supersonic
Trådstartare
Åh, övertrött liten efter att ha hållit sig vaken alldeles för länge innan idag. Usch vad han har varit ledsen, men nu sover han lite iaf.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jahopp. Ringde 1177 idag. Fick nog av Knoddricks rossliga andning, stötvisa hosta och ont-i-halsen-tecken när hon hade svårt att svälja efter blöjbyte. Jag orkade inte vara stark längre då när hon inte fick nån luft under en kort stund. Hon har dessutom andats oftare och kortare andetag än tidigare den senaste veckan.
När sköterskan i telefon fick höra att Knoddrick varit förkyld till och från i 7 veckor tyckte hon att det var läge att utreda varför och surnade på Närhälsans bemötande ("det är dags för dem att börja ta emot er nu, hon börjar bli så pass stor").
Så efter amming (spola+suga näsan innan), klädbyte (kräks) och mera amning kom vi till slut iväg till barnakuten. Där blev vi väl emottagna av sjuksköterskan i luckan och sjuksköterskan på barnakuten. Och den första läkaren var trevlig. Men sen...den läkare som var handledare och gjorde sista bedömningen gjorde mig ledsen. Han förklarade saker bra, men han kändes stressad och gav mig känslan av att vi var där i onödan enligt honom. Han tyckte inte det skulle tas några prover nu, men sa att han ville att vi skulle komma tillbaka om Knoddrick började må sämre.
Jag har så blandade och starka känslor över detta. Fattar att det var bra att åka in vid oro och eftersom Närhälsan inte vill ta i oss med tång när det gäller andningsbesvär och bvc tidigare hänvisat till Närhälsan eller barnakuten vid sjukdom så har vi ju bara barnakuten att vända oss till... Dessutom ringde jag till 1177 för råd och för att kunna bolla lite, men blev rådda att åka in...
(Försökte ringa våran Bvc-sköterska först, för hon är så himla bra på att stötta, men hon var sjuk.)
Har resten av dagen haft typ alla känslor i en stor karusell i kroppen. Glad över att Knoddricks rossel blev bättre efter ett tag (går upp och ner), att alla undersökningar gick bra och såg bra ut...men samtidigt så ledsen över att hon var så pass besvärad och tät att jag blev riktigt orolig. Även maken blev det och då har det gått ganska långt. Sen är jag frustrerad över att Knoddrick återigen ska behöva ha pipig, rosslig, slemmig och tät andning. Lättad över att fått bra hjälp. Arg över att känna mig dumförklarad utan att nån ens egentligen blivit det. Less på alla känslor och osäkerheten.
Följer redan alla råd som läkaren gav (höja huvudändan, spola/skölja med koksaltlösning, suga slem, låta amma så mycket hon vill). Så vad mer kan vi göra? För nåt mer borde vi väl kunna göra?!?
Så länge hon kissar, bajsar, ammar och sover och är vaken så är läget lugnt. Även om hon hostar, dreglar mer än vanligt, blir indragen ovanför magen (så länge det bara är tillfälligt och inte långvarigt) och ammar långsammare (med fler pauser och mindre tålamod än vanligt).
Ok.
Behövde nog bara skriva av mig. Vet att det kan vara så väldigt mycket värre när ett litet barn är sjukt.
Visst kan små barn vara värre sjuka, men du kan ju Knoddrick bäst och vet hur hon mår när hon är frisk, och hur hon mår nu och det är ju inte bra, inte sant? Och Knoddrick har bara dig och pappa.
Var inte rädd för att söka hjälp! Dom är så små och det kan gå så fort. (jag vill inte skrämmas,bara bekräfta att du tänker rätt tycker jag)
Jag fick höra detsamma med A. Bara hon kissar,bajsar och äter. Jomenvisst, men om hon har problem med ANDNINGEN och det täpper till vad 17 spelar det för roll att hon nyss kunde kissa och bajsa?
Det hänger inte ihop för mig,även om det såklart är friskhetstecken.
Jag blir också så ledsen på en del vårdbemötande. När jag googlat hosta osv på 1177 och alla "sök vård om" symtom funnits hos henne så känns det ju dumt när läkare avfärdar en när man sökt vård.
Att ha is i magen funkar inte när jag känner mig orolig för om hon klarar andas eller inte!
Nej, jag gör som många säger, hellre en gång för mycket! Hoppas att Knoddrick mår bättre snart
Min syster som är barnsjuksköterska är på besök och A är fortfarande täppt (på nätterna och morgonen) men hon sa att Nezeril 0,1mg/ml funkar. (vi hade en jobbig natt och mycket täppt imorse och kräktes ner hela mig och sig i ett svep med slem och mjölk)
Svärfar här. Både han och maken verkar förvänta sig att jag ska serva dem med kaffe (som jag inte dricker) och räkmackorna svärfar hade med sig (som jag inte kan äta).
Glöm det, gubbar! Vill ni fika får ni fixa det själva. Jag ammar och snart flaskmatar Knoddrick.
De löste det till slut, efter att ha plockat fram och torkat rent utemöblerna. Och svärfar (!) hjälpte till(!!!)!!!Bör de väl klara själva oavsett. Somliga män
De där faserna... Skönt att de går över. Men man förstår ju att det är mycket att bearbeta när världen är helt ny.För första gången på många veckor hade lillan ett totalt meltdown.
Hon skrek så jag trodde hon skulle kväva sig själv. Hur jag än gjorde så skrek hon. När jag till slut slappnade av och tänkte att jag kan inget göra, bara jag finns här igenom hennes utbrott tills det går över, då somnade hon.
Dessa underbara jäkla faser. Hon som annars är så himla lätt att få att somna. Lilla vän.
Idag fick jag munnen full med bebiskräk. Smakade sur yoghurt.
Jag låg på rygg i soffan och hade ställt I upp på min mage, sjöng och ömsom lutade henne framåt till mig och gav henne en puss.
Fungerade ändå flera minuter.
De där faserna... Skönt att de går över. Men man förstår ju att det är mycket att bearbeta när världen är helt ny.
Jag kör också på öronproppar de dagar som vår är högljudd, oavsett om det är glädje, ilska eller tårar.Och den här fasen kan vara i fyra veckor till. Vi kommer nog ha dragit av oss öronen efter detta. Jag beställde nyss hem öronproppar från apotea för även fast hon är glad så har hon hittat det hööööga iiiiiet och hon är bara allmänt hög i rösten
Och den här fasen kan vara i fyra veckor till. Vi kommer nog ha dragit av oss öronen efter detta. Jag beställde nyss hem öronproppar från apotea för även fast hon är glad så har hon hittat det hööööga iiiiiet och hon är bara allmänt hög i rösten
Fjärde språnget har hittills varit det som var värst för oss. Som tur kom vi genom de på tre veckor. Man märkte skillnad från en dag till en annan
Jag hoppas min är lika snabb ut sitt. Både jag och sambon håller på att bli gråhårig.
Hon kräver underhållning heeela tiden och ska nästan bara sitta upp. Var helt hysterisk i vagnen nu sista biten. Funderar på om hon var lite tidig in i det här språnget. Har sovit dåligt i två veckor nu på dagarna och får inte ro till att äta.
Puh!
Åh när bebis trycker ansiktet mot tutten och utdrivningsreflexen sprätter mjölk rätt i ögat.