10:orna del 6

[GoldSkipper]

Hoppar in här lite. Har ett litet dilemma. Jag är iväg och medryttaren ska rida ut imorgon. Hon undrar om hon kan rida en runda som tar 1h 40min. Han vilade idag, hoppades igår kväll och reds ut denna rundan för första gången i förrgår. Jag känner att det blir tufft för honom att gå den igen så snart efter två rätt tuffa dagar. Jag kanske är mesig? Vad tycker ni?

 

[powerm84]

Mellan 15/9 och 1/5 är det fritt fram att rida på stranden i Laholms kommun. 15/9-15/5 i Båstad kommun (samma strand, tot 17 km lång har jag för mig) var det i alla fall förra året. I Ängelholm finns det en strandsnutt som man får rida på året om, 'Sibirien' tror jag den heter. Och i Trelleborg (@warg ?) finns det visst en som man får rida på året om, men efter kl 20 när det är sommar.

Hänger en del på ett annat forum (Ryttarfiket) och vi har haft strandritter tillsammans i Mellbystrand nästan årligen sedan 2001 (tror jag @trassel?) och det har varit jättetrevlig! Folk har kommit både med och utan häst och så har vi ridit och grillat. Eftersom man kan parkera med släpen på stranden så har det gått att umgås och samtidigt ha lite koll på kuse o bil.

men vad kul att de finns stränder man får rida på och kul med buketräff

 

[KrullTroll]

@GoldSkipper
Det beror ju på i vilken kondition hästen e.
Min reds en tur på 1 tim och 45 min två dagar i rad i helgen. Dagen innan en 1 timmas tur. Dagen efter sista "långturen" skrittade jag ut så han fick röra på musklerna och idag stod han.
Och han har inga problem med det.
Ofta rids han flera "längre" turer i veckan. Men han har oxå byggt upp en bra kondis och musklerna kommer allt mer

 

[trassel]

Hänger en del på ett annat forum (Ryttarfiket) och vi har haft strandritter tillsammans i Mellbystrand nästan årligen sedan 2001 (tror jag @trassel?) och det har varit jättetrevlig! Folk har kommit både med och utan häst och så har vi ridit och grillat. Eftersom man kan parkera med släpen på stranden så har det gått att umgås och samtidigt ha lite koll på kuse o bil.

@FlipTheFrog och @sassiball
Den första strandritten var 2001 (iaf där vi var många och "organiserade"), lika trevligt varje gång. Strandritten ingår som ett mycket stort mål vad det gäller inridning av hårig häst (så att han faktiskt går att hantera i grupp), och att vi båda är tillräckligt tuffa för resan till stranden (som för mig är drygt 40 mil).

Vi fick iaf godkänt av körtränaren på tömkörningsträningen idag, och körningen fungerar helt ok, så inridningen får väl lösa sig den också =).

 

[Rodluvan]

KL

Har suttit och funderat på om jag vågar lägga ut några bilder på mig och Änja. Jag hade ju ett års uppehåll från ridning och hästar överhuvudtaget innan jag tog hem Änja. Jag red heller inte regelbundet innan mitt uppehåll, utan det är väldigt länge sen jag red "ordentligt". Senaste gången jag red för instruktör var nog 2011 Känner mig riktigt usel och håller på att dö när jag ser bilderna!

Jag hamnar gärna framåtlutad när jag rider henne och måste verkligen kämpa för att sitta rakt. Kan det bero på att hon är så hög bak? Det känns nämligen som om jag "trycks" framåt med överkroppen pga det, men kanske bara är något jag fått för mig Hon var hög i baken när jag var och provred henne för 2 månader sen, och har blivit ännu högre hemma hos mig. Känns som om hon aldrig kommer att jämna ut. Borde jag rida henne överhuvudtaget när hon är så hög? Jag har låtit henne vila en vecka här och där. Och annars rider jag ca 3-4 dagar i veckan och eftersom hon inte kommit så långt i utbildningen blir det ju inga långa eller hårda pass, utan vi tränar mest på gas, broms, svänga, få upp lite kondis. Så jag rider annars helt kravlöst (hon söker sig dock ner själv ibland). Vad tror ni?

Har klippt bort huvudet på mig på nästan alla bilder för mina miner är inte så snygga. Bild nr 3 ser ni hur framåtlutad jag hamnar, dock är det taget i lite nedförsbacke så hon är kanske inte riktigt så hög i baken som på den bilden. Kom gärna med tips, men va snälla

Och en sista bild när jag försöker "busa igång" henne lite. Jag ser i alla fall glad ut

 

[Rodluvan]

Kom på att jag glömde tillägga att jag inte är van vid att rida i dressyrsadel och/eller med långa stigläder. Längde dem ytterligare ett hål för några dagar sedan då jag känner att jag hamnar fel i sadeln annars. Men nu känns det väldigt svårt att rida lätt samtidigt som hälarna ska peka neråt Så kanske är därför jag lutar mig framåt? För att det blir lättare då?

 

[powerm84]

KL

Har suttit och funderat på om jag vågar lägga ut några bilder på mig och Änja. Jag hade ju ett års uppehåll från ridning och hästar överhuvudtaget innan jag tog hem Änja. Jag red heller inte regelbundet innan mitt uppehåll, utan det är väldigt länge sen jag red "ordentligt". Senaste gången jag red för instruktör var nog 2011 Känner mig riktigt usel och håller på att dö när jag ser bilderna!

Jag hamnar gärna framåtlutad när jag rider henne och måste verkligen kämpa för att sitta rakt. Kan det bero på att hon är så hög bak? Det känns nämligen som om jag "trycks" framåt med överkroppen pga det, men kanske bara är något jag fått för mig Hon var hög i baken när jag var och provred henne för 2 månader sen, och har blivit ännu högre hemma hos mig. Känns som om hon aldrig kommer att jämna ut. Borde jag rida henne överhuvudtaget när hon är så hög? Jag har låtit henne vila en vecka här och där. Och annars rider jag ca 3-4 dagar i veckan och eftersom hon inte kommit så långt i utbildningen blir det ju inga långa eller hårda pass, utan vi tränar mest på gas, broms, svänga, få upp lite kondis. Så jag rider annars helt kravlöst (hon söker sig dock ner själv ibland). Vad tror ni?

Har klippt bort huvudet på mig på nästan alla bilder för mina miner är inte så snygga. Bild nr 3 ser ni hur framåtlutad jag hamnar, dock är det taget i lite nedförsbacke så hon är kanske inte riktigt så hög i baken som på den bilden. Kom gärna med tips, men va snälla

Och en sista bild när jag försöker "busa igång" henne lite. Jag ser i alla fall glad ut

tycker int de se farligt ut fin hon e. rycker hon mycket i tyglarna så du åker framåt? tänk på att hålla huvudet högt och kolla mellan hästens öron de kan hjälpa lite(kanske du redan gör ser ju inte dit huvud )

 

[powerm84]

@GoldSkipper
håller med föregående beror ju på vilken kondis hästen är i sen märker man ju imorgon när man sitter upp hur pigg han, är sen behöver man ju inte ta fullt ös

undrar finns de fler smålänningar i denna tråd?

 

[Sar]

Hoppar in här lite. Har ett litet dilemma. Jag är iväg och medryttaren ska rida ut imorgon. Hon undrar om hon kan rida en runda som tar 1h 40min. Han vilade idag, hoppades igår kväll och reds ut denna rundan för första gången i förrgår. Jag känner att det blir tufft för honom att gå den igen så snart efter två rätt tuffa dagar. Jag kanske är mesig? Vad tycker ni?

Jag tycker man kan vara lite försiktig. En av mina tidigare hästar reds för hårt (långa pass) av ägaren vilket resulterade i dubbelsidig knäledsinflammation. Bättre öka försiktigt.

 

[Sar]

KL

Har suttit och funderat på om jag vågar lägga ut några bilder på mig och Änja. Jag hade ju ett års uppehåll från ridning och hästar överhuvudtaget innan jag tog hem Änja. Jag red heller inte regelbundet innan mitt uppehåll, utan det är väldigt länge sen jag red "ordentligt". Senaste gången jag red för instruktör var nog 2011 Känner mig riktigt usel och håller på att dö när jag ser bilderna!

Jag hamnar gärna framåtlutad när jag rider henne och måste verkligen kämpa för att sitta rakt. Kan det bero på att hon är så hög bak? Det känns nämligen som om jag "trycks" framåt med överkroppen pga det, men kanske bara är något jag fått för mig Hon var hög i baken när jag var och provred henne för 2 månader sen, och har blivit ännu högre hemma hos mig. Känns som om hon aldrig kommer att jämna ut. Borde jag rida henne överhuvudtaget när hon är så hög? Jag har låtit henne vila en vecka här och där. Och annars rider jag ca 3-4 dagar i veckan och eftersom hon inte kommit så långt i utbildningen blir det ju inga långa eller hårda pass, utan vi tränar mest på gas, broms, svänga, få upp lite kondis. Så jag rider annars helt kravlöst (hon söker sig dock ner själv ibland). Vad tror ni?

Har klippt bort huvudet på mig på nästan alla bilder för mina miner är inte så snygga. Bild nr 3 ser ni hur framåtlutad jag hamnar, dock är det taget i lite nedförsbacke så hon är kanske inte riktigt så hög i baken som på den bilden. Kom gärna med tips, men va snälla

Och en sista bild när jag försöker "busa igång" henne lite. Jag ser i alla fall glad ut

Som jag ser det hamnar du så att du sitter lite på musen, det kan lätt bli så när man sitter i "beredd- läge". På bild nr 2 ser det bra ut! Jag tror du löser det genom att höja blicken och dra in rumpan under dig.
Jag har problemet att mina skänklar åker fram så jag går ifrån den lodräta sitsen. Sitter faktiskt och klurar på om jag skulle kunna sätta dit större knästöd så att jag fick någon hjälp av sadeln. Som det är nui är det säkert 7-8 cm från mina skänklar (där de ska vara) till stöden. Typiska problem för en kort ryttare...

 

[fio]

Min har ju som sagt vilat.. det har blivit 3, 5 vecka nu.. han känns helt hemsk, har börjat växa mer och det känns som tölt när vi ska trava Får ta det försiktigt och bara rida ut lite i skogen.. galoppen känns som vanligt väldigt fin iallafall vilket är tur! Ställde in terrängträningen vi skulle på i veckan.. vill inte göra för mkt just nu.

 

[Rodluvan]

@powerm84
Ja, det gör hon ju en del, hon vill gärna ha lååånga tyglar Jag tror jag brukar ha huvudet högt och kolla långt framåt för det mesta för det har man hört mycket under sina år så det är nog innött Men jag ser på bilderna att jag sjunker ihop med mina axlar så jag får en "gamhals". Jag har sagt i flera år att jag skulle behöva gå till en kiropraktor för jag har ju mycket värk i rygg, nacke och axlar. Finns det någon här som går till kiropraktor eller liknande och känner att det har hjälpt i ridningen?

Jag bor förresten i Småland!

@Sar
Okej, det ska jag tänka på då! Ja, mina skänklar vill också framåt så jag hamnar i stolsits, och då trycker jag nog fram överkroppen istället för att undvika detta. Jag hade stora knästöd på sadeln förut, men jag fick blåmärken på hela knäna så jag fick ta bort dem Ska prova med att korta lädrerna ett hål igen så blir det nog lättare att rida lätt utan att ramla framåt i alla fall.

 

[Zkold]

Lite uppdatering från Prick och mig:

Jag har tappat all lust och motivation nu, gick väldigt lungt att rida in pållan men allt vidare efter detta har känts så trist helt enkelt.
Hon är en dam av brutalt dominant material och detta har gjort att jag har tappat all lust och motivation. Hon är sur konatant, kan sparak och nafsar, börjat bli bättre från marken med hanteringen men är ibland ett monster att rida. I paddocken vill hon oftast inte framåt utan surar ihop, kickar, bockar och ibland reser hon sig när hon inte känner att hon vill vara till lags längre. Rider jag i skogen är hon väldigt framåt likaså när jag rider på vår äng, kan dock bli sur och kicka mot skänkeln ibland även där.
Jag har aldrig känt mig så dålig i min ridning/hästhantering i hela mitt liv.
Jag har ridit många unghästar och hjälpt till vid utbildning osv, min tidigare häst var en vbl travare som jag skolade om och tränades upp till LA dressyr och fick mycket lovord från olika tränare,
Jag kände att jag kunde sätta tänderna i vad som helst och var inte rädd för detta och jag kände mig verkligen duktig.
Vill så gärna att det ska vara kul igen, inte känna mig som en nybörjare!
Jag har aldrig stött på en så tuff och dominant häst som min Prick och det känns jobbigt att åka till stallet numera.
Kommer en tjej i helgen som rider western och enl svärmor är duktig på unghästar som kanske har lite lösningar. Men jag är så rädd att hon dömer ut mig...
Någon som kraschat mentalt av ridningen någon gång?

 

[FlipTheFrog]

Vilken skönhet! Håller tummarna att bölden snart är borta!

*kl*
Idag hoppade jag Adrielle för första gången uppsuttet (jag ringde till sambon före och sa att om jag inte ringt inom en halvtimme kunde han hämta upp mig från ridhusbotten!). Det gick riktigt bra, hon valde trav för det mesta men vi fick också några inridningar i galopp. Bara styrde på småhindren och hon hoppade!

Överhuvudtaget tycker jag att det är lite knepigt just nu. Ute är hon superb, lagom framåt och på. Inne är hon otroligt framåt (man får hålla i hatten första varven) men som ex.vis idag är hon lite smått avvaktande och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Att piska på känns inte riktigt som ett alternativ (där är risken att hon bara blir sur ). Det bästa hade givetvis varit en medhjälpare med långpisk som kunde understödja men det har jag ju inte tillgång till. Svårt. Hur gör ni andra?

Tack! Vi fick inte hämta hem henne idag som vi hade trott, bakterieodlingen är klar imorgon och är det 'snälla' bakterier som vi själva kan spruta penicillin emot så tar vi hem henne då. Annars får hon bli kvar så att de får fortsätta ge intravenöst. Bölden är borta, men kvar finns ett hårdare parti som skulle kunna vara en främmande 'kropp' - eller del av en muskel som är skadad.

Apropå medhjälpare så känner jag mig just nu beroende av sådana, och det är lite frustrerande. Har en snäll kompis som lovat rida ut på min häst tillsammans med mig på Elvira, men det är inte helt lätt att få till tider. Det är inte bara mina och hennes tider som ska stämma, utan min fru måste vara hemma också så att hon kan ta barnen ..och det är inte helt lätt att få till när jag jobbar dag och hon kvällar (och nätter) och varannan helg... Vidare så har vi ingen ridbana hemma och vi får ta transporten till skogen och stranden, så varje ridpass tar ju rätt stor tid i anspråk.
Har ni (TS och övriga) tagit stor hjälp av medhjälpare, eller har ni klarat er mycket själva?

Elvira har (ännu) inte alls samma framåtbjudning i ridhuset som i skogen/på stranden. Hon är känslig för tryck och har inte helt klockrent kopplat ihop skänkel med framåt. Sist glömde jag att det var henne jag satt på och tryckte till ordentligt när hon stannade till... med omedelbar reaktion iform av ett rejält skutt uppåt och en eller om det var två bockningar som följd. Upps.. Sedan dess har jag varit mkt försiktig med skänkelhjälperna...
Hur har ni andra gjort när era hästar känts sega/avvaktande och innan skänkelhjälpen fungerat helt?

 

[sassiball]

@Zkold Vad tråkigt. Hon behöver inte ett par månaders vila?

 

[powerm84]

@powerm84
Ja, det gör hon ju en del, hon vill gärna ha lååånga tyglar Jag tror jag brukar ha huvudet högt och kolla långt framåt för det mesta för det har man hört mycket under sina år så det är nog innött Men jag ser på bilderna att jag sjunker ihop med mina axlar så jag får en "gamhals". Jag har sagt i flera år att jag skulle behöva gå till en kiropraktor för jag har ju mycket värk i rygg, nacke och axlar. Finns det någon här som går till kiropraktor eller liknande och känner att det har hjälpt i ridningen?

Jag bor förresten i Småland!

@Sar
Okej, det ska jag tänka på då! Ja, mina skänklar vill också framåt så jag hamnar i stolsits, och då trycker jag nog fram överkroppen istället för att undvika detta. Jag hade stora knästöd på sadeln förut, men jag fick blåmärken på hela knäna så jag fick ta bort dem Ska prova med att korta lädrerna ett hål igen så blir det nog lättare att rida lätt utan att ramla framåt i alla fall.

Jag åker lätt fram om hästen drar mycket i tyglarna men har börjat tänka # nej de är mina händer och dom får du inte ta #

Tack! Vi fick inte hämta hem henne idag som vi hade trott, bakterieodlingen är klar imorgon och är det 'snälla' bakterier som vi själva kan spruta penicillin emot så tar vi hem henne då. Annars får hon bli kvar så att de får fortsätta ge intravenöst. Bölden är borta, men kvar finns ett hårdare parti som skulle kunna vara en främmande 'kropp' - eller del av en muskel som är skadad.

Apropå medhjälpare så känner jag mig just nu beroende av sådana, och det är lite frustrerande. Har en snäll kompis som lovat rida ut på min häst tillsammans med mig på Elvira, men det är inte helt lätt att få till tider. Det är inte bara mina och hennes tider som ska stämma, utan min fru måste vara hemma också så att hon kan ta barnen ..och det är inte helt lätt att få till när jag jobbar dag och hon kvällar (och nätter) och varannan helg... Vidare så har vi ingen ridbana hemma och vi får ta transporten till skogen och stranden, så varje ridpass tar ju rätt stor tid i anspråk.
Har ni (TS och övriga) tagit stor hjälp av medhjälpare, eller har ni klarat er mycket själva?

Elvira har (ännu) inte alls samma framåtbjudning i ridhuset som i skogen/på stranden. Hon är känslig för tryck och har inte helt klockrent kopplat ihop skänkel med framåt. Sist glömde jag att det var henne jag satt på och tryckte till ordentligt när hon stannade till... med omedelbar reaktion iform av ett rejält skutt uppåt och en eller om det var två bockningar som följd. Upps.. Sedan dess har jag varit mkt försiktig med skänkelhjälperna...
Hur har ni andra gjort när era hästar känts sega/avvaktande och innan skänkelhjälpen fungerat helt?

Jag brukar då göra något jag vet han tycker är kul och baka in hjälperna där

 

[Sar]

Min har ju som sagt vilat.. det har blivit 3, 5 vecka nu.. han känns helt hemsk, har börjat växa mer och det känns som tölt när vi ska trava Får ta det försiktigt och bara rida ut lite i skogen.. galoppen känns som vanligt väldigt fin iallafall vilket är tur! Ställde in terrängträningen vi skulle på i veckan.. vill inte göra för mkt just nu.

Jag ställer Adrielle på vila nu också. Vi löshoppade bebishinder igår och galoppen ser så tung, så tung ut...

 

[Sar]

Apropå medhjälpare så känner jag mig just nu beroende av sådana, och det är lite frustrerande. Har en snäll kompis som lovat rida ut på min häst tillsammans med mig på Elvira, men det är inte helt lätt att få till tider. Det är inte bara mina och hennes tider som ska stämma, utan min fru måste vara hemma också så att hon kan ta barnen ..och det är inte helt lätt att få till när jag jobbar dag och hon kvällar (och nätter) och varannan helg... Vidare så har vi ingen ridbana hemma och vi får ta transporten till skogen och stranden, så varje ridpass tar ju rätt stor tid i anspråk.
Har ni (TS och övriga) tagit stor hjälp av medhjälpare, eller har ni klarat er mycket själva?

Jag har tagit hjälp av medhjälpare när vi rider ut så att hon får gå med en trygg häst. Vi har en lång bit på asfalterad byaväg med mkt trafik innan vi kommer ut på ridvägarena. En tidigare unghäst jag red in red jag ut två gånger med sällskap innan vi red ut själva. Det beror mycket både på förutsättningarna och vad man sitter på för häst.

Elvira har (ännu) inte alls samma framåtbjudning i ridhuset som i skogen/på stranden. Hon är känslig för tryck och har inte helt klockrent kopplat ihop skänkel med framåt. Sist glömde jag att det var henne jag satt på och tryckte till ordentligt när hon stannade till... med omedelbar reaktion iform av ett rejält skutt uppåt och en eller om det var två bockningar som följd. Upps.. Sedan dess har jag varit mkt försiktig med skänkelhjälperna...
Hur har ni andra gjort när era hästar känts sega/avvaktande och innan skänkelhjälpen fungerat helt?

Det bästa sättet (tycker jag) är att ha en medhjälpare på marken med långpisk som från början sköter drivningen helt och sedan understödjer vid behov. Är man själv blir det rösthjälper och ev. förstärka med att peta med spöet på bogen.

 

[Maja_Kandi]

Och Kaptenen vilar också men han tycker visst att det är den sämsta av alla idéer och drar repor i hagen så det bara sprutar om hovarna. Han ska vila veckan ut iaf...

 

[sassiball]

Uppdatering från lilla Fendi som blivit mamma till en liten kille. För skojs skull la jag upp en bild på Fendi o hennes mamma för att jämföra lite. (överst) Man kan ju säg att de blir ganska lika varandra