Sv: 10
rna del 2
Men sådär kan du ju inte göra!!! Du kan ju inte bara SKRIVA att du har en snygg häst, du måste faktiskt BEVISA det också!
KL
Här hade vi hovis på besök idag igen. Kaptenen var inte alls lika lugn och snäll som förra gången!
Gick bra att hämta honom i hagen, efter lite övertalning gick han både förbi en jättefarlig hästätande uppochner-vänd ikea-kasse och in i stallet. Hann borsta honom och reda ut man och svans innan hovis dök upp. Han ville för allt i världen inte stå stilla, lyckades få ena repet i en täckeshållare på sidan så att täcket rörde på sig - HJÄLP! sa han och kastade sig åt sidan.
Men han är som tur var inte speciellt panikbenägen så han stirrade bara på den flaxande saken en stund - sen började han leka grävskopa igen...
Vet inte hur många gångar jag röt ifrån innan han till slut förstod att han inte fick gräva, då började han steppa runt istället........
Jaja, hovis dök upp och skulle lyfta foten. - Vadå!? sa Kaptenen och vägrade till döden att lyfta en millimeter! Gömde sig in mot den tidigare livsfarliga täckeshängaren och skulle INTE lyfta foten!
Hej trotsålder!
Efter en bra stund lyfte han så på benet, och fortsatte med att lyfta andra benet och reste sig och studsade och for åt alla jävla håll som fanns i det där stallet! Dumma ko hann jag tänka väldigt många gånger på väldigt kort tid... Tur att denna hovis är världens bästa med hästarna, han som berömde honom så mycket förra gången (då han ändå var på bortaplan och allt!) för att han var så lugn och snäll stod nu mest och skrattade. Han är så stark så han bara höll i benet medan Kaptenen for runt som nån annan virvelvind...
Till slut gav han iaf upp - äntligen. Och blev plötsligt samma snälla trevliga unghäst som jag hade med mig i transporten förra gången! Knäppa unghästar... Andra benet gick jättebra, han bara lättade nån millimeter en gång men stod helt stilla resten. Är väldigt pillig och ska bita på allt, men hellre det än att han ska vara i luften...
Han fick tåskor fram igen och blev verkad på bakbenen (utan några som helst bekymmer).
Efteråt sa hovis att han i grund och botten är en mycket trevlig individ men att han är för ignorant och skiter i vad hovslagaren gör, han är mycket mer intresserad av allt runt omkring. För han var inte allt ryckig i benet, så han var inte brydd för den sakens skull, men han ville uuuuuut och hälsa på hästen som stod på gången snett framför, och hovis råkade ju vara ett störningsmoment på den punkten...... SUCK!
Sen när jag ledde tillbaka honom till hagen var han en riktig ÅSNA! Han trippade och blåste upp sig och pratade med damerna i hagen bredvid. När hans kompisar sedan ropade på honom tog han ett glatt jättesprång framåt och släpade mig efter i grimskaftet...
Drog tillbaka honom, bannade och gick framåt - fem meter senare hoppade han då helt enkelt IN I mig istället och satte fart bortåt, synd för honom att jag inte släppte då. Efter det blev jag riktigt förbannad och smällde till honom med änden av grimskaftet ett par gånger och sa/skrek ett par väl valda ord (som vi inte ska uttrycka här...
). Efter det var han återigen en ängel och traskade så snällt bredvid mig med slakt grimskaft som om ingenting hade hänt...
Jäkla slyngel!
