Vinterföräldrar -17/18 del 3

[YaHilweh]

vad hände där.

 

[JeayL]

Jag överanalyserar allt jag med. Men jag hoppas att gekås turen i morgon skagenröra något. Jag vet inte hur jag ska klara den, Men sambon får väl köra mig och dottern i kundvagnen i värsta fall

Han får nog koppla ihop flera så ni alla ryms tillsammans med det ni ska shoppa, lite som extreme couponing programmet

Tänkte på den här tråden då jag tog in posten, Medlemspris på 2-pack med semlor på Coop, förutsätter att sambo kommer köpa direkt han ser dom

 

[YaHilweh]

Han får nog koppla ihop flera så ni alla ryms tillsammans med det ni ska shoppa, lite som extreme couponing programmet

Tänkte på den här tråden då jag tog in posten, Medlemspris på 2-pack med semlor på Coop, förutsätter att sambo kommer köpa direkt han ser dom

Sist delade vi på det, så han var på Leklandet med dottern. Medan jag kunde handla i lugn och ro, stödd mot kundvagnen. Vi vet dock vart allt vi ska ha finns. Så våra Gekås dagar brukar vara ca 40min plus mat

Men nu ska vi till lantmännen outlet och skoboo utanför med, och det lär ta lite tid. En 2 åring är inte alltid så lätt att praov skor på. Dom tröttnar fort..

 

[Sofie_B]

Alltså, på något lite konstigt vis är jag mest stressad och angelägen om att det ska komma igång för att jag gått hemma så himla länge. Jag har varit hemma drygt en månad nu, vilket ju var dels pga julen, dels pga omotiverad på jobbet och dels pga ville hinna vila lite ifall bebisen skulle komma tidigt.

Nu börjar jag mest känna att det var en himla dum strategi eftersom det aldrig händer något (vilket jag ju iofs inte kunde förutspå) och jag blir stressad över att jag "slösat" föräldradagar sedan tre veckor tillbaka utan att ha bebis här. Jag tar inte fulla veckor så det kunde ju vara värre, men det stressar mig ändå! Antar att det handlar om någon sorts inre stress där jag går runt och känner mig onyttig som "inte gör något", och jag borde verkligen bara släppa det, men det retar mig som tusan att det ska ta sån tid!

För helt ärligt, jag mår ju inte speciellt dåligt, har det inte speciellt jobbigt, och jag längtar ärligt talat inte mer efter bebisen nu än för några veckor sen. Känner mig inte mer redo nu heller, utan jag tycker mest det är drygt att vänta för att jag känner mig... "onödig"

Åh, jag förstår vad du känner. Nu har jag iofs bara varit hemma idag men känner ju att jag skulle kunna jobba.. men jag tycker i vilket fall inte att du ska vara så hård på dig själv, precis som du säger hade du ju inte kunnat veta att det inte skulle ha dragit igång än och jag tycker dessutom att det låter som att du får massor gjort när du är hemma! Det här med att längta efter bebis tror jag är svårt när det är första barnet. Jag når i alla fall inte några sådana känslor utan är helt ärligt rätt rädd att jag inte ska tycka att det är så fantastiskt utan känna att det istället tar fokus från det jag älskar i livet. Känner mig som världens sämsta människa som bär på dom funderingarna men försöker att bara acceptera mina känslor och rädslor och ta det som det kommer.

 

[Sofie_B]

Lyckades somna då hade det lugnat ner sig efter att magen typ spänt sig 2-3 gånger och det gjort lite ont i ryggen, och vaknade och hade lite smått mensvärk där vid 5 och gick och kissade och sov sen till 10, nu känns det smått som när man väntar på att mensen ska börja.

Känns som man överanalyserar allt som händer i kroppen just nu

Skoja inte! Det är något som jag tycker ska bli skönt när bebis väl är ute, att kunna vara lite mer chill med sin kropp och hur den beter sig.

 

[Cattaflajna]

Bf dagen är kommen! Tror dock bebis stannar ett tag till, men idag är jag extremt trött. Klarade knappt gå ut med hunden straffet för att jag var så igång igår kanske...

 

[YaHilweh]

Jag bara längtar efter att kunna byta ut alla plagg i min garderob. Har typ 4 plagg kvar sedan innan graviditeten. Gjorde en ordentlig rensning och sparade bara sådant som jag faktiskt kommer att använda.

Så jag hoppas kunna köpa kläder snart

 

[falukorw]

Åh, jag förstår vad du känner. Nu har jag iofs bara varit hemma idag men känner ju att jag skulle kunna jobba.. men jag tycker i vilket fall inte att du ska vara så hård på dig själv, precis som du säger hade du ju inte kunnat veta att det inte skulle ha dragit igång än och jag tycker dessutom att det låter som att du får massor gjort när du är hemma! Det här med att längta efter bebis tror jag är svårt när det är första barnet. Jag når i alla fall inte några sådana känslor utan är helt ärligt rätt rädd att jag inte ska tycka att det är så fantastiskt utan känna att det istället tar fokus från det jag älskar i livet. Känner mig som världens sämsta människa som bär på dom funderingarna men försöker att bara acceptera mina känslor och rädslor och ta det som det kommer.

Inte alls en ovanlig känsla tror jag, speciellt inte med första barnet att det tar lite tid att knyta an. För mig tog det närmare två månader, inte så att jag tyckte illa om honom och tog ju hand om honom som man skulle men de där riktiga starka känslorna dröjde. Har flera vänner som upplevt samma sak så ta det bara som det kommer.

 

[FeatherCloud]

Åh, jag förstår vad du känner. Nu har jag iofs bara varit hemma idag men känner ju att jag skulle kunna jobba.. men jag tycker i vilket fall inte att du ska vara så hård på dig själv, precis som du säger hade du ju inte kunnat veta att det inte skulle ha dragit igång än och jag tycker dessutom att det låter som att du får massor gjort när du är hemma! Det här med att längta efter bebis tror jag är svårt när det är första barnet. Jag når i alla fall inte några sådana känslor utan är helt ärligt rätt rädd att jag inte ska tycka att det är så fantastiskt utan känna att det istället tar fokus från det jag älskar i livet. Känner mig som världens sämsta människa som bär på dom funderingarna men försöker att bara acceptera mina känslor och rädslor och ta det som det kommer.

Jag känner lite lika, har så himla svårt att se mig själv gå helt upp i nån sorts mammaroll och är lite rädd att behöva sätta resten av livet på vänt. Jag är fullt medveten om att alla inte knockas fullständigt av en massa kärlekskänslor och att anknytning kan ta tid, men är ändå rädd att det ska kännas jobbigt innan det kommer...

Tack iaf! Du har nog rätt i att jag inte borde vara så hård, vet ju att hade det gäller någon annan skulle jag troligen inte alls tänka i de banorna...

 

[FeatherCloud]

Skoja inte! Det är något som jag tycker ska bli skönt när bebis väl är ute, att kunna vara lite mer chill med sin kropp och hur den beter sig.

Däremot längtar jag efter detta! Det är kanske det som driver mig nästan mest (vilket vi ju pratat om innan också), att få tillbaka kroppen och bli lite mer chill.

 

[astilbe]

Det är ett par personer vi inte sett så mycktet av det senaste. @jordgubbsdoft, går det bra med din lilla? Och @Venus_in_Furs, blev du igångsatt förra veckan?

 

[Sofie_B]

Inte alls en ovanlig känsla tror jag, speciellt inte med första barnet att det tar lite tid att knyta an. För mig tog det närmare två månader, inte så att jag tyckte illa om honom och tog ju hand om honom som man skulle men de där riktiga starka känslorna dröjde. Har flera vänner som upplevt samma sak så ta det bara som det kommer.

Ja, tror att det är så man måste göra och vara väldigt accepterande oavsett vilka känslor man får. Inte sätta så mycket press på det hela liksom utan ta det som det kommer. Samtidigt är det svårt att låta bli att fundera på, man vet ju att livet snart kommer att förändras för alltid, man vet bara inte riktigt hur det kommer att kännas.

 

[Sofie_B]

Jag känner lite lika, har så himla svårt att se mig själv gå helt upp i nån sorts mammaroll och är lite rädd att behöva sätta resten av livet på vänt. Jag är fullt medveten om att alla inte knockas fullständigt av en massa kärlekskänslor och att anknytning kan ta tid, men är ändå rädd att det ska kännas jobbigt innan det kommer...

Tack iaf! Du har nog rätt i att jag inte borde vara så hård, vet ju att hade det gäller någon annan skulle jag troligen inte alls tänka i de banorna...

Jag har också jättesvårt att se mig göra det och kan bli rätt less på att så många säger ”du kommer känna annorlunda sen när du får barn!” eller ”det är lätt att säga nu, men vänta du bara..”. Ja, kanske är mammalivet det absolut bästa som har hänt mig och kanske vill jag bara knarka det 24/7 och kanske blir allting som jag tidigare brunnit för oviktigt. Eller så blir det inte alls så stor skillnad och då måste det vara okej det med. Ogillar när folk ska berätta för en hur det ska kännas och bli och ogillar att känna att jag kommer bli bedömd utifrån det.

 

[YaHilweh]

Jag tycker inte om att vara gravid och jag tyckte att det första året som mamma var aptråkigt. Jag älskar min dotter över allt annat, men jag kände att jag tappade mig själv så mycket. Men när hon började gå och man plötsligt kan göra saker på ett annat sätt, och nu när hon är 2, vi kan gå på 4h gård och hon får ut något av det. Det var där det vände på riktigt.

 

[FeatherCloud]

Lämnar känslorna och återgår till tema kroppen: vi har en slempropp!

Inser att det ändå kan dröja länge, men jag tar det som ett framsteg!

 

[Sofie_B]

Lämnar känslorna och återgår till tema kroppen: vi har en slempropp!

Inser att det ändå kan dröja länge, men jag tar det som ett framsteg!

Yey! Hoppas att det är startskottet!
För en del verkar det ju gå sjukt fort efter att slemproppen släppt, för mig verkade det inte göra så mycket till eller från.

 

[FeatherCloud]

Yey! Hoppas att det är startskottet!
För en del verkar det ju gå sjukt fort efter att slemproppen släppt, för mig verkade det inte göra så mycket till eller från.

Hoppas också det kan hända lite mer nu men har ställt in mig på att min kropp är seeeg för att inte bli besviken

Har du känt något mer?

 

[Sofie_B]

Hoppas också det kan hända lite mer nu men har ställt in mig på att min kropp är seeeg för att inte bli besviken

Har du känt något mer?

Det är nog bra, så blir allt annat en bonus! Ja, nu har det börjat komma igång lite värkarbete igen så hoppas att det ska ta lite mer fart nu!

 

[supersonic]

Så spännande, eventuellt två bebisar på gång!

 

[Cattaflajna]

Jag delar helt klart era känslor inför allt det här, @Sofie_B & @FeatherCloud
Känner någon konstig press också, tror det beror på alla förväntningar andra har och att jag fått höra ”du kommer bli en jättebra mamma”

Är som rädd att man kommer vara missnöjd med det nya livet eller hur man ska säga. Samtidigt längtar jag ju när jag ser alla gulliga kläder osv ...men var väl heller aldrig riktigt inställd på att det här skulle hända redan!

Åh! Där sa du nåt @YaHilweh
Vanliga kläder jag längtar så mycket till det. Kommer nog också köra en ordentlig rensning i garderoben senare och unna mig nytt.