Sv: 10
rna del 5
Jag kan ju berätta vad jag/vi har betalat för i de tre stall jag har stått i som "vuxen".
Första stallet, där stod vi från 2005 till 2010, så vi trivdes egentligen bra. Stallägarfamiljen var underbara, de hade visserligen inget direkt med hästarna att göra, men de var/är bönder, så det var aldrig några problem med att sätta in en höbal eller spån eller vad det nu var som var tungt. Jag betalade 500 kr/box i kallhyra, det fanns kallvatten men inget annat. Hö och spån kunde vi köpa till av stallägaren, som sagt jättebekvämt eftersom det bara "kom in" utan att man knappt reflekterade över det. Mina har aldrig ätit några mängder kraftfoder, så den summan har varit minimal. Hagarna var lite för få/små för antalet hästar, men våra drog vinstlotten och fick de bästa. Ridvägarna var halvkassa, men grannen hade en
fin paddock som sköttes även vintertid, som vi fick låna. Visserligen fick vi sköta allting själva, men när man var i det så var det inget jag reagerade på. Pappa tog tidiga morgonfodringen när han körde till jobbet, sen släppte jag ut när jag körde till skolan och på eftermiddagen tog man in när det passade. Våra hästar gick i egen hage. Vid morgon- och kvällsfodring gav vi samtliga hästar i stallet. Resvägen var 13 km enkel resa.
Andra stallet, 2010-2013, det vi flyttade ifrån nu. På pappret var allting så mycket lyxigare där. Hyran låg på 1100/box, då skulle utsläpp, luncher, hö, betfor och kvällsfodring ingå. Ridvägarna påstod stallägaren var bra och det fanns två ridbanor, en med lyse. Det fanns möjlighet att köpa till strö, för drygt 300 kronor extra i månaden för mina båda tillsammans. Men när vi väl var på plats så ingick plötsligt bara utsläpp på vardagarna, luncher på helgerna och kvällsfodringen alla dagar. Betfor äter inte mina hästar, men det är ett val jag har gjort själv och inget att tjafsa om. Dessutom började det anmärkas på höet, antingen åt de för mycket eller för lite. Ridvägarna visade sig vara usla och paddockarna sköttes inte alls, så de var alltid geggiga/dammiga/obrukbara. Hit var det en mil att åka.
Tredje stallet, det jag står i nu. Jag betalar 2000 kr/månad för den hästen som står på box, 1500 för lösdriften. Då ingår
allt, hon till och med mockar åt mig. Ridbanan är liten, men det finns lyse och den sköts bra, ridvägarna är outstanding. Eftersom hon gör det mesta behöver jag bara åka ut en gång, vilket är bra då det är dubbelt så långt att köra. Tjejerna som har det är underbara, och hästarna trivs. Hästarna har fri tillgång i hagen, så det blir aldrig något tjafs om lunchtider.
Det jag vill komma till är om magkänslan är bra och om man trivs med de som har stallet/är i stallet så kan det vara värt att köra lite längre eller betala lite mer, för man ska faktiskt trivas i stallet och tycka att det är roligt att åka dit. Men om du känner dig osäker, så ska du nog inte hoppa på det tåget, särskilt som du inte direkt vantrivs i ditt nuvarande stall. När jag flyttade från stall ett till stall två var det en panikgrej, eftersom jag var mobbad i det första stallet av en annan hästägare (det var därför vi flyttade därifrån), och det blev inte alls bra. Hade jag haft lite is i magen den gången så hade vi kanske aldrig ställt oss i stall två. Finns det möjlighet att dina nuvarande stallägare kan fixa till det som behöver fixas i ditt nuvarande stall?
