Vinterföräldrar 2016/2017 del 4

[Fille]

När ungen äntligen somnar och sover förbi sin medicintid...

Hur viktigt är det att hon får exakt?

 

[*Gotlandsrusset*]

Har precis insett att jag nu måste ta tag i det där som känns konstigt i underlivet och jag pallar inte. Ska ringa bm som har här i centrum på måndag och diskutera med henne. Det känns inte alls normalt när jag känner med fingrarna och nu borde jag ju vara helt ihopläkt eftersom lilleman är fyra månader. Vill inte!
Edit: Lite googlande pekar på att det kan vara framfall... Jag orkar inte

Knip knip knip! Sen kommer jag ihåg med sonen att det kändes konstigt läääänge. Men när han va året, kanske 1,5 så va det precis som innan så låt kroppen ta tid på sig

( samtidigt ska man söka om de känns konstigt, hellre en gång för mkt ön för lite )

 

[malumbub]

Hur viktigt är det att hon får exakt?

Rätt så. Hon ska ha medicinen tre ggr per dag, med 7-8 timmars mellanrum. Jag ger 7-14-21. Kan diffa lite, men då blir ju nästa tidpunkt förskjuten också.

Hon vaknade halv tre. Vrålhungrig. Så jag fick i henne medicinen snabbt och vågar därför ge kvällsdosen kvart över nio.

Eftersom medicinen kan påverka blodtryck m m så får man inte ge för tätt. Och eftersom jag ska hålla koll på henne i 2 timmar efteråt så är det bra om hon inte får den för sent. Dessutom är det svårt att ge om hon somnat för natten...

 

[malumbub]

Vi har också lite problem med att svärföräldrarna inte riktigt förstår när de ska släppa E.

- vadå, måste hon sova nu när hon är här, låter det.
Och - måste hon sova jämt?
Att ungen visar all symptom på trötthet blundar de för, iaf svärmor.

Dessutom gnälls det över att vi inte klär henne ordentligt. Det blir jag mest galen på för hur jag än förklarar att hon är jätte varm av sig så går det inte in. Jag klär hellre på efterhand än har för mycket kläder. Har alltid en extra filt i skötväskan och en kofta vilket sällan behövs.

Vi får fortfarande kommentarer, från både svärmor och svärfar, om att det ju är så trevligt att vi äääntligen ses och att det ju är bra om Knoddrick är vaken när vi träffas, så att de får se henne.

Jsg orkar liksom inte ens kommentera det. För jag styr det ju verkligen med flit så att hon behöver äta, kissa och sova just precis då, bara för att de inte ska få "se henne". Verkligen. Jag har FULL kontroll över det och kan styra barnet precis som jag vill.



Och svärmor bara tjatar om den där jävla spjälsängen hon har. "Jag vill behålla den här uppe (inte bära ner till gästrummet i källaren), för jag hoppas ju fortfarande att hon kommer att få sova hos farmor ibland." Jo, men det är ju så här va, att så länge jag ammar på natten kommer det inte vara aktuellt. Och för varje gång svärmor tjatar m att det gick så hiiimla bra när hennes dotters barn sov utan sin mamma och att de inte skrek nååånting och somnade direkt "utan sånt där krångel som man som mamma håller på med" och sov jäääättelänge...så skjuter jag det ännu mer framåt i tiden. Mitt barn ska somna tryggt, i lugn och ro och med de rutiner hon befäst hemma. Hon ska inte behöva skrika sig till utmattning eller behöva stå ut med en farmor som varken lyssnar, ser eller fattar. Så, för barnets skull, och för att svärmors drömvärld inte ska behöva krossas så har jag (inte maken heller) någon brådska att sova utan Knoddrick.

 

[malumbub]

Min mamma har ju en annan kontakt med Knoddrick. Har ju blivit så automatiskt, eftersom hon inte bor i närheten och när hon kommer så bor hon med oss. Hon följer våra rutiner, ser hur vi gör och avlastar oss. Hon diskar, städar och fixar med sånt jag inte hinner med om dagarna.
Det skulle makens föräldrar aldrig göra. Är de här så vill de vara i fokus och bara vara med barnet. Stor skillnad.

 

[cute_beast]

Vi får fortfarande kommentarer, från både svärmor och svärfar, om att det ju är så trevligt att vi äääntligen ses och att det ju är bra om Knoddrick är vaken när vi träffas, så att de får se henne.

Jsg orkar liksom inte ens kommentera det. För jag styr det ju verkligen med flit så att hon behöver äta, kissa och sova just precis då, bara för att de inte ska få "se henne". Verkligen. Jag har FULL kontroll över det och kan styra barnet precis som jag vill.



Och svärmor bara tjatar om den där jävla spjälsängen hon har. "Jag vill behålla den här uppe (inte bära ner till gästrummet i källaren), för jag hoppas ju fortfarande att hon kommer att få sova hos farmor ibland." Jo, men det är ju så här va, att så länge jag ammar på natten kommer det inte vara aktuellt. Och för varje gång svärmor tjatar m att det gick så hiiimla bra när hennes dotters barn sov utan sin mamma och att de inte skrek nååånting och somnade direkt "utan sånt där krångel som man som mamma håller på med" och sov jäääättelänge...så skjuter jag det ännu mer framåt i tiden. Mitt barn ska somna tryggt, i lugn och ro och med de rutiner hon befäst hemma. Hon ska inte behöva skrika sig till utmattning eller behöva stå ut med en farmor som varken lyssnar, ser eller fattar. Så, för barnets skull, och för att svärmors drömvärld inte ska behöva krossas så har jag (inte maken heller) någon brådska att sova utan Knoddrick.

Man blir ju matt av mindre.
Du kommer däremot vara en zen-mästare av rang i slutet av småbarnsåren om de fortsätter sådär. Snacka om att fixa inre frid för att inte flippa lös på dem.

 

[clusia]

Här har vi en till som får fajtas med folk om I. Så jag känner med er. Fattar inte varför det är sån hets.

Igår skulle vi åka hem från svärisarnas landställe och svärisarna kom när vi höll på att packa ihop och åka hem. I somnade i min famn och för att ha någonstans att göra av henne satte jag henne i babyskyddet utan att spännande fast henne, tänkte att då vaknar hon väl.
Då kommer ett par vänner till svärisarna och svärmor vill såklart visa upp I. Så hon grabbar tag i babyskyddet och är påvägen ut med henne. Jag bara eeeh du kan väl åtminstone spännande fast henne så hon inte ramlar ur? Sa jag. Tack och lov fattade sambon och sa snabbt att nej dom får till på henne på håll hon måste få sova i lugn och ro.

 

[et_flickan]

Idag åt E lite mosad potatis med en skvätt ersättning i. Gött tyckte hon och sa tydligt och bestämt nej när hon tyckte det fick räcka.

Och det händer massor i utvecklingen. Hon greppar leksaker galant nu samt byter från ena handen till den andra. Hittat fötterna
Försöker få in knäna under sig och krypa men kommer mest runt istället för framåt
Varje liten utveckling är så himla häftig.

Hon är så (förlåt) jävla gullig att jag nästan gråter. Jag har börjat prata om nästa bebis redan. Min sambo kollar väldigt skeptisk på mig och påminner mig lite om första månaderna

 

[et_flickan]

Vi får fortfarande kommentarer, från både svärmor och svärfar, om att det ju är så trevligt att vi äääntligen ses och att det ju är bra om Knoddrick är vaken när vi träffas, så att de får se henne.

Jsg orkar liksom inte ens kommentera det. För jag styr det ju verkligen med flit så att hon behöver äta, kissa och sova just precis då, bara för att de inte ska få "se henne". Verkligen. Jag har FULL kontroll över det och kan styra barnet precis som jag vill.



Och svärmor bara tjatar om den där jävla spjälsängen hon har. "Jag vill behålla den här uppe (inte bära ner till gästrummet i källaren), för jag hoppas ju fortfarande att hon kommer att få sova hos farmor ibland." Jo, men det är ju så här va, att så länge jag ammar på natten kommer det inte vara aktuellt. Och för varje gång svärmor tjatar m att det gick så hiiimla bra när hennes dotters barn sov utan sin mamma och att de inte skrek nååånting och somnade direkt "utan sånt där krångel som man som mamma håller på med" och sov jäääättelänge...så skjuter jag det ännu mer framåt i tiden. Mitt barn ska somna tryggt, i lugn och ro och med de rutiner hon befäst hemma. Hon ska inte behöva skrika sig till utmattning eller behöva stå ut med en farmor som varken lyssnar, ser eller fattar. Så, för barnets skull, och för att svärmors drömvärld inte ska behöva krossas så har jag (inte maken heller) någon brådska att sova utan Knoddrick.

Här tjatas det också om att få passa E. Jag lämnar dock inte bort henne till någon ännu. Min mamma har passat henne nån timme då och då men hon förstår E och tar hennes olika signaler på allvar. Svärmor tycker det är charmigt när E skriker av trötthet. Hon måste ju få låta nån gång

Men sova borta utan mig eller sambon, där går gränsen och första gången utan oss får min mor sova hos oss så E är trygg har jag bestämt.

 

[et_flickan]

Min mamma har ju en annan kontakt med Knoddrick. Har ju blivit så automatiskt, eftersom hon inte bor i närheten och när hon kommer så bor hon med oss. Hon följer våra rutiner, ser hur vi gör och avlastar oss. Hon diskar, städar och fixar med sånt jag inte hinner med om dagarna.
Det skulle makens föräldrar aldrig göra. Är de här så vill de vara i fokus och bara vara med barnet. Stor skillnad.

Våra mammor är nog lite lika

 

[supersonic]

Knip knip knip! Sen kommer jag ihåg med sonen att det kändes konstigt läääänge. Men när han va året, kanske 1,5 så va det precis som innan så låt kroppen ta tid på sig

( samtidigt ska man söka om de känns konstigt, hellre en gång för mkt ön för lite )

Jag slarvar ju lite (dvs gör inte varje dag) men ibland har jag bra dagar och då blir det styrkeknip flera gånger om dagen. Jag glömde ju såklart ringa idag, sambon var ledig så har haft lördagskänsla hela dagen. Bara det att jag kommit igång med ridningen gör att jag börjar känna mig starkare. Efter förra kändes det normalt efter två månader typ så jag är väl lite otålig kanske

 

[vinkelina]

Han som tyckte 4:00 var en heeelt okej tid stt vakna och börja leka på. Mamma inte lika nöjd. Hade själv väckning 5:30. Tar ännu alla nätter så är rätt trött. Mannen är inte tillräckligt snabb nattetid så jag vaknar i alla fall och G blir mer ledsen. Så bäst för alla.

Märks dock att jag är borta mycket för på natten skall han sova nära nära. Egentligen vill jag skruva ihop spjälsängens sista långsida, men mammahjärtat vill inte neka hans trygghet.

Tror min mjölkproduktion gått ner rejält också. Nu ammar jag 5:30, pumpar 13 tiden (ca 100ml) ammar 16 och sedan 1-2 gångern innan 20. Och en del snuttande nattetid. Rejäl omställning från varannan timme.

Och idag blev G sex månader

 

[supersonic]

Vi får fortfarande kommentarer, från både svärmor och svärfar, om att det ju är så trevligt att vi äääntligen ses och att det ju är bra om Knoddrick är vaken när vi träffas, så att de får se henne.

Jsg orkar liksom inte ens kommentera det. För jag styr det ju verkligen med flit så att hon behöver äta, kissa och sova just precis då, bara för att de inte ska få "se henne". Verkligen. Jag har FULL kontroll över det och kan styra barnet precis som jag vill.



Och svärmor bara tjatar om den där jävla spjälsängen hon har. "Jag vill behålla den här uppe (inte bära ner till gästrummet i källaren), för jag hoppas ju fortfarande att hon kommer att få sova hos farmor ibland." Jo, men det är ju så här va, att så länge jag ammar på natten kommer det inte vara aktuellt. Och för varje gång svärmor tjatar m att det gick så hiiimla bra när hennes dotters barn sov utan sin mamma och att de inte skrek nååånting och somnade direkt "utan sånt där krångel som man som mamma håller på med" och sov jäääättelänge...så skjuter jag det ännu mer framåt i tiden. Mitt barn ska somna tryggt, i lugn och ro och med de rutiner hon befäst hemma. Hon ska inte behöva skrika sig till utmattning eller behöva stå ut med en farmor som varken lyssnar, ser eller fattar. Så, för barnets skull, och för att svärmors drömvärld inte ska behöva krossas så har jag (inte maken heller) någon brådska att sova utan Knoddrick.

Håller med dig fullt ut där. Dottern var en bit över året innan hon sov över hos någon. Jag ammade på natten till hon var 11 månader och jag kunde inte pumpa. Det ska kännas bra för både föräldrar och barn när det ska lämnas bort.

 

[malumbub]

Jag har ont i höger bröstvårta och det svider lite i sidan. 
Dessutom har jag börjat eftersvettas som f-n. Och tappar hår i tussar sen nån vecka tillbaka...

 

[malumbub]

Håller med dig fullt ut där. Dottern var en bit över året innan hon sov över hos någon. Jag ammade på natten till hon var 11 månader och jag kunde inte pumpa. Det ska kännas bra för både föräldrar och barn när det ska lämnas bort.

Ja, man måste känna sig trygg och bekväm.
Och eftersom svärmor vägrar åka till oss, så kommer det ta lång tid...

 

[malumbub]

Han som tyckte 4:00 var en heeelt okej tid stt vakna och börja leka på. Mamma inte lika nöjd. Hade själv väckning 5:30. Tar ännu alla nätter så är rätt trött. Mannen är inte tillräckligt snabb nattetid så jag vaknar i alla fall och G blir mer ledsen. Så bäst för alla.

Märks dock att jag är borta mycket för på natten skall han sova nära nära. Egentligen vill jag skruva ihop spjälsängens sista långsida, men mammahjärtat vill inte neka hans trygghet.

Tror min mjölkproduktion gått ner rejält också. Nu ammar jag 5:30, pumpar 13 tiden (ca 100ml) ammar 16 och sedan 1-2 gångern innan 20. Och en del snuttande nattetid. Rejäl omställning från varannan timme.

Och idag blev G sex månader

Samma här, jag tar alla nätter. För det blir värre om jag ska vänta ut maken.

Tror du gör helt rätt i att ge så mycket närhet du bara orkar. Tror ni båda mår bra av det.

 

[malumbub]

Våra mammor är nog lite lika

Ja, det tror jag med.

 

[malumbub]

Idag åt E lite mosad potatis med en skvätt ersättning i. Gött tyckte hon och sa tydligt och bestämt nej när hon tyckte det fick räcka.

Och det händer massor i utvecklingen. Hon greppar leksaker galant nu samt byter från ena handen till den andra. Hittat fötterna
Försöker få in knäna under sig och krypa men kommer mest runt istället för framåt
Varje liten utveckling är så himla häftig.

Hon är så (förlåt) jävla gullig att jag nästan gråter. Jag har börjat prata om nästa bebis redan. Min sambo kollar väldigt skeptisk på mig och påminner mig lite om första månaderna

 

[vinkelina]

Håller med dig fullt ut där. Dottern var en bit över året innan hon sov över hos någon. Jag ammade på natten till hon var 11 månader och jag kunde inte pumpa. Det ska kännas bra för både föräldrar och barn när det ska lämnas bort.

Tror jag var 7-8 år innan jag sov över hos mormor första gången. För att ge lite perspektiv.

 

[Fille]

Tror jag var 7-8 år innan jag sov över hos mormor första gången. För att ge lite perspektiv.

Och jag har bara sovit en gång hos mormor och morfar, aldrig hos farmor/farfar!