Vinterföräldrar -17/18 del 4

Status
Stängd för vidare inlägg.
Du menar att det läcker?
Se till att snoppen pekar neråt och att ni drar fingret längs med resåren runt benen så att volangetba hamnar på utsidan. Ibland kan man behöva experimentera med storleken.

Precis, snoppen kontrolleras och volangerna fixas noga varenda gång så kanske är storleken som inte stämmer, får testa annan storlek och se om det blir bättre
 
Hur sover era bebisar på dagen?:)

Kotte vaknar och är pigg mellan 06 och 08 oftast. Sen tillbringar vi förmiddagen med att äta och umgås, dvs han kanske har totalt en halvtimme då som han är vaken och kan tänka sig att inte äta utan "leka" (på 1-månadsvis) och titta på saker. Under förmiddagsamningen somnar han ibland 5-10 minuter men blir snabbt hungrig igen.

Därefter blir bättre lite olika. Idag släppte han bröstet strax efter 12 och somnade.
Sov till 14 då han blev lite ledsen men somnade om direkt och sover fortfarande.

Brukar fortsätta med att han antingen äter hela eftermiddagen till ca 18 eller (om inte lunchsovningen blir så lång) somnar och vaknar runt 17. Äter lite igen och somnar för kvällen mellan 19 och 21:30.

Låter som han sover hela tiden på beskrivningen :p men tycker egentligen att det mest är 1-2 ganska långa sovstunder mellan lååånga stunder av ätande. Säkert äter han iofs i sömnen också, det är svårare att märka. :)
 
Jag hittade äntligen en napp som kotten kan hålla kvar i munnen, med lite rundare sugdel istället för anatomisk. Så bara för att han är så söt när han sover (och som en uppföljning av @cili s nappbild igår :D)

IMG_20180228_145934.webp
 
Jag vill ha vår! :p Är ju ingen som vill vara ute i det här snö rusket! Inte ens vovven....

Känns som vi börjat få lite mer rutiner här hemma. Och nu försöker jag lämna henne ensam lite mer när hon sover, liggammar oftast henne i vår säng och så somnar hon där efter, det är stor risk att jag fastnar bredvid henne :love: försöker göra lite annat, så jag känner att jag gjort nåt och inte känner mig så låst - känner mig som en mjölkko till och från :rofl:
 
Hur sover era bebisar på dagen?:)

Kotte vaknar och är pigg mellan 06 och 08 oftast. Sen tillbringar vi förmiddagen med att äta och umgås, dvs han kanske har totalt en halvtimme då som han är vaken och kan tänka sig att inte äta utan "leka" (på 1-månadsvis) och titta på saker. Under förmiddagsamningen somnar han ibland 5-10 minuter men blir snabbt hungrig igen.

Därefter blir bättre lite olika. Idag släppte han bröstet strax efter 12 och somnade.
Sov till 14 då han blev lite ledsen men somnade om direkt och sover fortfarande.

Brukar fortsätta med att han antingen äter hela eftermiddagen till ca 18 eller (om inte lunchsovningen blir så lång) somnar och vaknar runt 17. Äter lite igen och somnar för kvällen mellan 19 och 21:30.

Låter som han sover hela tiden på beskrivningen :p men tycker egentligen att det mest är 1-2 ganska långa sovstunder mellan lååånga stunder av ätande. Säkert äter han iofs i sömnen också, det är svårare att märka. :)
Jag vet inte om det finns direkta sovmönster här på dagarna, de varierar efter om vi bara är hemma eller åker någonstans. Men han är som mest vaken och glad från kl 8-9 (eller kl 5 imorse då han var en liten solstråle :love:, men fick honom att somna om) då han ofta kan sitta i babysittern och leka medan jag duschar och äter frukost, men vill sedan äta och sova vid 10-11-tiden, då brukar vi ofta gå ut på en timmes promenad då han ofta sover större delen. Sedan är det väldigt mycket omväxlande sovande och ätande med lite vakna stunder under hela eftermiddagen och kvällen med ca 1-2-timmesintervaller tills vi går och lägger oss. Så det är mycket sovande här också.
 
När man tror man är superman och orkar massa men egentligen är Agda 80 år... Trött i bålen nu, känns inte som träningsvärk utan snarare överansträngning :arghh::down: Så imorgon får jag tvinga mig själv att inte göra fyratusen små projekt hemma utan sitta ner i soffan o vila :cautious: Svintrist.

Ska plocka aggrafferna imorgon dock :banana:
 
Jag lär ha lite träningsvärk imorgon. Skottade snö i en timma idag. Mer finns :p Vi har aldrig haft så mycket snö innan under tiden vi bott här.
Mer än det blir det inte mycket gjort här... med en som inte vill lämna famnen och en som har en förkärlek för att kasta saker hej vilt omkring sig och säga nej till allt. Nej till äta, nej till klä på sig. Roligare att kasta iväg maten eller kläderna. Tänk att kunna sitta ner och dricka en kopp te i lugn och ro... eller gå på toaletten utan att någon gallskriker eller försöker spola medan man sitter där :laugh:
 
Jag är ensam med lillgrodan inatt, mannen jobbar. Fick i början av kvällen en sån himla olustkänsla i kroppen. Vi hade det lite stökigt, jag försökte få grodan att sova på andra sidan än vad han alltid gör (sköterskan på BVC tyckte inte om att han alltid sover på vänster sida på natten trots att vi är jättenoga med att ha honom i andra positioner på dagen och han inte alls har någon påverkan på huvudet) vilket han VÄGRADE och blev lite ledsen och hunden valde att mitt i en amning hoppa ner från sängen och vilja gå ut. När jag då inte kom på en gång kissade hon i hallen trots att hon nyss varit ut (hon har en tendens att tycka att man kan gå på toa inne när det är väldigt kallt och mycket snö. :cool:). Detta försökte jag torka upp medan grodan inte alls ville acceptera att jag la ifrån mig honom, för ovanlighetens skull krävde han att bli buren konstant.

Jag var verkligen trött och från ingenstans så kände jag en oro för att jag kanske skulle tappa tålamodet. Det var en sån sjukt obehaglig känsla som liksom kröp i mig, och jag vet inte vart den kom ifrån? Jag har aldrig gjort det och jag har aldrig varit nära, inte nu heller. Men ändå var oron där och fick mig att må sjukt dåligt. Gick då och gjorde en kaksmet för att få i mig socker (:angel:) och satte på en serie, vilket gjorde att jag blev pigg och obehagskänslan försvann. Känns dock jobbigt även såhär i efterhand för sådär vill jag inte må igen. :( Speciellt inte när det känns som att det aldrig skulle hända.

Någon som känt lika?
 
Jag är ensam med lillgrodan inatt, mannen jobbar. Fick i början av kvällen en sån himla olustkänsla i kroppen. Vi hade det lite stökigt, jag försökte få grodan att sova på andra sidan än vad han alltid gör (sköterskan på BVC tyckte inte om att han alltid sover på vänster sida på natten trots att vi är jättenoga med att ha honom i andra positioner på dagen och han inte alls har någon påverkan på huvudet) vilket han VÄGRADE och blev lite ledsen och hunden valde att mitt i en amning hoppa ner från sängen och vilja gå ut. När jag då inte kom på en gång kissade hon i hallen trots att hon nyss varit ut (hon har en tendens att tycka att man kan gå på toa inne när det är väldigt kallt och mycket snö. :cool:). Detta försökte jag torka upp medan grodan inte alls ville acceptera att jag la ifrån mig honom, för ovanlighetens skull krävde han att bli buren konstant.

Jag var verkligen trött och från ingenstans så kände jag en oro för att jag kanske skulle tappa tålamodet. Det var en sån sjukt obehaglig känsla som liksom kröp i mig, och jag vet inte vart den kom ifrån? Jag har aldrig gjort det och jag har aldrig varit nära, inte nu heller. Men ändå var oron där och fick mig att må sjukt dåligt. Gick då och gjorde en kaksmet för att få i mig socker (:angel:) och satte på en serie, vilket gjorde att jag blev pigg och obehagskänslan försvann. Känns dock jobbigt även såhär i efterhand för sådär vill jag inte må igen. :( Speciellt inte när det känns som att det aldrig skulle hända.

Någon som känt lika?
Känner igen rädslan för att tappa tålamodet eller på något sätt kunna göra bebis illa, fast jag har känt av det också i lugna situationer. När jag googlade hittade jag förklaringen att det är hjärnans sätt att testa en innan skarpt läge, och obehaget är just för att man sa förhindras att göra något dumt, typ.

Låter rimligt i mina öron, och det har hjälpt mig att släppa känslorna, men förstår att det var en jobbig situation!
 
@Sofie_B Inte just att jag skulle tappa tålamodet men däremot kan sjuka katastroftankar blixtra förbi i huvudet. Typ att jag skulle råka tappa han i soffbordet. Varför skulle jag? Är ju inte direkt så att han skulle studsa ur min famn sådär bara... Det är lite läskigt men försöker att bara låta de blixtra förbi och försvinna igen.
 
@Sofie_B om det mot förmodan skulle ske, att man tappar tålamodet. För det kommer dagar man gör det och det enda man vill är att ställa ut ungen till vargarna..
Då är det okej att lägga ned ungen i sängen, gå utanför dörren i 3 minuter och skrika av sig sin frustration. För att sedan gå in igen och fortsätta som att inget hade hänt.
 
Ibland undrar jag verkligen hur mycket mjölk det finns i mina bröst egentligen. Liksom, igår kväll, förvisso efter att ha sovit 2,5 timme, ammade kotten först i 40 minuter med god aptit och bra sug. Sen klämde han i sig 160ml(!) ersättning i rask takt på det. (Tanken är 90ml men det var han ju inte mätt på). Läste att 1-månads bebisar har en magsäck på 80-150ml i snitt, så jag får inte riktigt ihop det O_o
Får iaf mig att känna att amningen ger typ 0 mjölk :crazy: å andra sidan känner jag ibland annars att han äter och blir nöjd...
 
Jag är ensam med lillgrodan inatt, mannen jobbar. Fick i början av kvällen en sån himla olustkänsla i kroppen. Vi hade det lite stökigt, jag försökte få grodan att sova på andra sidan än vad han alltid gör (sköterskan på BVC tyckte inte om att han alltid sover på vänster sida på natten trots att vi är jättenoga med att ha honom i andra positioner på dagen och han inte alls har någon påverkan på huvudet) vilket han VÄGRADE och blev lite ledsen och hunden valde att mitt i en amning hoppa ner från sängen och vilja gå ut. När jag då inte kom på en gång kissade hon i hallen trots att hon nyss varit ut (hon har en tendens att tycka att man kan gå på toa inne när det är väldigt kallt och mycket snö. :cool:). Detta försökte jag torka upp medan grodan inte alls ville acceptera att jag la ifrån mig honom, för ovanlighetens skull krävde han att bli buren konstant.

Jag var verkligen trött och från ingenstans så kände jag en oro för att jag kanske skulle tappa tålamodet. Det var en sån sjukt obehaglig känsla som liksom kröp i mig, och jag vet inte vart den kom ifrån? Jag har aldrig gjort det och jag har aldrig varit nära, inte nu heller. Men ändå var oron där och fick mig att må sjukt dåligt. Gick då och gjorde en kaksmet för att få i mig socker (:angel:) och satte på en serie, vilket gjorde att jag blev pigg och obehagskänslan försvann. Känns dock jobbigt även såhär i efterhand för sådär vill jag inte må igen. :( Speciellt inte när det känns som att det aldrig skulle hända.

Någon som känt lika?

Ja och det kommer hända att man tappar tålamodet också. Ibland är det helt enkelt för mycket på en gång. Man får försöka hitta ett sätt att ta sig igenom det, stanna upp och andas djupt ett par gånger eller vad som nu funkar. Man är inte sämre människa för det, ibland blir det bara för mycket på en gång.
 
Känner igen rädslan för att tappa tålamodet eller på något sätt kunna göra bebis illa, fast jag har känt av det också i lugna situationer. När jag googlade hittade jag förklaringen att det är hjärnans sätt att testa en innan skarpt läge, och obehaget är just för att man sa förhindras att göra något dumt, typ.

Låter rimligt i mina öron, och det har hjälpt mig att släppa känslorna, men förstår att det var en jobbig situation!

Vad intressant, för det var så jag kom fram till att det borde vara under min analys. Att jag skulle avskräckas från att tappa tålamodet om det skulle fortsätta vara jobbigt. Måste vara något sånt när det var en sån oerhört stark reaktion trots att inget hänt.
 
@Sofie_B om det mot förmodan skulle ske, att man tappar tålamodet. För det kommer dagar man gör det och det enda man vill är att ställa ut ungen till vargarna..
Då är det okej att lägga ned ungen i sängen, gå utanför dörren i 3 minuter och skrika av sig sin frustration. För att sedan gå in igen och fortsätta som att inget hade hänt.

Ja.. det är bra att ha en mental plan tror jag. Jag svarar ju inte så bra på utebliven sömn och det vet jag med mig, men som tur är har jag ju en sån snäll bebis som sover mycket. Men det kan ju ändras och då är det bra att ha en plan på hur man bryter det innan man blir allt för frustrerad. Och att man känner att det är okej att bli frustrerad, bara inte att agera på det.
 
Ja och det kommer hända att man tappar tålamodet också. Ibland är det helt enkelt för mycket på en gång. Man får försöka hitta ett sätt att ta sig igenom det, stanna upp och andas djupt ett par gånger eller vad som nu funkar. Man är inte sämre människa för det, ibland blir det bara för mycket på en gång.

Ja men precis. Det som var så jobbigt nu var att ångesten kom så plötsligt och så starkt och stod i paritet med att jag hade dängt honom i väggen typ fast jag satt och gullade med honom och inte hade ett uns ångest eller stress i kroppen. Så himla konstigt och kändes så onödigt, men det hade väl något syfte. Skönt att vädra och analysera med er alla, bästa gruppen! :heart
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 093
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
46 527
Senast: BusBarro
·
  • Låst
Gravid - 1år Återigen dags för en ny tråd för vinterföräldrar (som autocorrect vill ha till vinterförvaring :p ) och vinterbarn. Lägger in listan...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
97 825
Senast: YaHilweh
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
28 206

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp