Sv: Ytter bak blir rakt och hamnar utanför kroppen
Hoppsan, här blir åsikter direktklassade som expertuttalanden... Intressant. Smickrande iaf att du ser mig som expert!
Vore intressant att se hurpass du kollar upp veterinärerna du anlitar. Får dom göra dressyrtest innan hästens behandling eller? För lite överdrivet låter det att man inte får ha några ridbrister själv om man ska få uttala sina åsikter om träningsupplägg och ridning kontra fysiken.
Var och en gör så gott man kan -och som sagt - självklart är sitsen en viktig del i det. Men inte den enda delen. Och min poäng från första början är att man inte bör låsa sig till en del, utan se till helheten och göra så gott man kan inom alla områden.
Det känns ganska mycket sandlådenivå att börja snacka vem som har bäst nivå av vad. Och grymt irrelevant när man pratar om en helhet. Helheten gör att vissa saker kan kompenseras, OM det inte blir på alldeles för låg nivå så det är dömt att misslyckas (typ fodra med mögligt hö som jämförelse), och för att hålla en bra helhet bör det såklart vara så högt som möjligt inom alla områden.
F ö så håller jag inte med i ordet "grundsits". Ju längre tid man har haft en "bra" sits desto mer sätter det sig i muskelminnet, eller ryggmärgen som man brukar säga. Det är jag med på. Sen sätter du dig på nästa häst som plötsligt blottar en brist som man inte ens visste att man hade, eller en väldigt kass sadel för den delen. Eller så hade den där "bra" sitsen inte befästs nog så några månaders barbackaridning i skogen räcker för att man ska behöva jobba tillbaka den.
Iofs vet jag inte om det känns som någon idé att gå in på den diskussionen. Med tanke på nivå´n så lär det inte ge något ändå.
För mig kändes det iaf skadeglädjande nog skönt att se att även en erkänt duktig ryttare med god sits fick samma typ av sitsproblem som mig i dåläget med samma sadel och kuse. Det betyder knappast att jag skulle dissa den ryttaren från att ge mig råd om sits eller ridning för att "h*n kunde ju inte själv!".
det finns såna på forumet bara att titta. Och nej, jag anser inte att sitsen förändras särskilt mycket för att man inte ridit alls på länge eller inte tränat på länge, man har en grundsits helt enkelt.
det jag vänder mig emot är ditt expert utalande att du inte anser att 90% av folks hästar är något för dig att rida på, för det är fel på dom. Jag tycker det blir ironiskt när som sagt, du helt klart inte är någon klass ryttare. själv skulle jag aldrig ens komma på tanken att tänka eller påstå ngt liknande och min sits är betydligt bättre än din.
jag fattar inte ett jota om hur ni kan få det till att en bra och korrekt sits skulle vara SKADLIGT för en häst som inte är rak från början.
Hoppsan, här blir åsikter direktklassade som expertuttalanden... Intressant. Smickrande iaf att du ser mig som expert!
Vore intressant att se hurpass du kollar upp veterinärerna du anlitar. Får dom göra dressyrtest innan hästens behandling eller? För lite överdrivet låter det att man inte får ha några ridbrister själv om man ska få uttala sina åsikter om träningsupplägg och ridning kontra fysiken.
Var och en gör så gott man kan -och som sagt - självklart är sitsen en viktig del i det. Men inte den enda delen. Och min poäng från första början är att man inte bör låsa sig till en del, utan se till helheten och göra så gott man kan inom alla områden.
Det känns ganska mycket sandlådenivå att börja snacka vem som har bäst nivå av vad. Och grymt irrelevant när man pratar om en helhet. Helheten gör att vissa saker kan kompenseras, OM det inte blir på alldeles för låg nivå så det är dömt att misslyckas (typ fodra med mögligt hö som jämförelse), och för att hålla en bra helhet bör det såklart vara så högt som möjligt inom alla områden.
F ö så håller jag inte med i ordet "grundsits". Ju längre tid man har haft en "bra" sits desto mer sätter det sig i muskelminnet, eller ryggmärgen som man brukar säga. Det är jag med på. Sen sätter du dig på nästa häst som plötsligt blottar en brist som man inte ens visste att man hade, eller en väldigt kass sadel för den delen. Eller så hade den där "bra" sitsen inte befästs nog så några månaders barbackaridning i skogen räcker för att man ska behöva jobba tillbaka den.
Iofs vet jag inte om det känns som någon idé att gå in på den diskussionen. Med tanke på nivå´n så lär det inte ge något ändå.
För mig kändes det iaf skadeglädjande nog skönt att se att även en erkänt duktig ryttare med god sits fick samma typ av sitsproblem som mig i dåläget med samma sadel och kuse. Det betyder knappast att jag skulle dissa den ryttaren från att ge mig råd om sits eller ridning för att "h*n kunde ju inte själv!".
Senast ändrad: