Vinthundar

[Wild Rein]

Sv: Vinthundar

*kl*

Åh jag vill verkligen ha en Greyhound!!!

 

[millan30_228]

Sv: Vinthundar

Åh, jag längtar till den dagen jag får bli med greyhound igen. Har försökt prata med sambon om lite andra raser men han verkar rätt hård på att om det någonsin blir hund igen blir det en greyhoundhane. Och så vill han ha av utställningslinjer den gången eftersom att dom ofta är lite större och har lite mer massa.
Kort och gott, han vill ha en ny Harry.
Harry var ju egentligen inte den typiska kappisgreyhounden med sina 76 cm och nästan 40 kg.

Klart att ni ska ha en greyhoundhane

 

[millan30_228]

Sv: Vinthundar

*kl*

Åh jag vill verkligen ha en Greyhound!!!

Klart att du ska ha en greyhound

 

[Red_Chili]

Sv: Vinthundar

*kl*

Titta på henne
Pälsen på öronen börjar komma tillbaka, pälsen har börjat glänsa igen, hon tar för sig mer nu, hon tuggar tuggben, hon viftar på svansen när hon lägger sig ner, hon ligger bredvid mig i sängen hela morgonen och bara myser.
Hon är den mest fantastiska hund jag någonsin lärt känna.

 

[Await]

Sv: Vinthundar

Åh vilket fint kort på Nemo Trivs ni med honom?

(sorry för segt svar, hade nästan glömt tråden )

Iallafall så är han helt underbar
Mysigare hund får man leta efter

 

[Wild Rein]

Sv: Vinthundar

Klart att du ska ha en greyhound

Mmmmmm......

 

[vintra]

Sv: Vinthundar

Hoppas detta fungerar så jag äntligen får presentera mina grey

 

[Red_Chili]

Sv: Vinthundar

Bild? Bild? BIIIILD?! Jag ser ingen bild

 

[vintra]

Sv: Vinthundar

 

[vintra]

Sv: Vinthundar

Nu så lyckade strula till det.Men här är dom

 

[Red_Chili]

Sv: Vinthundar

Vilken sötnos

 

[Wild Rein]

Sv: Vinthundar

Me like.....!!!

 

[Klara J]

Sv: Vinthundar

Han (hon?) gör ju skäl för rasens namn också med den snygga färgen!

 

[vintra]

Sv: Vinthundar

Han (hon?) gör ju skäl för rasens namn också med den snygga färgen!

Ja visst är han en skönhet min blåa prins .han är 76-77 cm hög så han är stor ,blå och sagolikt vacker

 

[Red_Chili]

Sv: Vinthundar

Jag var nära på att dö av skräck idag!

Var ute i skogen med hundarna och släppte lös Zala. Hon är lätt att ha lös, springer aldrig utom synhåll och Wahidah fann sig därför ganska bra i att vara kopplad.
MEN så kom det en satans ****** (sätt in tusen fula ord där om ni vill) Weimaraner lös. Den kom från ingenstans, for rakt förbi mig och Zala stack iväg. De sprang långt bort och jag skrek som en tok för att få tillbaka Zala. Weimaranern kom - Zala kom inte. Fick iväg äckelhunden och den sprang väl till sin ägare (som jag aldrig såg). Började gå i skoterspåret efter Zala, men såg henne ingenstans. Ringde i panik till en vän för att fråga vad tusan jag skulle göra. Hon försökte hålla mig lugn, men efter någon minuts skrikande efter Zala så stod jag bara och grät och skakade. Jag har aldrig, aldrig varit så rädd.
Jag gick tillbaka till platsen jag varit på när hon försvunnit. Hon kom inte. Jag gick efter henne igen. Skrek. Gick. Skrek. Ingen hund någonstans. Följde spåren en bra bit tills att de, när jag var nästan vid startstället igen, försvann. Zala var borta och jag såg inga spår någonstans.
Jag skrek halsen av mig (Nu är det flera timmar sen vi var ute i skogen, men jag har fortfarande ont)

Ringde till en vän som skulle gå hem till mig och kolla om Zala var där. Under tiden jag väntade så gick jag runt i skogen och skrek.
Jag såg ingen hund, däremot hörde jag tåget som for förbi en liten bit bort. (Ni kanske kan tänka er vilka syner jag fick för mig själv..)
När jag hade gått runt i skogen i en timme och letat så ringde min vän.
Zala hade sprungit hem.

När jag sedan kom hem så pep Zala, viftade på svansen och slickade på mina händer. (Zala slickar ALDRIG på mig i vanliga fall). Hon var nog glad över att jag kom till henne

På sin väg hem hade hon korsat en väg med ganska mycket trafik samt sprungit längs en liten bilväg 1km. Sedan följt en gångväg de sista 100 meterna hem. Såg dock på spåren längs gångvägen att hon hade travat där, så hon hade kunnat ta det lite lugnt i alla fall.

En sak är jag otrolig glad över - och det är att jag hade med mig mobilen. Den är inte alltid med på promenaderna, men nu ska jag aldirg mer lämna den hemma... Jag är bara glad över att min älskade hund är hemma igen, för fy vad jag var rädd.

 

[FrittePower]

Sv: Vinthundar

Men hjälp Jag förstår dig att du blev rädd!!!! Det är ju den värsta mardrömmen att hunden bara plötsligt försvinner ifrån en! Vilken tur att allt gick bra tillslut och hon återfanns - och hittade hem dessutom

usch jag fick magknip nästan av din historia!

 

[Ishtar]

Sv: Vinthundar

Fyyy! Så bra att det slutade väl. Du minns jag berättade att Zino försvann på julafton, då skakade jag också kan jag säga. Det är en fruktansvärd känsla!

Timothy har sprungit hem en gång också, vi var på "hundträff" (inoff en gång i veckan) vid vattentornet där jag då bodde i Umeå. När vi kom gående släppte jag hundarna en bit före, men ett helt gäng hundar kom kutandes mot oss i full karriär för att hälsa. Det blev lite för mastigt mottagande för min lilla prins som sprang hem, en av hundarna hängde dessutom efter nästan hela vägen. Han sprang över en bilväg och det var mörkt. Usch - men det gick som tur var bra. Det låg bara typ 500 meter från min lgh.

 

[Klara J]

Sv: Vinthundar

Usch, kan tänka mig att det var otäckt. Det värsta är alla hemska olyckor man föreställer sig kan ha hänt...och alla bilder man får på näthinnan.

 

[elmelts]

Sv: Vinthundar

Förstår hur du kände det, mina föräldrar förlorade både sina hundar i en tågolycka för flera år sen. tycker ju att hundar skulle märka att tågen kommer, det är ju inte några små tysta maskiner.
Tur hon klarade sig

 

[Red_Chili]

Sv: Vinthundar

Det enda som är nu är att jag inte vet om jag ska våga släppa henne i skogen igen... Tänk om det händer något liknande fast att man då inte har lika stor tur när hon korsar vägar och sådant..?

När vi skulle ut sedan på kvällen ville hon inte med. Gick ut med bara Wahidah. Någon timme senare fick jag tvinga ut henne. Hon hade då varit inne i säkert 7 timmar. Fick släpa ut henne genom dörren och dra med henne de 5-6 meter som är till stället där de brukar kvällskissa. Hon ville bara IN. Sprang runt med svansen mellan benen och tyckte det var otäckt.
Som tur var så var hon gladare idag på morgonrastningen. Stackars lilla dam, jag tror att hon blev nästan lika rädd som mig.

Ishtar: jo jag kommer ihåg det.. Jäkligt otäckt det med..

elmelts: Fy vad hemskt.. Jag har inte heller förstått varför de inte flyttar sig för tågen. Har hört många historier om hundar som blivit påkörda av tåg...