Alltså jag har aldrig kommit till bukt med min relation till mat. Vi kan bilda klubb!
Jag tröstäter inte men hetsäter och överäter alldeles för mycket. Jag kan äta hur mycket som helst, fortsätter trots mättnadskänsla (eller jag har typ ingen) och trots att inget sötsug finns kvar tex. Jag går bet på att försöka fixa det här. Det svåra i ekvationen är att min sambo är lite likadan, vilket gör att vi triggar varandra. Han tränar dock massor så mer befogat i hans fall.
Samtidigt ÄLSKAR jag mat, älskar att äta och typ inget skänker mig så mycket glädje som god (= onyttig) mat. Älskar kolhydrater över allt annat (hänger nog ihop med min PCOS), tycker typ inte mat är gott utan dem. Och när jag inte tycker mat är gott försvinner typ min livslust.
Känns lite patetiskt! Jag tror jag kommer behöva tänka på det här i resten av mitt liv om jag ska upprätthålla någorlunda sunt matbeteende, men faller hela tiden tillbaka vid svaga stunder.
Känner på pricken igen det där med att hetsäta och överäta. Bara på helgerna men det är illa nog. Hur kommer man ut det?