Precis.Nej jag förstår precis. Det är samma pappaproblem här. Han är väldigt uppskattad av I men när kvällsgnäll och ledsenhet kickar in så är det jag som är nummer 1.
Och nu ska vi iväg och hälsa på på ett jobb jag eventuellt ska vara på under två veckor i sommar. 13-17, kontorsjobb, totalt 10 dagar. Är ku den enklaste tiden på dugnet för nån annan att ta och mamma ställer upp som barnvakt (och hon har ju varit mycket här), så förutsättningarna är ju bra.
Men jag har en liten tvekan. Maken stöttar och säger att jag bara ska göra detta om jag verkligen vill och känner mig trygg. Men det skulle kännas lite kul oxå, att kunna göra detta.
Frågan är ju bara om det är värt att bli helt slut för två veckors jobbäventyr. Jag kommer inte gå tillbaka till mitt gamla jobb, så det här skulle vara ett sätt att hitta annat till hösten.