ett återköp, och se er om efter en annan uppfödare om ni vill göra ett nytt försök med valp.

 

[iNHALE]

Jag hade krävt att uppfödaren tagit tillbaka valpen med hänvisning till att valpen har betydligt värre rädslor än vad som framgick innan köpet. Det är inte värt att köpa på sig problem. Man kan ju tänka sig hur det kommer bli när valpen blir lite äldre och hamnar i spökåldern och andra utvecklingsfaser som även på en normal stabil hund kan vara en mindre utmaning för ägaren, är valpen då redan behäftad med onormala rädslor från början kommer det bli sju resor värre. Det är normalt att en valp kan vara lite försiktig precis i början med främmande människor och nya miljöer och situationer, men på en normal valp så ska detta gå över ganska snabbt, valpar ska av naturen vara nyfikna och utforskande, det är något som hör till när man är en djurbebis. Det du beskriver är inte normalt valpbeteende.

 

[Sleepan]

Som uppfödare hade jag blivit glad om ni lämnat tillbaka en valp ni inte klickar med det är viktigt att rätt valp hamnar hos rätt familj.

Det handlar väl dock inte om att de inte klickar med valpen här, utan om att de inte fått info som var sanningsenlig nog? Ts är ju jätteledsen då hon fäst sig vid valpen redan.

Till ts, hur ont det än gör är det nog det bästa att lämna tillbaka
Det är jobbigt att ha en hund som tycker att folk är otäcka.

 

[inverterad]

"Social miljöträning" skulle för mig betyda att valpen bör lära sig att ta det lugnt och chilla runt andra människor och inte kasta sig i famnen på varenda okänd person som råkar gå förbi... inte att lära den att inte vara rädd för folk.

Till TS: har valpens föräldrar gått MH/BPH? Hur var de kring okända personer?

 

[Pudelägare]

"Social miljöträning" skulle för mig betyda att valpen bör lära sig att ta det lugnt och chilla runt andra människor och inte kasta sig i famnen på varenda okänd person som råkar gå förbi... inte att lära den att inte vara rädd för folk.

Till TS: har valpens föräldrar gått MH/BPH? Hur var de kring okända personer?

Ja, föräldrarna har gjort BPH-test, vilket var huvudanledningen till att vi valde den kenneln. Båda föräldrarna har som jag ser det fina BPH och med tryggt resultat. De andra valparna i kullen verkar också trygga och positiva med människor, enligt uppfödaren så är det just denna valp som avvikit. Det är så svårt detta och är rädd att vi överreagerar men min magkänsla säger mig att detta kan komma bli långvariga problem.

Vi har idag tänkt låta hon träffa mina lugna och hundvana svärföräldrar för andra gången och se hur hon reagerar denna gång. Förra gången vågade hon inte hälsa på dem utan gick undan och efter en stund somnade hon och sedan lekte hon med tonårssonen men hon gick aldrig fram till svärföräldrarna trots att de träffades någon timme, men hoppas det blir annorlunda idag. Det märkliga är att förutom med människor är hon som en helt "vanlig" valp, härlig och busig och verkar också trygg. Inte direkt rädd för ljud, åka bil och är allmänt nyfiken och framåt. Men som sagt människor tycker hon är läskiga. Första gången vi hade på tv och hon såg en människa där blev hon rädd för tv. Nu reagerar hon inte alls på människor på tv men den här rädslan för människor känns inte normal. Sedan att hon tydligen varit så hela tiden gör att man blir fundersam hur mycket vi kan påverka då det kanske är en medfödd rädsla för okända människor.

 

[inverterad]

Ja, föräldrarna har gjort BPH-test, vilket var huvudanledningen till att vi valde den kenneln. Båda föräldrarna har som jag ser det fina BPH och med tryggt resultat. De andra valparna i kullen verkar också trygga och positiva med människor, enligt uppfödaren så är det just denna valp som avvikit. Det är så svårt detta och är rädd att vi överreagerar men min magkänsla säger mig att detta kan komma bli långvariga problem.

Vi har idag tänkt låta hon träffa mina lugna och hundvana svärföräldrar för andra gången och se hur hon reagerar denna gång. Förra gången vågade hon inte hälsa på dem utan gick undan och efter en stund somnade hon och sedan lekte hon med tonårssonen men hon gick aldrig fram till svärföräldrarna trots att de träffades någon timme, men hoppas det blir annorlunda idag. Det märkliga är att förutom med människor är hon som en helt "vanlig" valp, härlig och busig och verkar också trygg. Inte direkt rädd för ljud, åka bil och är allmänt nyfiken och framåt. Men som sagt människor tycker hon är läskiga. Första gången vi hade på tv och hon såg en människa där blev hon rädd för tv. Nu reagerar hon inte alls på människor på tv men den här rädslan för människor känns inte normal. Sedan att hon tydligen varit så hela tiden gör att man blir fundersam hur mycket vi kan påverka då det kanske är en medfödd rädsla för okända människor.

Jag tror tyvärr inte alls att du överreagerar - just att hon har så lite nyfikenhet på människor att hon inte kommer fram ens efter en timme, trots att besökarna har hundvana... det ser jag som väldigt onormalt för en valp. Även om hennes föräldrar och kullsyskon är normala så kan det ju hända att en valp inte blir som förväntat. En sån här valp ska ju inte säljas utan uppfödaren får väl behålla den och se om den blir bättre med träning.

Även en hund som lever med en person utan stort socialt liv behöver stå ut med människokontakter i form av veterinärer, folk på bussar, caféer, förbipasserande på promenader - det är ett enormt lidande att vara rädd för ett sånt vanligt inslag i livet som folk.

 

[Malibu_Stacy]

Ja, föräldrarna har gjort BPH-test, vilket var huvudanledningen till att vi valde den kenneln. Båda föräldrarna har som jag ser det fina BPH och med tryggt resultat. De andra valparna i kullen verkar också trygga och positiva med människor, enligt uppfödaren så är det just denna valp som avvikit. Det är så svårt detta och är rädd att vi överreagerar men min magkänsla säger mig att detta kan komma bli långvariga problem.

Vi har idag tänkt låta hon träffa mina lugna och hundvana svärföräldrar för andra gången och se hur hon reagerar denna gång. Förra gången vågade hon inte hälsa på dem utan gick undan och efter en stund somnade hon och sedan lekte hon med tonårssonen men hon gick aldrig fram till svärföräldrarna trots att de träffades någon timme, men hoppas det blir annorlunda idag. Det märkliga är att förutom med människor är hon som en helt "vanlig" valp, härlig och busig och verkar också trygg. Inte direkt rädd för ljud, åka bil och är allmänt nyfiken och framåt. Men som sagt människor tycker hon är läskiga. Första gången vi hade på tv och hon såg en människa där blev hon rädd för tv. Nu reagerar hon inte alls på människor på tv men den här rädslan för människor känns inte normal. Sedan att hon tydligen varit så hela tiden gör att man blir fundersam hur mycket vi kan påverka då det kanske är en medfödd rädsla för okända människor.

Det rör sig med all sannolikhet om en medfödd rädsla när valpen är så liten. Även om valpen skulle blivit skrämd en gång hos uppfödaren så ska en stabil hund inte bli påverkad av det flera dagar senare.
Frågan är om ni vill riskera att leva ett liv med en socialt rädd hund? Tyvärr kommer dessutom en rädsla sällan ensam, det finns inga garantier för att det inte kommer bli värre.
Jag tycker inte alls att det låter som att valpen är rätt valp för er, ni kommer sannolikt behöva anpassa ert liv rätt mycket efter valpen/hunden framöver. Vill ni det?

 

[Pudelägare]

Som uppfödare hade jag blivit glad om ni lämnat tillbaka en valp ni inte klickar med det är viktigt att rätt valp hamnar hos rätt familj.

Måste säga att vi klickar med henne, hon är fantastiskt tillgiven mot oss, så det är inte där problemet är utan mer hur hon är mot andra människor som oroar oss.

Jag tycker uppfödaren borde ha ex. ringt oss när hon bestämt vilken valp som skulle hamna hos oss och berätta tydligt om de problem hon sett och bett oss att tänka över detta i lugn och ro. Nu fick vi veta vilken valp vi skulle få när vi var där för att hämta och då berättade hon lite om att hon var osäker med nya människor men inte hur osäker och vi hade då med oss tonårssonen också och hade förberett allt för hundvalpen hemma, så tror inte vi var riktigt mottagliga för att ta in vad hon sa och för att backa ur då. Vi ville så himla gärna ha en valp och var så positiva så tog nog aldrig riktigt in när hon pratade om att denna valp behövde extra social miljöträning. Men uppfödaren var som sagt inte heller tydlig med att detta var problem som vi kan komma att behöva arbeta med i flera år, något hon senare antydde i ett sms när jag berättade hur det går.

 

[Fetaost]

Jag hade lämnat tillbaka valpen. Precis som @Malibu_Stacy säger så kommer sällan en rädsla ensam.
Sen reagerar jag på att uppfödaren föringade problemet. Jag tycker inte hen har varit uppriktig mot er och det känns oseriöst vilket för mig hissar en varningens flagga.

 

[Lingon]

Måste säga att vi klickar med henne, hon är fantastiskt tillgiven mot oss, så det är inte där problemet är utan mer hur hon är mot andra människor som oroar oss.

Jag tycker uppfödaren borde ha ex. ringt oss när hon bestämt vilken valp som skulle hamna hos oss och berätta tydligt om de problem hon sett och bett oss att tänka över detta i lugn och ro. Nu fick vi veta vilken valp vi skulle få när vi var där för att hämta och då berättade hon lite om att hon var osäker med nya människor men inte hur osäker och vi hade då med oss tonårssonen också och hade förberett allt för hundvalpen hemma, så tror inte vi var riktigt mottagliga för att ta in vad hon sa och för att backa ur då. Vi ville så himla gärna ha en valp och var så positiva så tog nog aldrig riktigt in när hon pratade om att denna valp behövde extra social miljöträning. Men uppfödaren var som sagt inte heller tydlig med att detta var problem som vi kan komma att behöva arbeta med i flera år, något hon senare antydde i ett sms när jag berättade hur det går.

Jag skulle aldrig köpt en valp på det sättet du beskriver. Inte fått träffa den innan man förväntas hämta den. Sen får man ju kanske acceptera att man inte får välja mellan flera valpar i kullen. Men jag hade velat träffa den innan jag bestämde mig för om jag ville ha den. Jag tycker ändå att man kan få en hyfsad känsla för personligheten redan när de är så små.

 

[Lhas]

Måste säga att vi klickar med henne, hon är fantastiskt tillgiven mot oss, så det är inte där problemet är utan mer hur hon är mot andra människor som oroar oss.

Jag tycker uppfödaren borde ha ex. ringt oss när hon bestämt vilken valp som skulle hamna hos oss och berätta tydligt om de problem hon sett och bett oss att tänka över detta i lugn och ro. Nu fick vi veta vilken valp vi skulle få när vi var där för att hämta och då berättade hon lite om att hon var osäker med nya människor men inte hur osäker och vi hade då med oss tonårssonen också och hade förberett allt för hundvalpen hemma, så tror inte vi var riktigt mottagliga för att ta in vad hon sa och för att backa ur då. Vi ville så himla gärna ha en valp och var så positiva så tog nog aldrig riktigt in när hon pratade om att denna valp behövde extra social miljöträning. Men uppfödaren var som sagt inte heller tydlig med att detta var problem som vi kan komma att behöva arbeta med i flera år, något hon senare antydde i ett sms när jag berättade hur det går.

En uppfödare som väljer valp åt köparen borde vara bättre på sin sak kan jag tycka. Ingen här inne kan avgöra vad du ska göra och jag önskar dig ett stort lycka till vad du än väljer.

 

[Wingates]

Jag skulle aldrig köpt en valp på det sättet du beskriver. Inte fått träffa den innan man förväntas hämta den. Sen får man ju kanske acceptera att man inte får välja mellan flera valpar i kullen. Men jag hade velat träffa den innan jag bestämde mig för om jag ville ha den. Jag tycker ändå att man kan få en hyfsad känsla för personligheten redan när de är så små.

Står väl iofs inte något om att de inte fått? Det kan ju bara ha blivit så..

Jag träffade inte valparna eller fick välja - tycker inte det är något konstigt.
Det är ju däremot otroligt oseriöst att inte berätta problemen med valpen för de som ska köpa den.

 

[falukorw]

Måste säga att vi klickar med henne, hon är fantastiskt tillgiven mot oss, så det är inte där problemet är utan mer hur hon är mot andra människor som oroar oss.

Osäkra hundar är ju de som blir absolut mest tillgivna då de är så beroende av sina ägare.

Jättetråkigt att ha fått hem en så rädd valp. Fundera verkligen på om ni orkar leva med en så rädd hund hela livet. Det kommer förmodligen kräva en hel del anpassning från er sida. Har ni otur kommer den börja ta till tänderna när den blir äldre. Har ni tur kommer den bara springa och gömma sig.

 

[Stjärnklar]

Lämna tillbaks den.

jag har själv levt med en hund som var rädd för människor (slutade till slut med avlivning pga att hunden mådde inte bra). För att leva med en sån hund måste man anpassa hela sitt liv efter hunden och helst bo ensam i skogen.

ber om ursäkt för att det kan låta hårt. Men du kommer att bespara dig och din familj många problem genom att lämna tillbaka den till uppfödaren.

 

[Pudelägare]

Jag skulle aldrig köpt en valp på det sättet du beskriver. Inte fått träffa den innan man förväntas hämta den. Sen får man ju kanske acceptera att man inte får välja mellan flera valpar i kullen. Men jag hade velat träffa den innan jag bestämde mig för om jag ville ha den. Jag tycker ändå att man kan få en hyfsad känsla för personligheten redan när de är så små.

Uttryckte mig nog otydligt för vi fick träffa valparna en gång när de var ca 6 veckor men då visste vi inte vilken som vi skulle få och har förstått att det är vanligt numera att uppfödaren väljer valp. Vi reagerade då, när valparna var 6 veckor, på att en av valparna inte kom fram till oss när de andra kom fram, men sen efter ett tag kom även den valpen fram och bet mig i hälen , och då kommer jag ihåg att uppfödaren sa att hon är bara lite försiktigare än de andra, men väldigt tillgiven och kärleksfull. Samt att hon inte alls tror det kommer bli något problem med henne och att hon nog kommer bli en fantastiskt familjehund, hon är bara lite egen (men det lät inte negativt). Det var en annan valp som vi gärna ville ha så jag försökte säga att vi gärna ville ha just den valpen (för att inte få den försiktiga/rädda...), men jag kunde förstås ha varit tydligare och sagt att just denna valp vill vi inte ha.

När hon bestämde att det var just denna valp med rädsla som skulle bli vår så tycker jag att det seriösaste (och bästa för valpen) vore om hon ringt innan och förberett oss på hennes problem i lugn och ro så vi hade möjlighet att tänka efter och veta vad vi ger oss in i. När vi kom för att hämta valpen kom valpen fram till mig ganska direkt (vilket jag nu i "bakspegeln" tror att uppfödaren också reagerade på, för hon kommenterade det i stil med att hon inte är så försiktigt, du ser hon kom fram till dig direkt) så vi tänkte inte att hon hade problem och var också så "taggade" på att få en valp över huvud tagit.

Denna valp är väldigt snygg men har ett skönhetsfel som gör att hon inte kommer lyckas i utställningsringen (vilket inte är ett problem för oss då vi inte är intresserad av utställning) så jag är faktiskt osäker på om uppfödaren ens vill ha henne tillbaka.