Vinterföräldrar 15-16 #2

[Lilltess]

Jag tror du klarar dig Det kan gå fort också men har du inga känningar så "klarar" du dig nog

Jag tror det med men hade varit typiskt om det satte igång med raketfart nu de sista dagarna.

 

[Lilltess]

Alltså jag har inte riktigt fattat detta med slemproppen, vad är det egentligen? Och om där är något slemmigt i toan när jag suttit där så borde det väl vara den? Och vad betyder då det? Haha

 

[MM]

Alltså jag har inte riktigt fattat detta med slemproppen, vad är det egentligen? Och om där är något slemmigt i toan när jag suttit där så borde det väl vara den? Och vad betyder då det? Haha

Att du håller på att öppna dig. Åker hela ut på en gång så brukar man ha börjat öppna sig. Så du är kanske i latensfasen nu då. Alla känner av den olika mycket.

 

[Jenka]

Har spenderat kvällen hos en kompis och spelat spel. Med diverse lämpliga utmaningar som att gå upp brygga och krypa under soffbord. Och att råma "blinka lilla stjärna" utan att skratta, vilket ledde till kramp i magen pga just skratt...

Jag föreslog iaf att vi ska spela det kring bf igen, borde kunna få igång förlossningen med allt skratt tycker jag.

 

[*Gotlandsrusset*]

Alltså jag har inte riktigt fattat detta med slemproppen, vad är det egentligen? Och om där är något slemmigt i toan när jag suttit där så borde det väl vara den? Och vad betyder då det? Haha

Min gick 04 på morgonen och 20:33 va han ute Dock behöver de inte gå så fort för alla

 

[Lilltess]

Att du håller på att öppna dig. Åker hela ut på en gång så brukar man ha börjat öppna sig. Så du är kanske i latensfasen nu då. Alla känner av den olika mycket.

Okej, men hur vet man om det var hela eller inte?

 

[MM]

Okej, men hur vet man om det var hela eller inte?

Åkte den ut som en stor klump typ golfboll? Då kan du vara rätt säker på att det var hela. Men sen kan man ha väldigt lite slempropp med. Det var stor skillnad på mina första och min tredje.

 

[MM]

@Lilltess

När min slempropp gick så var ungen ute 14 timmar senare. Den släppte dock i omgångar och en större bit ett dygn innan som kom, men största biten kom 14 timmar innan hon anlände.

 

[Lilltess]

Åkte den ut som en stor klump typ golfboll? Då kan du vara rätt säker på att det var hela. Men sen kan man ha väldigt lite slempropp med. Det var stor skillnad på mina första och min tredje.

Golfboll? Haha då var det nog bara en liiten bit

 

[Maja_Kandi]

Golfboll? Haha då var det nog bara en liiten bit

Min gick som en stor blodblandad flytning när jag kommit in till förlossningen. Typ 20.30, 07.11 var sonen ute.

Hoppas du klarar dig till nytt år!

 

[MM]

Golfboll? Haha då var det nog bara en liiten bit

Inte säkert, du kanske inte hade större
Nu med senaste så hade jag inte alls lika mycket slem som med dom andra.
Men du märker ju om det kommer mer.

 

[Lilltess]

Min gick som en stor blodblandad flytning när jag kommit in till förlossningen. Typ 20.30, 07.11 var sonen ute.

Hoppas du klarar dig till nytt år!

Åh jag med! Nu är det säng och soffläge ENDAST!

 

[Maja_Kandi]

Apropå nappdiskussionen!

Vi hade tänkt undvika napp, men så som det varit senaste nätterna när han bara vill ha bröstet för att få tröst så har det varit väldigt tröttsamt. Så fort han släppt och jag provat lägga honom har han vaknat till och varit orolig. Idag har nyblivna mormor, moster och morbror varit här på besök och då provade vi faktiskt introducera napp. Äckligt sa han först, men sen tog han den. Tycker dock att alla jag har är så stora. Provade nu igen ikväll. Han tar den efter en stund men det låter som att han drar i sig luft. Hur har ni andra gjort när ni börjat med napp?

 

[MM]

Apropå nappdiskussionen!

Vi hade tänkt undvika napp, men så som det varit senaste nätterna när han bara vill ha bröstet för att få tröst så har det varit väldigt tröttsamt. Så fort han släppt och jag provat lägga honom har han vaknat till och varit orolig. Idag har nyblivna mormor, moster och morbror varit här på besök och då provade vi faktiskt introducera napp. Äckligt sa han först, men sen tog han den. Tycker dock att alla jag har är så stora. Provade nu igen ikväll. Han tar den efter en stund men det låter som att han drar i sig luft. Hur har ni andra gjort när ni börjat med napp?

Introducerade napp när lillan var en månad så amningen skulle komma igång ordentligt. Hon tar den men det är ingen favorit, precis vad jag hoppades på. Det räcker med att den duger i vissa situationer och inte är livsnödvändig för henne. Tex bra att snutta på när jag är i stallet och hon är hemma med sin pappa eller när det inte funkar att amma, tex i bilen eller i kön i affären.
Sedan minskar napp risken för psd under natten så min lilla får gärna snutta på den då.

Alla studier av nappens effekt visar på en skyddande effekt, särskilt när barnet skall sova. Mekanismen är oklar, men bättre förmåga till uppvaknande, underlättad munandning och minskad benägenhet för barnet att lägga sig på mage har föreslagits. De invändningar som tidigare rests mot nappanvändande, dvs att den kan ge upphov till dentala komplikationer samt störa amningen, anses numera ha svagare evidens, särskilt om napp introduceras när amningen etablerats, och huvudsakligen används när barnet skall sova.

 

[Mois]

Jag behöver lite råd...

Min sambo vill åka iväg sista helgen i januari, dvs en vecka innan BF (7 feb), med jobbet. När vi diskuterade det för ett halvår sedan så kändes det rätt lugnt. Målet för resan ligger ca 3-4h bort med flyg (inkl ett byte), flygen går kanske var tredje timmer ungefär, dock ej under natten. Det är, så klart, en viktigt jobbresa annars hade han väl inte velat åka.
Han ska vara iväg tors-mån och hans mamma kommer och bor hos oss fre-sön. Jag har inte någon i närheten som kan hjälpa mig, finns en granne som skulle kunna ta blivande storasyster om det krisar men känns ju inte helt 100.
Jag gick tre dagar över tiden sist och man har ju någon konstig föreställning om att det ska vara likadant igen. MEN jag vill inte att han ska åka, men jag vill att han ska komma till det beslutet själv. Det är ju en uppenbar risk att han faktiskt missar förlossningen, det är ju inte så att en förlossning startar med tanke på ev flygavgångar, plats på flygen, trafik etc.
Jag vill inte känna att jag "tvingar" honom att stanna hemma utan jag vill ju att han ska inse det själv. Eller är jag bara löjlig som inte sätter ner foten och säger det rätt ut?
När jag säger att det är risk att han missar det så säger han bara "säg inte så". Jag vill ju att han ska komma till insikt själv liksom.

Hade ni "låtit" era respektive åka iväg? Skulle de vilja åka iväg? Hur hade ni agerat? Eller är jag nojjig?

 

[Jenka]

Jag behöver lite råd...

Min sambo vill åka iväg sista helgen i januari, dvs en vecka innan BF (7 feb), med jobbet. När vi diskuterade det för ett halvår sedan så kändes det rätt lugnt. Målet för resan ligger ca 3-4h bort med flyg (inkl ett byte), flygen går kanske var tredje timmer ungefär, dock ej under natten. Det är, så klart, en viktigt jobbresa annars hade han väl inte velat åka.
Han ska vara iväg tors-mån och hans mamma kommer och bor hos oss fre-sön. Jag har inte någon i närheten som kan hjälpa mig, finns en granne som skulle kunna ta blivande storasyster om det krisar men känns ju inte helt 100.
Jag gick tre dagar över tiden sist och man har ju någon konstig föreställning om att det ska vara likadant igen. MEN jag vill inte att han ska åka, men jag vill att han ska komma till det beslutet själv. Det är ju en uppenbar risk att han faktiskt missar förlossningen, det är ju inte så att en förlossning startar med tanke på ev flygavgångar, plats på flygen, trafik etc.
Jag vill inte känna att jag "tvingar" honom att stanna hemma utan jag vill ju att han ska inse det själv. Eller är jag bara löjlig som inte sätter ner foten och säger det rätt ut?
När jag säger att det är risk att han missar det så säger han bara "säg inte så". Jag vill ju att han ska komma till insikt själv liksom.

Hade ni "låtit" era respektive åka iväg? Skulle de vilja åka iväg? Hur hade ni agerat? Eller är jag nojjig?

Jag hade inte heller varit bekväm med att han åkte och det hade jag sagt rakt ut.

 

[Jenka]

Funderar på om det inte är en bläckfisk jag väntar... ibland blir jag inte klok på hur den ligger för att lyckas sparka överallt samtidigt.

Längtar för övrigt tills lungorna får plats ordentligt igen.

 

[Hjartagna]

Jag behöver lite råd...

Min sambo vill åka iväg sista helgen i januari, dvs en vecka innan BF (7 feb), med jobbet. När vi diskuterade det för ett halvår sedan så kändes det rätt lugnt. Målet för resan ligger ca 3-4h bort med flyg (inkl ett byte), flygen går kanske var tredje timmer ungefär, dock ej under natten. Det är, så klart, en viktigt jobbresa annars hade han väl inte velat åka.
Han ska vara iväg tors-mån och hans mamma kommer och bor hos oss fre-sön. Jag har inte någon i närheten som kan hjälpa mig, finns en granne som skulle kunna ta blivande storasyster om det krisar men känns ju inte helt 100.
Jag gick tre dagar över tiden sist och man har ju någon konstig föreställning om att det ska vara likadant igen. MEN jag vill inte att han ska åka, men jag vill att han ska komma till det beslutet själv. Det är ju en uppenbar risk att han faktiskt missar förlossningen, det är ju inte så att en förlossning startar med tanke på ev flygavgångar, plats på flygen, trafik etc.
Jag vill inte känna att jag "tvingar" honom att stanna hemma utan jag vill ju att han ska inse det själv. Eller är jag bara löjlig som inte sätter ner foten och säger det rätt ut?
När jag säger att det är risk att han missar det så säger han bara "säg inte så". Jag vill ju att han ska komma till insikt själv liksom.

Hade ni "låtit" era respektive åka iväg? Skulle de vilja åka iväg? Hur hade ni agerat? Eller är jag nojjig?

Jag hade absolut inte varit bekväm med att min sambo var så långt bort så nära BF. Och det hade jag sagt till honom.

 

[Imogen]

Jag behöver lite råd...

Min sambo vill åka iväg sista helgen i januari, dvs en vecka innan BF (7 feb), med jobbet. När vi diskuterade det för ett halvår sedan så kändes det rätt lugnt. Målet för resan ligger ca 3-4h bort med flyg (inkl ett byte), flygen går kanske var tredje timmer ungefär, dock ej under natten. Det är, så klart, en viktigt jobbresa annars hade han väl inte velat åka.
Han ska vara iväg tors-mån och hans mamma kommer och bor hos oss fre-sön. Jag har inte någon i närheten som kan hjälpa mig, finns en granne som skulle kunna ta blivande storasyster om det krisar men känns ju inte helt 100.
Jag gick tre dagar över tiden sist och man har ju någon konstig föreställning om att det ska vara likadant igen. MEN jag vill inte att han ska åka, men jag vill att han ska komma till det beslutet själv. Det är ju en uppenbar risk att han faktiskt missar förlossningen, det är ju inte så att en förlossning startar med tanke på ev flygavgångar, plats på flygen, trafik etc.
Jag vill inte känna att jag "tvingar" honom att stanna hemma utan jag vill ju att han ska inse det själv. Eller är jag bara löjlig som inte sätter ner foten och säger det rätt ut?
När jag säger att det är risk att han missar det så säger han bara "säg inte så". Jag vill ju att han ska komma till insikt själv liksom.

Hade ni "låtit" era respektive åka iväg? Skulle de vilja åka iväg? Hur hade ni agerat? Eller är jag nojjig?

Hon vars barn var två veckor gammalt 7 dagar innan BF tycker väl att det kanske inte är helt lämpligt

Jag tycker ju att om ens höggravida partner inte vill att man ska resa bort så tätt inpå så borde diskussionen sluta där.

Men även om man skulle bortse från dig och dina behov. Förutsatt att det finns biljetter kan det då ta 7-8 timmar för honom att ta sig hem dagtid och längre på natten. Du är omföderska. Det är alltså risk att han missar sitt barns födelse. Är det värt det? (Riktat till honom alltså, vad ditt svar på frågan är gissar jag )

 

[Mois]

Hon vars barn var två veckor gammalt 7 dagar innan BF tycker väl att det kanske inte är helt lämpligt

Jag tycker ju att om ens höggravida partner inte vill att man ska resa bort så tätt inpå så borde diskussionen sluta där.

Men även om man skulle bortse från dig och dina behov. Förutsatt att det finns biljetter kan det då ta 7-8 timmar för honom att ta sig hem dagtid och längre på natten. Du är omföderska. Det är alltså risk att han missar sitt barns födelse. Är det värt det? (Riktat till honom alltså, vad ditt svar på frågan är gissar jag )

Ja men precis!
Jag vill liksom att han ska inse detta själv att om han inte vill missa sitt barns födelse (eller riskera att lämna mig själv) så borde han stanna hemma. Jag vill inte vara den som säger till honom "du får inte åka" utan han ska liksom kunna förstå och fatta det beslutet själv... Jag får väl ta en vända till med honom och fattar han inte efter det så får jag väl säga rätt ut att jag inte vill att han åker/han får inte åka.