Verkligen! Särskilt som jag haft lite ångest över att ta bort nattamningen när det typ är det han levt på... Så himla skönt att få lite bekräftelse på att det nog är rätt beslut ändå.Hurra! Låter helt underbart ju
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Verkligen! Särskilt som jag haft lite ångest över att ta bort nattamningen när det typ är det han levt på... Så himla skönt att få lite bekräftelse på att det nog är rätt beslut ändå.Hurra! Låter helt underbart ju
Heja bebis! Och så otroligt skönt om det håller i sig!Jag är kroniskt jätteförsiktigt med att ta ut glädjer i förskott (kass egenskap) men jag måste ändå väga upp mitt senaste gnäll med att skriva att:
1. Älskade ungen nu sovit tre nätter utan mig och amning och redan första natten tog han emot en välling i flaska (han har alltså i hela sitt liv totalvägrat att typ ens röra en nappflaska).
2. Det lilla underverket som tidigare i sitt liv typ en gång sovit fyra timmar i sträck och som annars kört med tvåtimmarsintervaller nattetid sov inatt ca 23.30-07 (vet ni hur sjukt många timmar det är?!), och dessutom i egen säng.
3. Bästa lille bebisen har idag ätit typ tre gånger så mycket som han tidigare gjort en bra dag, och bitvis nästan ivrigt.
Vågar man tro att det är nu det faktiskt vänder med mat och sömn?
Så skönt för er att det verkar ha vänt! Både med sömn och mat!Två veckor efter amningsavslutandet får jag konstatera att det var helt rätt beslut för H (och hans rätt trötta mamma). Nu äter lilla ungen ordentligt om dagarna, även om han fortfarande är petig och lever på gröt till 90 %. Men just ätandet har gjort underverk för humöret, nu är han återigen glad och nöjd hela dagarna, förutom när han är trött (eller inte får som han vill ). Han verkar inte sakna amningen alls och har inte försökt amma en enda gång sen jag (väldigt abrupt) slutade.
Nätterna går lite upp och ner, men generellt sett är de mycket bättre. Vi har fortfarande regelbundet skräpiga nätter, men nu blandas de ut med nätter som inatt när han bara vaknade en enda gång. Så galen känsla att sova flera timmar i sträck, det var ett tag sen
På tisdag ska han till BVC på extravägning och det ska bli intressant att om vågen bekräftar att H gått upp i vikt nu sen han slutade amma, det känns så.
H verkar inte se någon poäng alls med att utöka sitt ordförråd. Vi sitter och säger maaamma, paaappa och andra bra ord, H tittar uppmärksamt på oss och säger sen nöjt "da!". H har ryskt påbrå (långt långt tillbaka) och det verkar ha bubblat fram (i helt fel tid).Här går det också upp och ner. Maten har lossnat, är det nån mat hon verkligen gillar (typ min korvstroganoff) verkar hon inte ha nån botten, hon bara trycker i sig. Får bromsa lite och väga upp med päron, kiwi och katrinplommonpure de andra målen då hon blir lite hård i magen emellanåt. Äta själv är helt klart hennes melodi, försöker få in henne gröt på lunchen men då måste jag mata då det känns långt bort att hon ska äta själv med sked. Bakar grötpinnar ibland och det går bra.
Hon babblar som bara den, och vissa ord börjar kanske ta form (titta, nej, pappa och mamma - det sistnämnda oftast när hon är arg/ledsen hehe), hon kryper och ställer sig mot saker och när hon får hjälp.
Sömnen däremot har havererat lite. Hon sov ju så bra ett tag I egen säng och vi nattade vid 19 och fick några lugna timmar i soffan. Den tiden verkar förbi..varje kväll vaknar hon efter 30-45 min och gallskriker. Ibland går det att natta om, ibland inte, men oavsett blir det tätare och tätare så antingen får hon komma upp igen till soffan eller så får jag gå och lägga mig med henne. Lite tråkigt ibland typ kl 20. Länge sen hon sov hela natten i sin säng, hon hamnar med mig i vår säng men sover bra där sen. Ibland hela natten, ibland en flaska. Man känner sig så värdelös - det var ju bra ett tag, vad gör vi för fel?
Vi är också oroliga att det är början till nattskräck..Ibland är hon lite svår att få kontakt med när hon skriker och fäktar med armarna, men blir lugn direkt när hon får komma upp.
Haha! Gulle! Man undrar ju också hur mycket de förstår av det vi säger. Jag brukar påminna oss om att inte prata om henne över hennes huvud när hon är med, utan prata med henne.H verkar inte se någon poäng alls med att utöka sitt ordförråd. Vi sitter och säger maaamma, paaappa och andra bra ord, H tittar uppmärksamt på oss och säger sen nöjt "da!". H har ryskt påbrå (långt långt tillbaka) och det verkar ha bubblat fram (i helt fel tid).
Men så jobbigt för er med sömnen! Det är värt så mycket att få en liten stund i soffan på kvällen utan unge. Jag tror verkligen inte att ni gör något fel, det känns som att allt går i cykler och att det konstant är mycket på gång i små huvuden och kroppar. "This too shall pass" som är så populärt mantra i föräldrakretsar gäller ju tyvärr rätt mycket av de bra grejerna också
Vi hade precis samma konversation här idag och igår faktiskt, fast om oss såklart, inte om er. Dottern som sovit så bra blev sjuk och sov såklart jättedåligt då. Men sen dess har det varit helt upp och ner, vissa bra nätter men mest dåliga. Igår var det katastrofdåligt och med tanke på att vi fått natta om fyra (!) gånger sen hon somnade vid halv åtta så lär denna natt bli kass också. Vi nattar men så vaknar hon och gråter efter typ 45-60 min. Och sen igen efter en halvtimme. Och så håller det på. Igår natt tog vi in henne till oss vid ett men natten fortsatte ändå med uppvak.Sömnen däremot har havererat lite. Hon sov ju så bra ett tag I egen säng och vi nattade vid 19 och fick några lugna timmar i soffan. Den tiden verkar förbi..varje kväll vaknar hon efter 30-45 min och gallskriker. Ibland går det att natta om, ibland inte, men oavsett blir det tätare och tätare så antingen får hon komma upp igen till soffan eller så får jag gå och lägga mig med henne. Lite tråkigt ibland typ kl 20. Länge sen hon sov hela natten i sin säng, hon hamnar med mig i vår säng men sover bra där sen. Ibland hela natten, ibland en flaska. Man känner sig så värdelös - det var ju bra ett tag, vad gör vi för fel?
Men åh, våra tjejer är alltså synkade igen! Vår gör EXAKT likadant. Så svårt..och jobbigt att hon fortsätter lite oroligt även sen hos er. Jag hade en sån natt, riktigt lång natt blev det. Min sambo sover sen länge i gästrummet med öronproppar hehe.Vi hade precis samma konversation här idag och igår faktiskt, fast om oss såklart, inte om er. Dottern som sovit så bra blev sjuk och sov såklart jättedåligt då. Men sen dess har det varit helt upp och ner, vissa bra nätter men mest dåliga. Igår var det katastrofdåligt och med tanke på att vi fått natta om fyra (!) gånger sen hon somnade vid halv åtta så lär denna natt bli kass också. Vi nattar men så vaknar hon och gråter efter typ 45-60 min. Och sen igen efter en halvtimme. Och så håller det på. Igår natt tog vi in henne till oss vid ett men natten fortsatte ändå med uppvak.
Riktigt tufft när det känns som det går bakåt i utvecklingen liksom men jag antar att det går upp och ner och att det inte beror så mycket på att man är dålig förälder . Ville bara säga att ni inte är ensamma och att jag förstår känslan. Jag börjar jobba på fredag och kommer ju vara lagom hjärndöd då om nätterna ska fortsätta såhär .
Haha så himla knäppt att de följer exakt samma mönster . Men ändå skönt att höra att de är så lika, då måste det ju vara nån utvecklingsgrej som kommer gå över. Det är vad jag kommer intala mig i alla fall . Skönt att ni fått ett par bättre nätter nu! Hoppas det håller i sig trots snorande!Men åh, våra tjejer är alltså synkade igen! Vår gör EXAKT likadant. Så svårt..och jobbigt att hon fortsätter lite oroligt även sen hos er. Jag hade en sån natt, riktigt lång natt blev det. Min sambo sover sen länge i gästrummet med öronproppar hehe.
Igår natt sov hon faktiskt riktigt bra, 2 uppvak efter nattning men sov sen till 5, flaska då och sen till 8. Men igår kväll! Helt tyst efter nattning, sov till 5 igen och sen 7.30. Äntligen, det behövde vi alla 3. Men nu är hon lite snorig igen så börjar väl om snart..
Tack för att du delar med dig! Och tufft för er med, förstår oron över att börja jobba när det är lite instabilt. Du kan inte sova någon annanstans? Jag börjar jobba efter nyår och räknar med att ta över gästsängen efter sambon. Speciellt när jag börjar jobba 03-04
Verkligen lustigt! Men ja, det känns ju skönt att vi kan ju då inte gjort exakt samma fel för att det ska ha blivit såhär?Haha så himla knäppt att de följer exakt samma mönster . Men ändå skönt att höra att de är så lika, då måste det ju vara nån utvecklingsgrej som kommer gå över. Det är vad jag kommer intala mig i alla fall . Skönt att ni fått ett par bättre nätter nu! Hoppas det håller i sig trots snorande!
Ja det är kämpigt att det liksom inte hjälper att lägga henne hos oss. Det funkar vissa nätter men andra inte alls. I natt var precis lika rörigt som natten innan och nu börjar vi känna oss jäkligt slitna, särskilt som vi redan var det efter att hon var sjuk och i princip inte sov på en vecka. Vi hade krismöte över frukosten men kommer liksom inte fram till var skon klämmer och hur vi kan lösa det. Det är väl bara att härda ut .
Vi får se hur vi löser det när jag börjar jobba men jag tror inte att jag kommer sova någon annanstans. Vi har kört alla nätter tillsammans, även när maken jobbade, så jag tror vi fortsätter likadant. Men har jag nåt superviktigt nån dag kanske jag lägger mig på soffan för att inte vara alltför mycket ett vrak .
Det är verkligen obegripligt hur mycket utveckling de hinner med under sitt första år! Så häftigt när man får följa hur kropp och huvud utvecklas nästan dag för dag. Liksom, nyss var H en klump på 2,5 kg som inte kunde göra något alls, och nu är han en liten människa med en personlighet som både tycker och uttrycker sakerHej och hå, världens enklaste och gladaste unge har börjat protestera högt när saker inte går hans väg. Främst när han inte får ta fjärrkontrollerna och sätta på babblarna (babblarna är för övrigt helt magiskt, det enda som får honom att sitta still ). Kläder behöver man inte ha, tvätta sig är onödigt och vi är världens elakaste människor när han inte får äta upp sina böcker.
Men, för det mesta, fortfarande en liten solstråle och det händer saker hela tiden. Han tog sitt första steg för en månad sen, men verkar vara lite lik sin mamma så han har inte bråttom med nästa. Stoppa klossar i hål i lådan är en favoritsysselsättning och nåt han kan sitta jättelänge med nu när han fattar hur det funkar. Vansinnigt roligt att se. Börjar också komma mer och mer ljud som liknar ord, använder allt fler konsonanter.
Börjar så smått bygga torn också (och inte bara rasera dem ). Det är så galet att tänka att han bara levt i 11 månader liksom. Helt stört snabb utveckling!
Åh vad roligt med ett första ord! Ska bli väldigt spännande att se vad det blir här för det känns långt ifrån självklart.Det är verkligen obegripligt hur mycket utveckling de hinner med under sitt första år! Så häftigt när man får följa hur kropp och huvud utvecklas nästan dag för dag. Liksom, nyss var H en klump på 2,5 kg som inte kunde göra något alls, och nu är han en liten människa med en personlighet som både tycker och uttrycker saker
Kläder är helt totalt onödigt här också, och vid varje matningstillfälle får man vara vaken och med för att hinna tolka vart det lilla krävande pekfingret pekar i varje sekund, för det ska vara just precis det som erbjuds som nästa tugga, absolut inget annat
Och lika häftigt som vanligt att höra hur mycket "längre fram" din grabb är än min, trots att min är lite äldre. H som fyller ett år om en dryg vecka har nyligen börjat ställa sig upp, men några steg har han inte funderat på än.
Han gör mycket ljud, och hans mor- och farföräldrar har tyckt sig höra vissa ord sen några veckor tillbaka, men vi svårflirtade föräldrar har inte tyckt att något varit tydligt nog för att vara "första ordet". Men nu tycker vi nog att "hej" börjar bli tydligt nog och används vid rätt tillfälle, så jag tror vi godkänner det
Tänkte att det borde vara dags snart, grattis H!!En liten hälsning från trådens första 1-åring! Igår fyllde H 1 år och maxade firandet genom att vara vaken i stort sett hela natten till födelsedagen Men förutom den lilla detaljen, som i och för sig påverkade födelsedagsbarnets humör något, så hade vi en fin dag där H nog tyckte tårtan var dagens höjdpunkt.
För egen del känna det så himla konstigt, att min bebis redan är ett år. Vi har haft ett väldigt fint år, och förutom sömnen (och ätandet kanske) så här H varit en så himla enkel och nöjd unge, perfekt för nybörjarföräldrar
Åh men grattis H! Så himla galet att det redan gått ett år! Och så skönt med en bra ”nybörjarbebis”, en sån fick ju vi också (såpass att min sambo som först ville ha typ 10 barn nu inte ens vet om han vill ha en till för att nästa inte lär bli lika enkel ).En liten hälsning från trådens första 1-åring! Igår fyllde H 1 år och maxade firandet genom att vara vaken i stort sett hela natten till födelsedagen Men förutom den lilla detaljen, som i och för sig påverkade födelsedagsbarnets humör något, så hade vi en fin dag där H nog tyckte tårtan var dagens höjdpunkt.
För egen del känna det så himla konstigt, att min bebis redan är ett år. Vi har haft ett väldigt fint år, och förutom sömnen (och ätandet kanske) så här H varit en så himla enkel och nöjd unge, perfekt för nybörjarföräldrar
Haha, min partner är också nervös över att vi skulle få en värstingunge om det skulle bli fler, för man kan väl inte få fler såna här enkla ungar Och grannen frågade idag om vår unge någonsin gråter, för han tyckte alltid bara att han såg honom nöjd och gladÅh men grattis H! Så himla galet att det redan gått ett år! Och så skönt med en bra ”nybörjarbebis”, en sån fick ju vi också (såpass att min sambo som först ville ha typ 10 barn nu inte ens vet om han vill ha en till för att nästa inte lär bli lika enkel ).
Stoppa klossar i hål i lådan är en favoritsysselsättning och nåt han kan sitta jättelänge med nu när han fattar hur det funkar. Vansinnigt roligt att se.
Haha så började J här också, så hon listar nog ut hur man gör med de små hålen snart ska du se.E stoppar in klossarna i det stora hålet och är skitnöjd. Work smarter not harder, eller nåt