Lite seg som jag är kommer lite presentation av oss långt efter alla andra.
36 år, bor i Blekinge, men är skåning i själ och hjärta.
Red på ridskola från 8 års ålder. Medryttare på privatponny/häst från 14 år.
Efter gymnasiet 1 år som instruktörselev på ridskola + galoppstall. 3 Månader i dressyrstall i Schweiz, 9 månader i fälttävlansstall i England hos amerikansk elitryttare. Red inte hennes galna tävlingshästar, men hade en "egen" gammal jakthäst (Rupert Bear!
) som jag red lektioner på. Han lärde mig massor, som jag tyvärr sedan glömde när jag pluggade...
5 år på Linköpings universitet, långt hästuppehåll. Hade en häst på halvfoder sista året typ. 3 månader som arbetslös i Dublin, och sen flyttade jag till Ungern för ytterligare 5 års universitetsstudier.
Efter ett halvår i Ungern "hittade" jag en ridskola utanför stan, där jag fick rida till lite bushästar och unghästar. Jag kunde typ ingen ungerska, och ägaren kunde inte engelska, men ibland fanns det nån som kunde översätta, annars viftade vi mest (teckenspråk är universellt). Han hade en speciell vissling när han ville mig nåt.
Kom lite på kant med ägaren där efter sommaren, hittade då en ny häst att rida. En ungersk arbetshäst som jobbade som traktor på en "gård" (skjul av plåt och lastpallar) med typ 6 mjölkkor, långt ute på landet i ingenstans. Hittade det här: (Stallet syns i bakgrunden)
Den red jag in och efter ett år hade jag det här: (står bunden vid vagnen hon drog (drar)).
Lilla Älskade Räkan!
Hon var inte mycket för dressyr, men vi fräste runt på fälten i gränslandet mellan Ungern, Rumänien och Serbien, och hoppade lite pinnar i skogen. Och en gång blev vi tagna av rumänska gränspolisen när vi illegalt råkade korsa gränsen, men det är verkligen en OT historia.
Sista året i Ungern var jag mest i Norge (
), och då red jag lite problemhästar i ett stall jag hittade där.
Flyttade sedan till Sverige igen, jobbar som läkare, och är nu efter ytterligare 5 år snart färdig specialist i kirurgi. Skaffade en foderhäst att ha som läromästare, gick väl sådär. Började iaf hoppa lite igen, som jag inte gjort sen jag jobbade på ridskolan typ.
Sen köpte jag sommaren -10:
Chatsi (Catharina-Amalia) -07, Rubinero - Weltino
Import från Holland, oinriden, men sutten på. Fastnade för mycket av det som kan göra mig galen nu: Stencool och nyfiken på allt som händer runtomkring. Hetsar inte upp sig i onödan utan tar saker med ro, och löser enkelt problem hon ställs inför. Men, lever lite i sin egna värld.
Efter en månad med lugn försiktig inridning utan några problem, reste hon sig en dag oprovocerat (hängande tygel) och slog över. Jag fastnade med foten under, och hon rullade sedan över mig när hon skulle ta sig upp.
Inget brutet, men hon lärde sig att jag blev väldigt försiktig när hon hotade med att resa sig...
Sen har det varit väldigt svårt att hitta bra tränare. Och jag upptäckte att även om jag ridit väldigt mycket unghästar och problemhästar, så hade jag aldrig lärt mig att jobba dem. (När problemhästen går i rätt gångart åt rätt håll så vill ägarna ha tillbaka dem, eller så flyttade jag). Så vi har kämpat med att jag ska lära mig rida.
Igen. Nu skulle jag haft min amerikanska tränare!
Vi har startat LB dressyr med typ kasst resultat, 1,10 hoppning och debutant fälttävlan. Gaffelbandsskada förra sommaren gjorde att hela senare delen av sommaren, hösten och vintern gick åt till rehab, men nu är vi i full gång igen. Dressyren har äntligen börjat lossna, så nån gång kanske vi kommer nånstans!
Min kollega kommenterade senast idag att hon aldrig hört mig prata så glatt om min häst som jag gjort de senaste månaderna.
Och det var länge sedan jag kallade henne Häxa.
)
. Jisses! Jag klarade 2,5 år på universitetet och har bordlagt fastän jag bara har en termin kvar
