Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?
Vädligt intressant
(OBS ni andra när jag skriver JAG nu menar jag - jag som människa, inte som nån sorts tränare)
jag förstår att det blir kosntigt för dig - för jag börjar i en helt annan ända, och tänker helt annorlunda
Om jag skall hjälpa någon vill jag se dem bara rida runt lite på lång tygel och rida lätt.
Ofta rör sig inte hästen så som jag vill - den poppar upp med huvudet tex eller trixar eller whatever.
Då tar jag fram min kasse och så får de kliva av och jag testar hur sadeln ligger. den ligger nästan alltid fel. Era ( vet inte om du rider i en sådan) barocksadlar åker nästan alltid fetbort för ryttaren får inegn balans i en sådan. och då blri det ju bara blaj hur man än försöker. Ofta försöks då lånas in en annan sadel som tillfälligt går att mecka om - med grejjer i min kasse
Sedan får ryttaren göra samma sak igen. och nu slappnar hästen av
DÅ kan vi börja. och eftersom hästen klarar av att lulla runt lite - så höjjer vi snäppet och lullar runt på bågar - bara för att ryttaren skall lära sig hitta tyngdpunkten sin ochhästens och när hon gör det så törs hästen runda isg upp mot ryttaren med bröstryggen och halsen är lång och de tycker det är skönt.
Även holländska hästar
det är jättelåga krav - men det är krav som ryttaren kan leva upp till. i alla fall några steg i taget
Vissa fixar i trav första gången - få, men tom en relativ nybörjarjare kan hitta denna balans i galopp i fältsits bara den får rätt instruktioner. och ja man får till det ibaldn och ibland inte
det skall vara roligt - det skall vara glädje - det skall vara befriande
Jag bruakr fråga hur ryttaren tycker att det känns - när hästen komemr till balans
fritt svara de - och hästen bara TACK
Hästen skall frusta när spänningar släpper
Hittar man inte dit -får manhänvisa till clinic - inte som tränare hitt apå en massa undanflykter för att man inte får till det
En gång har jag hänvisat til klinik - behöver jag säga att ryttaren blev sur
Men en annan grej jag tänkte på, angående att "kräva" att ekipaget ska gå lång/låg redan under ett pass (tänk på att AR-pass ofta ligger på 20-30 minuter under träningar! ) hur gör man om hästen inte mentalt är med och man måste sitta och vänta ut/"lirka" med det mentala? En häst kan inte gå med "ärlig överlinje" om den inte är avspänd mentalt också. Visst kan man tycka att ryttaren även där har inverkan, men då mer i längden à la horsemanship, förtroende, inte något som är gjort på en kaffekvart. Det mentala är något som kan ta lååång tid att påverka på vissa hästar (och för vissa ekipage) medans det för andra faller på plats mer eller mindre naturligt. Att sitta och jobba med att kräva överlinje i varje steg innan hästen får gå (ungefär à la BB) när hästen är spänd som en stålfjäder kan säkert funka i vissa fall där hästen faktiskt är med och successivt blir coolare av den lägre huvudpositionen medans andra skulle få klaustrofobi i det läget och bli mer stressade för att man vill ta ifrån hästen dess kontroll snarare än att "snällt" vänta ut och försöka manipulera till coolhet.
Det här är ju egentligen applicerbart oavsett nivå, vare sig det är en häst som går relativt nära "i form" men spänner överlinjen liite för mycket för att det ska bli bra och man då inte kommer åt hela vägen eller det är på en grönare nivå där hästen inte vågar/vill släppa alls utan går stjärnkikare/fri och är svårinverkad på.
Återigen så beundrar jag tränare som kan anpassa från ekipaget och snabbt kan se vad som funkar/inte funkar!
Vädligt intressant
(OBS ni andra när jag skriver JAG nu menar jag - jag som människa, inte som nån sorts tränare)
jag förstår att det blir kosntigt för dig - för jag börjar i en helt annan ända, och tänker helt annorlunda
Om jag skall hjälpa någon vill jag se dem bara rida runt lite på lång tygel och rida lätt.
Ofta rör sig inte hästen så som jag vill - den poppar upp med huvudet tex eller trixar eller whatever.
Då tar jag fram min kasse och så får de kliva av och jag testar hur sadeln ligger. den ligger nästan alltid fel. Era ( vet inte om du rider i en sådan) barocksadlar åker nästan alltid fetbort för ryttaren får inegn balans i en sådan. och då blri det ju bara blaj hur man än försöker. Ofta försöks då lånas in en annan sadel som tillfälligt går att mecka om - med grejjer i min kasse
Sedan får ryttaren göra samma sak igen. och nu slappnar hästen av
DÅ kan vi börja. och eftersom hästen klarar av att lulla runt lite - så höjjer vi snäppet och lullar runt på bågar - bara för att ryttaren skall lära sig hitta tyngdpunkten sin ochhästens och när hon gör det så törs hästen runda isg upp mot ryttaren med bröstryggen och halsen är lång och de tycker det är skönt.
Även holländska hästar
det är jättelåga krav - men det är krav som ryttaren kan leva upp till. i alla fall några steg i taget
Vissa fixar i trav första gången - få, men tom en relativ nybörjarjare kan hitta denna balans i galopp i fältsits bara den får rätt instruktioner. och ja man får till det ibaldn och ibland inte
det skall vara roligt - det skall vara glädje - det skall vara befriande
Jag bruakr fråga hur ryttaren tycker att det känns - när hästen komemr till balans
fritt svara de - och hästen bara TACK
Hästen skall frusta när spänningar släpper
Hittar man inte dit -får manhänvisa till clinic - inte som tränare hitt apå en massa undanflykter för att man inte får till det
En gång har jag hänvisat til klinik - behöver jag säga att ryttaren blev sur
Senast ändrad: