Vinterföräldrar 09/10 del 4

[jerseyko]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Åh vad mysigt, Tilde är fortfarande en mamma gris. Pratar inte så mkt men har börjat bocka och säga "Tack tack" när hon är mätt Och hon äter med sked.

Pratar som sagt inte, men hänger på 2-3 åringarna när de är ute och leker, trotts stor overall, stövlar och knöligt underlag. Hon är skofetischist. Får ställa undan alla skor hemma annars tar hon på sig dem och drar runt i hela huset. Spelar ingen roll om de är hennes vinterskor i stl.19 eller pappas skor i 43.
Köp bobycar som en riktig raceförare. Och backar med släp

Har JÄTTE bestämda åsikter, ojoj vad tokig hon blir om någon petar på "hennes bil".

Och hon har sovit flera nätter i rad Tror det är ljuset som hjälper till lite faktiskt att man blir piggare och gladare på dagen. Polarens 9 månaders har oxå blivit bättre och sover på nätterna. Så på fredag ska jag på tjejmiddag. Inga karlar, inga barn och god mat och alkohol!

 

[Cilla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

men hade inte du "problem" med det när han var liten åxå?
usch, va jobbigt hur som helst och jag förstpr din frustration.
vad säger dom att inte få träffa då? var du berättat varför?

 

[Cilla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

ajajajaj, bilen kan vara ytterst helig den!

 

[jerseyko]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Ja de e den, och allt annat hon håller i eller tänkte hålla i någon gång under dagen...eller veckan...eller året

Men hon är såå krävande *pust* hon gnäller i princip 24/7 när hon är med mig och det är sällan hon går och leker. Sonen trotsar till max. Maken undrar varför jag aldrig är hemma med dem. Han får ju åka och jobba varje dag!!!!


Men ibland är dom söta, som när de hjälper mig i stallet
http://www.youtube.com/watch?v=gTG25oU7MaU

Och om 1-2 månader kommer jag att ha vårdnaden över min gamla tävlingsponny

Hans ägare har fullt i stallet, och hennes tävlingsponny är senskadad igen! Nu ska hon ha tag på en stor häst och någon måste flytta, så då får han komma hem till mig.
Maken är mindre nöjd, blir så arg på honom. Det är en pensionär. Han hänger på ut i grimma å grimskaft nån gång. Å han tror jag ska va borta ännu längre om dagarna då. Frågade honom hur han märkt om jag hjälpt någon av mina stallkompisar nu med att mocka, fixa mat och t.om. rida. Om han kan säga vilka dagar jag gjort de men han har inte märkt nån skillnad. *åååhhh*

Så vill han att jag ska va hemma mer, men jag fixar inte de, har ju vart hemma asmycket nu och klättrar på väggarna. Bad honom komma med förslag på vad vi ska göra hemma då. Men han tycker bara jag ska va hemma. Han måste missat att jag inte går upp kl 4 på veckorna som han gör. För då vet och förstår jag hur man uppskattar att bara sitta hemma och glo.

 

[Comfort]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Söt häst, men hjälp vilken fångnacke :O

 

[Ferrari]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

men hade inte du "problem" med det när han var liten åxå?
usch, va jobbigt hur som helst och jag förstpr din frustration.
vad säger dom att inte få träffa då? var du berättat varför?

Jag sa det till henne, att jag tyckte det blivit för mycket. Och att jag definitivt inte vill att han ska vara i kyrkan så mycket som han varit (han har blivit påverkad av det). Sen klagade jag lite på min lillebror, då hans värderingar är något jag inte vill att I ska ta efter, och då blev hon arg på mig och vi har inte pratat sen dess.

 

[Cilla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

oj, vilken tråkig sits.....

men modigt av dig at stå upp mot henne!
jag blir bara sur och arg på min mamma, men vågar sällan säga vad jag tycker till henne, mest för att hon omedelbart väder taggarna utåt och anklagar mig för diverse.

förlåt, men nu snor ja tråden lite....
är riktigt ledsen på morsan nu.
när vi var Götet och väntade på P, så kom Andreas föräldrar ner och hälsade på. Vi frågade om mamma ville följa med, en resa på ca 25 mil.
hon avböjde med ursäkten att hon tyckte det var jobbigt (???!!!) att åka bil med några hon inte knde så väl, såpass långt.....
jaja, må så vara....

på senaste tiden har det blivit prat på att hon ska få ett mindre arv, ca 30.000, så nu ska hon köpa sig en ny soffa.
och jag citerar ordagrant:" tänk, jag blir 57 år i år och har ALDRIG köpt en ny soffa på affär!!!" och spärrar upp ögonen och betonar somom det vore en enorm katastrof!

idag ifrågasatte jag om hon tror att lycka kan köpas för pengar och frågade vart hon har sina prioriteringar.
eftersom hon så lättvindigt kan avfärda en resa för att ge oss sitt stöd, men anser att det är tragisskt, kanske rentav förjävligt att hon aldrig har köpt en ny soffa.
till svar får jag att jag ändå var så sur och det inte gick att prata med mig, så varför skulle hon då åkt och hälsat på?

SAY WHAT???????????
hmmmmmm, få se nu, precis fött fram mitt första barn, kan inte amma, sönderbitna bröstvårtor, ångest för barn, förhållande och är otrygg. extrem sömnbrist och oro för att förlora barn/sambo/ett liv som jag känner och älskar.

är pressad till 1000 för att vara närvarande, visa att jag bryr mig, fast jag helst vill krypa ner under en sten och dö, all min energi går åt till att hålla mig på benen och hon tycker att jag inte gick att prata med???

till saken hör åxå att hon, trots att vi bett henne låta bli, kunde ringa 2-3 gånger till mig, på raken, för att sen ringa till andreas tills någon av oss svarade, bara för att höra hur det var med lilla stumpan.
"öööööööh, kan inte prata nu, mitt i undersökning, vi hörs sen. ring inte oss, vi ringer dig."
sen ändå, samma sak efter några timmar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
konstigt att man blir lite sne?

hört om talesättet "älska mig mest när jag förtjänar det sm minst, då behöver jag det som mest"?

hennes äldsta dotter, min strasyster, kan inte få fler barn utan att få hjälp som dom får beksta själva, men att mamma aldrig köpt en ny soffa på affär, DET ÄR EN TRAGEDI!!!!

sen hugger hon tillbaka om att jag inte är hennes mamma, att jag inte ska lägga mig i vad hn gör med sina pengar, men vilka är det som månad efter månad har ställt upp med tankkort, lånat ut bil och pengar, handlat någon matkasse med basvaror och försökt hjälpa henne runt på rätt köl och på fötter igen.

det är väl bara att inse att min mamma, i mina ögn, är så omogen och egoistik som en 57-åring kan vara.
jag har slutat ta emot saker till matilda från henne. för hn gör det inte av omsorg, utan för att hon mår bra av att få köpa saker till barnbarnen och inte för att vi behöver ha det.
snällt, javisst, men jag skulle hellre slippa låna ut tankkortet eller höra henne klaga över att hon inte har mat eller pengar till alla räkningar.

såklart har hn fgdeskulder åxå, så jag är inte ens säker på att hon får arvet, utan at fogden snattar det för henne.

h, jag skulle kunna skriva en hel roman om detta, blir så arg och sårad av henne!

 

[Comfort]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

alltså, bli inte arg nu, men jag sitter och fnittrar lite när jag läser, för det låter som att du är rätt så hormonpåverkad

 

[Cilla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

oj, kanske det....?

fast detta har pågått ganska länge.
hon äter medecin för ångest och deprition och tyvärr tror jag att dom påverkat hennes sätt at se på omvärlden.

tanken att jag skulle missunna henne har även slagit mig, ja menar, varför skulle hon INTE kunna få köpa sig en ny soffa på affär, eftersom hon uppenbarligen blir så lycklig av det?
men sen påminns jag av det faktum att mammam längre har levt med inställningen bara det-och-det händer, så kommer allt att bli så bra, så bra ch jag är så innerligt less på att höra hennes tugg om dittan och datten och hur det kommer bli framtiden.

hur vore det att leva i nuet då?

uscha, jag vet så väl att jag är onödigt negativ mot henne, kanske oförtjänt, kanske är jag bara trött på henne?
men jag tycker inte att min mamma är en speciellt lätt människa, invecklad, defensiv, kan inte ta kritik av något slag (har varit så lääääääääääänge), stort behov av allierade av typen "gemensan fiende skapar obrytbara band", skvallrar, pratar skit, står inte upp för sin åsikt (har hon ens en åsikt??) osvosvosvosvosv... en hel radda egenskaper som jag inte uppskattar hos en människa.

fast återigen, är det bara jag som inbillar mig?

ska leta upp en annan tråd som visar vad för människa hon är.....

 

[Cilla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

här är tråden.

R är alltså min mamma, då boende på gården, berättade varje dag om dessa hästar, med inget strö, inget vatten eller mat, men gjorde hon nått?
nope...... inte ett enda dugg mer än att klaga på styvdöttrarna.
och hon hade 25 meter till stallet, har hållit på med hästar förr och vet hur man mockar och fyller på vatten.

ingen människa jag skulle gillat speciellt mycket i vanliga fall, men nu råkar hn vara min mamma, vilket sätter mig i en lite knepig sits!

svara helst inte i den länkade tråden, vill att den ska vara bakåt i histrien.

 

[vindvissla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Ta inte illa upp, men jag blev nyfiken på hur han blivit påverkad av att vara i kyrkan. Vill du berätta?

Cilla det låter jobbigt med din mamma också, och som nybliven mamma behöver man ju hjälp och stöttning och inte en massa problem och extrajobb.... Skickar en kram till dig!

 

[Ferrari]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Ta inte illa upp, men jag blev nyfiken på hur han blivit påverkad av att vara i kyrkan. Vill du berätta?

I kyrkan, under lovsångerna så sjunger oftast folket med en hand upp mot Gud sas. Så gör I jämt nu när han får tag i mikrofonen och musik är på. Alternativt att han har båda händerna i luften. Precis så som det är i kyrkan.

Ja. Jag kanske är överdriven. Men fick själv den uppväxten där kyrkan var mitt liv. Det var alltid så äckligt kristligt och detta tog nästan kål på mig till slut när jag kom upp i tonåren. Jag vill inte att han ska bli påverkad av kristendomen NU, när han är så liten, vill han det sen som tonåring. Absolut, då kommer jag att stötta honom! Men den uppväxten jag fick, där man blev intvingad i kristendomen, är inget jag vill mitt barn.

Jag blev det svarta fåret när jag valde att ta avstånd från kristendomen. Mamma skickade iväg mig till diverse ungdomskonferenser men jag roade mig istället på annat håll. Hon skickade mig till psykolog då hon ansåg att jag var psykiskt sjuk. När allt jag ville var att få gå min egna väg. Nej. Jag är inte kristen längre. Jag vet inte vad jag tror på. Pga min uppväxt så känns allt så fel, jag ställer frågor om kristendomen till mina föräldrar - och får aldrig några svar. Så varför ska jag låta min son behöva bli påverkad av det, kanske lika negativt som jag blev påverkad.

Min lillebror anser sig vara kristen. Är i kyrkan 6 av 7 eftermiddagar/kvällar i veckan, har ett kristet band och deltar aktivt i kyrkans aktiviteter. Däremot så har hans kristendom gått överstyr. Så om man gör något som på något sätt är okristligt, då är han den som kastar första stenen. Utan att blinka. (Tänker på bibelordet då Jesus (?) säger: Den som är utan synd kan kasta första stenen. )

 

[vindvissla]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Ok då förstår jag att du reagerar, när du vet att det inte är med måtta liksom.

 

[Hyacinth]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Du får nog lära sonen att göra gester med händerna, så kan han dansa vidare

http://danjonsson.blogg.se/images/2009/img_0591_25636003.jpg

 

[Cambrie]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Åh jag och min mamma har inte heller någon bra relation. Min graviditet och mina tio veckor på sjukhus som hon hade Amanda tog knäcken på relationen.. Bland annat talade hon om till socialen att sambon både är alkoholist och spelmissbrukare (de som följt min blogg vet att han hade en rejäl fest och gick ut under tiden jag låg inne och lämnade hunden hemma och grannarna ringde polisen för hunden skällde hela natten. När polisen kom var det inte städat på tre veckor och en hel del ölburkar efter festen med ett antal personer kvällen innan, eftersom de såg att det bodde ett barn i lägenheten kopplade de in soc. Det ska dock TYDLIGT sägas att Amanda inte hade varit hemma under den här tiden hon var hos mormor som det var tgänkt hela tiden). Hade mamma knipit käften - för sambon spelar inte mer än några hundra på v75 och dagens dubbel i veckan, och dricker, tja, är det inte fest vilket det sällan är nu för tiden, så dricker han kanske ett par öl eller en flaska vin på helgen, men mamma och sambon har aldrig kommit överrens och sambon har dessutom festat ordentligt innan vi fick barn, så hon tyckte väl hon kunde säga det till soc, men hade hon varit tyst hade de väl troligen lagt ner utredningen.. Nu gick de ju vidare och även om den är färdig nu så och inget har hänt utan det är nedlagt, är det rätt pressande att ha haft dem efter sig...

Dessutom orkade hon ju inte komma in med Amanda till sjukan när jag låg där heller, det var inte så viktigt tyckte hon (men där var det ju tur i oturen att soc kom in, för de röt i och sa att det visst är viktigt för en tiomånaders att träffa sina föräldrar).

Nåja, vår relation är inte bra idag alls, och jag funderar faktiskt på att flytta ner till Småland/Blekinge igen, mamma var ju anledningen till att jag flyttade upp... Och det är så tråkigt, för man behöver ha sin energi till annat när man är gravid eller småbarnsförälder, man ska inte behöva ta skit från de som står en närmast

Till nåt roligare: Amanda hatar sin bror. Vill inte vara i närheten av honom överhuvudtaget. Och är hon i närheten så är det för att sparka på honom eller slå honom med diverse tilltyg (jo, vi håller koll naturligtvis). Annars är nätterna ännu jobbigare nu. Carl skriker nätterna igenom. INGENTING hjälper, vi har provat kolikdroppar, vaggning, samsovning, inte samsovning... ALLT! Han sover ok mellan 22-00.30. Sen börjar det. Vi har kollat på bvc och med läkaren där, men det är normalt säger de... Men inte sjutton kan det vara normalt att skrika dygnet runt? Han kan inte äta ordentligt heller, det står på förpackningen (ammar inte längre p.g.a svampen) att de ska ha 120-150 6 gånger per dygn. Jag kan ge 60ml åt gången - för att han inte ska kräkas upp det -vilket gör att vi måste mata honom hela tiden. Det kanske med andra ord är så enkelt att han är hungrig? Men normalt? Vad tror ni?

Jaja, trött är jag, men sitter ändå och tittar på billiga fullblodshästar på en irländsk sida som Vindvissla tipsade om i en annan tråd :-) När jag har tid, och blir galopptränare, i nästa liv typ, då ska jag köpa ett par billiga unghästar därifrån

Lägger in en bildbomb på busungarna:

Sista bilden bevisar syskonkärleken... Not.

 

[Comfort]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Ja usch ni verkar onekligen ha haft det jobbigt, och jag förstår att du är sugen på att flytta ner igen.. vilken morsa som anmäler sin eget barn (svärson) till soc

Ang Calle, går det rapa honom ofta? Har han kolikflaska?
Tänkte om ni kan rapa honom kanske ett par gånger innan han har ätit färdigt om det är luft som tar stopp så han inte får i sig mer och kräks

60ml låter ju väldigt lite faktiskt..

 

[dee79]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Min bebbe skrek i princip dygnet runt de första 2 månaderna och sen "bara" 75% av tiden en månad till och bvc sa till mig också att det är normalt. Värsta dagen skrek han 16 timmar i sträck, med paus för amningen och en eller två powernaps på 5 minuter. Jag grät dagligen under dessa månader och kände mig värdelös som mamma, läste allt jag kom över och inget hjälpte. Inga kolikdroppar, koliknappflaskor, magmassage, rapningsförsök etc. hjälpte och han åt inte heller stora mängder men i stället ville han amma minst en gång i timmen i princip hela dygnet.

Jag kan inte säga nått tröstande mer än att det kommer att gå över. Det var inget fel på honom, han växte som han skulle, men så spydde han ju aldrig å andra sidan. Rapade gjorde han inte heller, hur vi än försökte. Nu är han en supertrygg och glad liten kille, men pga ovan nämnda skrikperiod plus att han fortfarande sover väldigt illa så riskerar han att bli syskonlös, om inte för alltid så för en bra stund framöver.

 

[Cambrie]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Åh vad jag känner igen det (jag ammar dock inte längre som sagt). Fast nu börjar jag bli orolig för från och med igår får jag inte ens i 50 ml utan att det blir en kaskadspya rakt ut. Ska till doktorn med honom imorgon, eftersom han spyr så mycket finns risken att han blir uttorkad. Bajset är dessutom grönt till och från och så skriker han som sagt som en galning.

Vad gäller maten har vi provat att rapa ofta (vilket resulterar i att han kräks upp det han redan ätit oavsett hur lite det är). Vi har provat att mata jättelångsamt, haft olika nappar på flaskan... Men nä, inget hjälper. Kolikflaska vet jag inte ens vad det är... Antar att det kan vara kolik, han har väldigt mycket gas i magen i alla fall, men den verkar ju komma ut

Jaja, får se vad de säger imorgon. Jag måste få sova snart känner jag för jag är som en zombie.

Amanda har haft en riktig lyckodag i dag, eller vad sägs som att nästan bränt upp lägenheten (andra gången på fyra dagar, men nu är knapparna till plattorna urskruvade), slängt min telefon i toaletten, orsakat en hjärnskakning på hunden och gömt tv-dosan så den är borta... Det ni, det ska till en 13 månaders för att klara allt det

 

[dee79]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

Jag skulle också varit orolig om han spydde upp precis allt han fick i sig. Vi har varit en vända på sjukhus med dropp när han var runt 9 månader och då hade han "bara" matvägrat samt spytt i knappt ett dygn, men han blev uttorkad i alla fall. Det går superfort när de är små, så det är bra att ni får komma in och kolla upp honom.

Jag minns att jag hade velat ha ett slutdatum för skrikandet. "Om jag bara visste när det kommer att gå över, så jag kan börja räkna ner, då skulle det vara så mycket lättare att hantera". JAg trodde helt ärligt att jag aldrig skulle överleva de första veckorna, men i efterhand så gick det rätt fort. Jag var mest besviken på att jag inte fick sitta och mysa och gosa med min bebis och lära känna honom och vilken fantastisk person han egentligen var under allt magknip och skrikande. Efter 3 månader hade nästan halva min föräldraledighet gått och jag kände mig snuvad på kvalitetstid med mitt barn.

Nu vet jag ju att kvalitetstid har jag fått i mängder och får fortfarande i mängder, men då var jag inte mottaglig för det faktum att jag faktiskt skulle få allt det där jag önskade mig.

Det är skittufft och jag önskar dig lycka till och hoppas att det inte är något större "fel"; utan att han kommer igång och kan äta lite bättre.

Du får en *kram* också

 

[Tarantino]

Sv: Vinterföräldrar 09/10 del 4

*kl*
verkar vara fullt upp för de flesta här i tråden.
Själv hinner jag aldrig vara inne. Jobbar 4 kvällar i veckan, 75%. o sen en hel hög med hästar o det ska visas på tre års test, kvaliten och championat..osv. osv.
så mina dagar börjar oftast kring fem så jag hinner fodra/släppa ut / och rida en häst innan Jack vaknar vid halv åtta/åtta. sedan en timmes frukost ihop innan Jack följer med till stallet. sedan är det mockning o stallfix som gäller innan lunch för att hinna rida en häst till innan jag åker till jobbet vid fyra.
kommer hem från jobbet mellan tolv och halv tre på natten och sover då ganska gott

Annars tycker jag att Jack blir roligare och roligare hela tiden. springer runt som en tok, hjälper till i stallet med att halma och väga hö kassar.
invigde sina nya gummistövlar idag och dom gillade han. har inte tidigare velat ha skor på sig.